Jag kan ha fel ...
OK, nu börjar det bli mycket OT ...
OK, nu börjar det bli mycket OT ...
Nu har jag väckt upp de gamla diskarna och tagit ut lite fler bilder så vi börjar med några till här.Mikael_L skrev:
Är säkringarna närmast gänga 4?
Otroligt vacker sak det där, här blev det verkligen "elkultur", som tråden heter.
Finns det fler bilder?
En annan vy och med ett oljepådrag för en av två motorgeneratorer som fanns där för lite speciella ändamål. Pådraget är den svarta burken som sitter nertill på stativet, den gick till en släpringad motor som drev generatorn.
Instrument för en av de ångturbindrivna generatorerna, som synes på 127 V tiden.
Frekvensmätare för fasning av generatorerna. Många av knivbrytarna här är skyltade både i läge sluten uppe och nere dvs många laster kunde kopplas nät eller interna generatorer.
Lite närmare bild på ett sånt avsnitt med väljare. De emaljerade skyltarna är riktigt fina irl.
De lite kraftigare brytarna upptill är för fasning av de två ångdrivna generatorerna. Fasningslamporna lägligt strax intill och kopplade för både mörk och ljus fasning.
Vi stannar där för nu så kan vi gå vidare en annan gång. Förhoppningsvis kommer andra in med lite bilder också under tiden.
5
50procent
Husspekulant
· Haparanda
· 1 379 inlägg
50procent
Husspekulant
- Haparanda
- 1 379 inlägg
Väänta jag kan med bidra...Vänta låt mig får mig kolla . Jag vet att det finns fridra
5
50procent
Husspekulant
· Haparanda
· 1 379 inlägg
50procent
Husspekulant
- Haparanda
- 1 379 inlägg
Har en del lokala karftverk
Mmm...
Gillar det felstavade "Epedemisjukhus".
Är det någon vänlig själ som kan förklara mörk resp ljus fasning. Jag vet att fasning är att synkronisera sinusvågen från två nät (eller nät+generator då) men vad innebär ovan termer?
Gillar det felstavade "Epedemisjukhus".
Är det någon vänlig själ som kan förklara mörk resp ljus fasning. Jag vet att fasning är att synkronisera sinusvågen från två nät (eller nät+generator då) men vad innebär ovan termer?
Mörk fasning åstadkomma genom att använda en lågvoltslampa plus ett motstånd det finns färdiga instrument. I princip kopplades nätets fas 1 till generationens fas 1 genom lampan detta upprepades för dom andra faserna. När lamporna var släckta var generator i fas = spänningen var mindre än 40-50 Volt nu kunde man slå till brytare. Men frekvensen fick inte skilja mer än 1Hz annars missar man och det blir en "bomfasning = för stor spänningskillnad när brytare sluter.
I vattenkraftverk ställer man den obelastade frekvensen till 51Hz, då klara fasdonet att slå in brytare när fasläget passera, nu är det 50Hz och regulatoren vill ha 51Hz och öppnar fullt på ledskenorna till turbiner och ampere mätarna visar max, pengarna rullar in det är så gamla kvarnägare har det.
I vattenkraftverk ställer man den obelastade frekvensen till 51Hz, då klara fasdonet att slå in brytare när fasläget passera, nu är det 50Hz och regulatoren vill ha 51Hz och öppnar fullt på ledskenorna till turbiner och ampere mätarna visar max, pengarna rullar in det är så gamla kvarnägare har det.
Redigerat:
Och när väl infasningen skett så sköter det sig väl självt?
Såhär har jag fått för mig att fungerar:
Generatorn i kraftverket vill gå snabbare än nätets frekvens. När den försöker driva det anslutna elnätet snabbare så ökar strömmen från generatorn snabbt när generatorn försöker öka spänningen och frekvensen över nätets spänning och frekvens, man kan säga att den försöker driva hela det anslutna elnätet självt.
Av den strömökningen så ökar belastningen lika mycket och turbinerna orkar inte ge mer kraft, så kraftverket reglerar sig automatiskt till nätets frekvens. Eller egentligen höjer det väl nätets frekvens lite lite grann. Men i så fall drar ju de stora kraftleverantörerna, de som står balansreglering, ned lite på sin strömleverans, och därmed justerar frekvensen.
