194 488 läst ·
2 963 svar
194k läst
3,0k svar
Elpriserna uppe och sniffar på rekordnivåer igen
Hype från producenterna finns det ju alltid. Är det någon av de nya kärnreaktorkonstruktionerna som inte anges ha minst 90-95% kapacitetsfaktor?Mikael_L skrev:
Om man räknar ihop siffrorna från SVK, så producerades det tydligen ca 33,1 TWh från vindkraft under 2022, vilket är upp från 27,5 TWh 2021. Så det borde inte vara helt uselt, även om 2021 var ett rätt dåligt år. (2020 var det 27,6 TWh, trots lägre installerad effekt.)pacman42 skrev:
Hur mycket ny kapacitet installerades det under året?
Det är många vindkraftverk som redan står still när det blåser för att man får för dåligt betalt för elen. Slitaget är större än intäkterna, så man vinklar om bladen så de står still för att inte dra på sig kostnader. De som producerar har ofta skrivit avtal vid sidan av elbörsen (koldioxidfri el mm), sedan köper kunderna på sig det som saknas på elbörsen. Det är därför man ser snurror vara igång trots att elpriserna på börsen egentligen är för låga.K krfsm skrev:Du sa det ju själv i ett inlägg tidigare - man dimensionerar efter vindförhållandena för att få ett så billigt kraftverk som möjligt. Om man försöker få för hög eller låg kapacitetsfaktor så spenderar man onödiga pengar på antingen vingar eller generator. Med det sagt verkar det finnas landbaserade verk som pga sin extremt specifika placering når ca 60%.
Den kalkylen skulle iofs kunna ändras något om elen på längre sikt blir gratis när det blåser mycket - då är det förmodligen mer lönsamt att ha en lite mindre, billigare generator och förlora viss potential vid höga vindstyrkor.
Det riktigt intressanta här är att man kommer att behöva stänga ned vindkraft för att den blir olönsam när ny vindkraft kommer. Åtminstone om inte förbrukningen ökar snabbare än produktionen. Andra kraftkällor kan ju höja priset när det inte blåser, "men det kan ju inte vindkraften" (jo det kan de, men de får ju mindre att sälja också så intäkterna ökar nödvändigtvis inte så mycket).
En annan sak att notera (som jag redan skrivit) är då också att priset när det inte blåser skall ges av elpriset när det blåser plus alla förluster och lagringskostnader för energin. Detta gör (som skrivet) att elektriciteten då hamnar på närmare 10x priset när det blåser (eller troligen ännu mer) om den skall tillverka vätgas som skall agera buffert. Om då kärnkraft (eller något annat) är alternativet så kommer den energin alltså att framstå som billig för den som behöver el. Särskilt som priserna på vindkraften, när den är billig, kommer att pressas uppåt av energilagring.
Vi kan gå till botten med vad elen faktiskt kostar att tillverka (notera källan), detta är alltså för nya kraftverk:
- https://svenskvindenergi.org/komm-fran-oss/vindkraften-billigast-att-producera-visar-ny-rapport
- Vindkraft på land: 32 öre per kWh
- Solel, stora parker: 43 öre per kWh
- Kraftvärme, avfall: 48,5 öre per kWh
- Vattenkraft, ny station: 52 öre per kWh
- Vindkraft till havs: 53 öre per kWh
- Kraftvärme, skogsflis: 55 öre per kWh
- Kärnkraft: 56 öre per kWh
- Solel, små villasystem: 79 öre per kWh
Tabellen ovan visar att vindkraft till havs är en riktigt dålig affär, vad skall kompensera och hur mycket kostar det? Det hade varit intressant att få tag i de siffrorna, men jag har inte hittat några beräkningar. Det borde gå att få fram relevanta siffror, men jag misstänker att ingen sida är så intresserad av att marknadsföra detta...
OK, en snabb reaktor, en fast breeder.Cancerman_777 skrev:
Snabb i namnet betyder snabba neutroner, de bromsas inte in lika mycket som ifall de måste röra sig i vatten.
Det har lagts enorma mängder pengar och forskningstid på dessa. Frankrike och Japan har kört sitt race, men lagt ner alla sina försök och verkar inte ha något på gång.
Ryssland har två st fast breeders som funkar och levererat el till nätet i några år.
Jag tror att det finns ett land till i världen som har en fungerade Breeder.
