Det råder inte brist i ekonomiska termer och definitionen av ordet brist inom ekonomi är den enda som är tillräckligt stringent för att användas i diskussioner om ekonomi, vilket det här är.H Harald Blåtumme skrev:
Det kan komma att bli brist, ja, men vi är inte där än.
Det är ganska enkelt att ta reda på. Överstiger efterfrågan utbudet?Nötegårdsgubben skrev:
Aha! Nä, det har du rätt i men är kärnkraft populärare i de länderna än den har varit i Sverige och Tyskland de senaste decennierna?harka skrev:
Men inte så stora möjligheter till frekvensreglering. Åtminstone inte med de vindkraftverk som utgör den största installerade basen.I Ingenjör Jesper skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 299 inlägg
Det gör den ju i princip aldrig med fri prissättning. Ändå talar vi om brist.P pmd skrev:
Det är brist på virke, så priset har gått upp. Exempelvis. Eller, vi har brist på kobolt, så priset har gått upp.
Det fina i en marknadsekonomi är dock att sådana signaler utöver att höja priset även påverkar utbudet, eftersom att bristen egentligen är att utbudet tillfälligtvis är lägre än vad det skulle kunna vara givet priset. Men utbudet på planerbar kraftproduktion är istället minskande eftersom att marknadsincitamenten är skeva.
Så vi lär nog få dras med den elbrist som vissa av oss anser finnas.
Vad bra! Då är vi ju överens om att idag har man den roterande massan på köpet med stora synkrongeneratorer och skulle vi inte ha dessa går det att få till samma lösning på andra sätt...P pmd skrev:
Frekvensreglering? Frekvensen är en direkt effekt av obalans mellan produktion och last...P pmd skrev:
Öka produktionen från ett vindkraftverk för att öka frekvensen i nätet? Nja, det funkar väl iofs om man väljer att producera mindre än tillgänglig vind, men det får nog anses dumt...
Minska produktionen för att sänka frekvensen? Ja, det går fint!
G
gone_fishing
Husägare
· Stockholm
· 2 913 inlägg
gone_fishing
Husägare
- Stockholm
- 2 913 inlägg
Jag kan köpa 95% av komponeterna för "ordiarie pris" till ett kort, 4% svindyrt (+1000%) på spotten, saknar fortfarande 1%. Snart samma med el vissa tider?
jag håller med om mycket!B Byggmarodören skrev:
nu är det väl inte så mycket politikerna som levererar ett komplett paket med en produktionsmix och prislapp för hela klabbet, utan aktörerna är ju elproducenterna (med de friheter som de har med alla kringvillkor som politikerna ställer upp), för mig känns det som att de ekonomiska subventioner blir allt mer sällsynta, samtidigt som miljöaspekterna blir svårare
i fallet med ditt produktionsdiagram för Europa så är det verkligen stor skillnad mellan installerad effekt (203 GW), noterat max under perioden (100 GW) och förväntat genomsnitt (45 GW) – jag hoppas och tror att alla kostnads-, CO2-, mm-bedömingar görs utgående från genomsnittet, alltså förväntad energileverans, och inte efter den installerade effekten
att presentera vägvalen för väljarna då? som elpriserna har sett ut de senaste 10 åren känns det svårsålt till väljarna att "asså, vi har tänkt lite och vi tycker att det är en bra idé att vi ska övergå till kärnkraftsel":
de tre punkterna med produktionspriset för kärnkraftsel får jag nog bedöma som minst sagt lite skakiga:
– 2019: kommer från systerreaktorn till finska Olkiluoto3, Tiashan1 i Kina, som startade 2018 och uppgavs sälja sin el för CNY 0.435/kWh (60 öre/kWh)
– 2024: kommer från den ryskbyggda Hanhikivi1 som 2014 uppgav att man skulle kunna producera till €0.50 år 2024 motsvarande 45 öre/kWh (nuvarande driftstart planerad till 2029), sedan dess har anläggningskostnaden stigit med 30%