(Dessa är ju formellt inga gen IV-reaktorer, men de kör en reaktorprincip som finns som en av de olika typerna listade i genIV-konceptet).
I Oskarshamn verkar det vara på gång att starta en försöksverksamhet för materialprovning för blykyld fast breeder. Går det bra så kanske det finns något som levererar el till nätet runt 2035-2045.
Kärnfysiskt har "vi" bra koll på hur det ska gå till, problemet är tekniken och materialen.
edit:
Dessutom, om nybyggd kärnkraft producerar el till ett pris på kanske 1:00 - 1:50 kr, så får vi väl inse att denna betydligt mer komplicerade teknik kanske resulterar i dubbelt så högt elpris.
Just nu går det bara att spekulera, men troligtvis blir det inte direkt billiga byggen.
Tydligen lite billigare än så med kärnkraft enligt tabellen i mitt inlägg:Mikael_L skrev:
OK, en snabb reaktor, en fast breeder.
Snabb i namnet betyder snabba neutroner, de bromsas inte in lika mycket som ifall de måste röra sig i vatten.
Det har lagts enorma mängder pengar och forskningstid på dessa. Frankrike och Japan har kört sitt race, men lagt ner alla sina försök och verkar inte ha något på gång.
Ryssland har två st fast breeders som funkar och levererat el till nätet i några år.
Jag tror att det finns ett land till i världen som har en fungerade Breeder.
(Dessa är ju formellt inga gen IV-reaktorer, men de kör en reaktorprincip som finns som en av de olika typerna listade i genIV-konceptet).
I Oskarshamn verkar det vara på gång att starta en försöksverksamhet för materialprovning för blykyld fast breeder. Går det bra så kanske det finns något som levererar el till nätet runt 2035-2045.
Kärnfysiskt har "vi" bra koll på hur det ska gå till, problemet är tekniken och materialen.
edit:
Dessutom, om nybyggd kärnkraft producerar el till ett pris på kanske 1:00 - 1:50 kr, så får vi väl inse att denna betydligt mer komplicerade teknik kanske resulterar i dubbelt så högt elpris.
Just nu går det bara att spekulera, men troligtvis blir det inte direkt billiga byggen.
- Kärnkraft: 56 öre per kWh
Estland siktar på de här nyckeltalen för sin BWRX-300pacman42 skrev:
Construction time (for 1 + n reactor) 26 months
Construction cost (for 1 + n reactor), estimated 1 billion euros for the plant's first reactor, construction cost will lower with next reactors
Cost of electricity generation, estimated 50-60 €/MWh
BWRX-300 - Fermi Energia
Ja det varierar så väldigt mycket alla bedömningar för priset för ny kärnkraft.pacman42 skrev:
Men nya Finska OL3 har ju inte gått så lysande bra att bygga, men ändock går detta att läsa:
"Också med fjolårsnivån på elpriserna i Finland, 72,3 euro/MWh, får kalkylen anses ge hyfsat resultat: för 11 miljarder euro blir återbetalningstiden då elva år och åtta månader"
Här:
https://second-opinion.se/olkiluoto-3-pa-vag-bli-en-lysande-investering/
Nu kan det ju vara så att kostnadsökningen i projektet inte bärs av beställaren fullt ut (har hört något sådant) så i kalkylen blir kanske lite sämre i verkligheten än så.
Kalkylerat pris vid byggstarten var i alla fall 45öre i dagens penningvärde, och då räknade beställaren med en återbetalningstid på drygt 14 år.
Ja allt enligt artikeln, som jag inte vet om den är sann och riktig, men jag har ingen direkt anledning att misstänka annat.
Jo men OL3 är ett uselt exempel och stora reaktorer ska vi inte bygga för det klarar vi inte av längre i väst.Mikael_L skrev:
Ja det varierar så väldigt mycket alla bedömningar för priset för ny kärnkraft.
Men nya Finska OL3 har ju inte gått så lysande bra att bygga, men ändock går detta att läsa:
"Också med fjolårsnivån på elpriserna i Finland, 72,3 euro/MWh, får kalkylen anses ge hyfsat resultat: för 11 miljarder euro blir återbetalningstiden då elva år och åtta månader"
Här:
[länk]
Nu kan det ju vara så att kostnadsökningen i projektet inte bärs av beställaren fullt ut (har hört något sådant) så i kalkylen blir kanske lite sämre i verkligheten än så.
Kalkylerat pris vid byggstarten var i alla fall 45öre i dagens penningvärde, och då räknade beställaren med en återbetalningstid på drygt 14 år.
Ja allt enligt artikeln, som jag inte vet om den är sann och riktig, men jag har ingen direkt anledning att misstänka annat.
Det nämns också i artikeln du länkar. TVO tecknade ett fastpriskontrakt. (Och artikeln säger att det gör det bättre för TVO, dvs artikeln räknar på gissad totalkostnad oavsett vem som får inkomsten och vem som tar kostnaden.)Mikael_L skrev:
Efter att det tog alldeles för lång tid så tecknades även ett avtal om incitament/vite: https://www.tvo.fi/en/index/news/pressreleasesstockexchangereleases/2018/hD4GZkgAO.html
Jag har för mig att de diskuterat något mer, men det är åtminstone tillverkarna som betalar nya kostnader för bygget. Däremot har ju TVO ett rätt skönt lån som tickar på...
Tja, vid finansieringen av Öresundsbron lånades inte alla penningar upp av staterna utan man valde åtminstånde delvis annan finansiering, jag tänker att både Vattenfall och Uniper skulle kunna välja att ge ut räntebärande papper vid finansiering av kostsamma projekt.K krfsm skrev:
Det är väl inget problem för Tyskland... 280 miljarder SEK friska pengar via tyska staten.K krfsm skrev:
https://www.energinyheter.se/20221223/28164/eu-godkanner-tysklands-stodpaket-fornybar-energi
Svårt att veta vad som ligger bakom siffrorna och jag tror att det finns många varianter av sanningen, man vet ju egentligen inte förrän i efterhand vad kostnaden blev. Tex din sista post med solel i småhus, ingen vet ju livslängden idag, så den blir ju svår att räkna ut, misstänker att det finns liknande faktorer för de andra.pacman42 skrev:
Det är många vindkraftverk som redan står still när det blåser för att man får för dåligt betalt för elen. Slitaget är större än intäkterna, så man vinklar om bladen så de står still för att inte dra på sig kostnader. De som producerar har ofta skrivit avtal vid sidan av elbörsen (koldioxidfri el mm), sedan köper kunderna på sig det som saknas på elbörsen. Det är därför man ser snurror vara igång trots att elpriserna på börsen egentligen är för låga.
Det riktigt intressanta här är att man kommer att behöva stänga ned vindkraft för att den blir olönsam när ny vindkraft kommer. Åtminstone om inte förbrukningen ökar snabbare än produktionen. Andra kraftkällor kan ju höja priset när det inte blåser, "men det kan ju inte vindkraften" (jo det kan de, men de får ju mindre att sälja också så intäkterna ökar nödvändigtvis inte så mycket).
En annan sak att notera (som jag redan skrivit) är då också att priset när det inte blåser skall ges av elpriset när det blåser plus alla förluster och lagringskostnader för energin. Detta gör (som skrivet) att elektriciteten då hamnar på närmare 10x priset när det blåser (eller troligen ännu mer) om den skall tillverka vätgas som skall agera buffert. Om då kärnkraft (eller något annat) är alternativet så kommer den energin alltså att framstå som billig för den som behöver el. Särskilt som priserna på vindkraften, när den är billig, kommer att pressas uppåt av energilagring.
Vi kan gå till botten med vad elen faktiskt kostar att tillverka (notera källan), detta är alltså för nya kraftverk:
- [länk]
Vad som inte ingår i detta är vad man får betala för alternativen när man börjar blanda osäkra med säkra energikällor. Exempelvis kärnkraft kostar mycket i fasta kostnader och har låg rörlig kostnad, medan vindenergi är precis tvärtom, särskilt om den placeras på land.
- Vindkraft på land: 32 öre per kWh
- Solel, stora parker: 43 öre per kWh
- Kraftvärme, avfall: 48,5 öre per kWh
- Vattenkraft, ny station: 52 öre per kWh
- Vindkraft till havs: 53 öre per kWh
- Kraftvärme, skogsflis: 55 öre per kWh
- Kärnkraft: 56 öre per kWh
- Solel, små villasystem: 79 öre per kWh
Tabellen ovan visar att vindkraft till havs är en riktigt dålig affär, vad skall kompensera och hur mycket kostar det? Det hade varit intressant att få tag i de siffrorna, men jag har inte hittat några beräkningar. Det borde gå att få fram relevanta siffror, men jag misstänker att ingen sida är så intresserad av att marknadsföra detta...