– 2030+: kommer från amerikanska NuScales bedömning om produktionspriset på $65/MWh (60öre/kWh) vid serieproduktion av sina reaktorer
undrar hur många tusen inlägg som skulle skrivas på byggahus om hur blåsta och oansvariga politikerna är om dom skulle gå med på att satsa på en teknik som skulle höja elpriserna sådär och tvinga folk från hus och grund
tittar man på pågående svenska landbaserade vindkraftsprojekt som uppgivit sin projektkostnad och antar att kapacitetsfaktorn är 30% och livslängden är 30 år, så landar anläggningskostnaden till mellan 8 och 19 öre per kWh
sen tillkommer förstås driftkostnader och avveckling – det känns osannolikt att de skulle vara flera multiplar av installationskostnaden
givetvis ska inte kärnkraftens kostnader ställas mot historien, utan mot alternativen (inklusive kringkostnader som lagring, konverteringskostnader till vätgas eller elektrobränslen osv)
där tror jag inte att någon sitter på facit
Nu är det ju inte så att jag egentligen är så kunnig inom detta.I Ingenjör Jesper skrev:
Men det är nog ändå en del skillnad på en roterande synkrommaskin och ett elektroniskt device som läser av befintlig frekvens och matar ut ström med samma frekvens, dvs typ växelriktare för solceller och vindkraftsverk.
Jag har för mig att även DC-länkar lider av lite liknande problem, de kan överföra energi, men inte bidra med stabilitet i elsystemet.
Om du är 100% säker på att du vet vad du talar om så kan du meddela det, så får jag väl tro dig.
njaa, havsbaserad vindkraft bygger ju inte på något som ska driftsättas om bortåt tio år och behöver bevisa att den fungerar och är säker – år 2020 fanns det 25 GW installerad havsbaserad vindkraft i Europa (och växer med 2-3 GW per år) och borde förrförra året ha levererat runt 80-90 TWh, mer än halva Sveriges elproduktionBoilerplate4U skrev:
Troligtvis räknar inte industrin med att det allmänna nätet är tillräckligt, innan Vattenfalls förre vd Hall blev utsedd var han lobbyist för Industrikraft och vd för Holmen och ville bygga 1 reaktor för att garantera leverans och säkra energipris.
Boilerplate4U
Medlem
· CEO Tomteverkstan Nordpolen
· 2 414 inlägg
Boilerplate4U
Medlem
- CEO Tomteverkstan Nordpolen
- 2 414 inlägg
Whataboutism. Vi pratar om Sverige där det av praktiska skäl kommer dröja minst 15 år men troligtvis mycket längre.
Eller tänkte du att vi ska lägga Sveriges öde i händerna på EU när det gäller energipolitiken? I så fall lär det knappast gynna prisutvecklingen i positiv riktning!
Redigerat:
Synkrongeneratorn sitter på en tung axel som inte vill sluta snurra så fort, så där är det ju ren fysik och "kan inte gå fel". Dock ska man veta att dessa drivs överkritiskt (över minst en av sina resonansfrekvenser) så de måste kopplas ur om frekvensen sjunker för lågt (har för mig att det är runt 47 Hz för åtminstone några av våra kärnkraftverk)Mikael_L skrev:
Samma effekt går att få till med kraftelektroniska omriktare! Det har forskats mycket på det, men har inte sett något större implementering i "verkligheten". Dock tror jag att det beror på att behovet inte finns snarare än det tekniska, men det återstår att se!
Tidigare DC-länkar hade "passiva" omriktare med tyristorer som bara kunde följa nätets frekvens, men modernare teknik (HVDC light eller HVDC plus beroende på märke) använder IGBTer som är fullt kontrollerbara. Dessa används ofta just för spänningsstabilisering (förutom långdistansöverföring som väl är huvudsaken).