Såhär har jag fått för mig att fungerar:
Generatorn i kraftverket vill gå snabbare än nätets frekvens. När den försöker driva det anslutna elnätet snabbare så ökar strömmen från generatorn snabbt när generatorn försöker öka spänningen och frekvensen över nätets spänning och frekvens, man kan säga att den försöker driva hela det anslutna elnätet självt.
Av den strömökningen så ökar belastningen lika mycket och turbinerna orkar inte ge mer kraft, så kraftverket reglerar sig automatiskt till nätets frekvens. Eller egentligen höjer det väl nätets frekvens lite lite grann. Men i så fall drar ju de stora kraftleverantörerna, de som står balansreglering, ned lite på sin strömleverans, och därmed justerar frekvensen.
Vi får passa på att avsluta bildspelet kring den gamla anläggningen byggd 1918-20 med sin kontrolltavla i marmor.
En liten kuriositet som passar i resonemangen kring PEN-brott osv. En generatorfrånslijare trepolig till vänster följt av den enpoliga för generatorns nolla och till höger väljaren generator-nät till förbrukarna.
Finjustering av magnetiseringen för generatorns fält dvs rotorns lindning på synkronmaskinen. Välkänd tillverkare med svastikan fortfarande på plats i rattens centrum, var ju en symbol med positiva förtecken.
Här väljare för olika lampor för någon form av terapi där man kan välja från turbinens generator eller omformat i motorgeneratorn. Vid val motorgenerator då fritt att anpassa spänningen efter behov.
Här motsvarande för en annan typ av ljusbehandling, ganska potenta saker sett till ström och spänning kanske en tidig form av sk Waldmanboxar.
En urtida form av dimmer för mer allmän belysning man får tänka sig att lamporna var känsliga och dyrbara och krävde lite uppmärksamhet kring spänningsnivåerna.
Så manövreringen av backupsystem för nödljus här i form av en bank NiFe batterier och ett laddningssystem med ursprungligen verklig "diod" dvs i form av rör. Senare i steg uppdaterat med likriktare typ kopparoxidul 30-talet för att slutligen hamna i en transduktorreglerad selenlikriktare 50-talet.
Slutligen en ganska udda fågel, kombinerad ferrarismätare dvs gamla välkända elmätaren med skiva för energi kombinerat med en momentan effektmätare av korsspoletyp. Just denna låg via spänningstrafo från 6 kV sidan till instrumentets nominella 110 V och med strömtrafo 1/1 med 5 A sekundärt för isolation.
En liten kuriositet som passar i resonemangen kring PEN-brott osv. En generatorfrånslijare trepolig till vänster följt av den enpoliga för generatorns nolla och till höger väljaren generator-nät till förbrukarna.
Finjustering av magnetiseringen för generatorns fält dvs rotorns lindning på synkronmaskinen. Välkänd tillverkare med svastikan fortfarande på plats i rattens centrum, var ju en symbol med positiva förtecken.
Här väljare för olika lampor för någon form av terapi där man kan välja från turbinens generator eller omformat i motorgeneratorn. Vid val motorgenerator då fritt att anpassa spänningen efter behov.
Här motsvarande för en annan typ av ljusbehandling, ganska potenta saker sett till ström och spänning kanske en tidig form av sk Waldmanboxar.
En urtida form av dimmer för mer allmän belysning man får tänka sig att lamporna var känsliga och dyrbara och krävde lite uppmärksamhet kring spänningsnivåerna.
Så manövreringen av backupsystem för nödljus här i form av en bank NiFe batterier och ett laddningssystem med ursprungligen verklig "diod" dvs i form av rör. Senare i steg uppdaterat med likriktare typ kopparoxidul 30-talet för att slutligen hamna i en transduktorreglerad selenlikriktare 50-talet.
Slutligen en ganska udda fågel, kombinerad ferrarismätare dvs gamla välkända elmätaren med skiva för energi kombinerat med en momentan effektmätare av korsspoletyp. Just denna låg via spänningstrafo från 6 kV sidan till instrumentets nominella 110 V och med strömtrafo 1/1 med 5 A sekundärt för isolation.
Trevlig tråd!
Någon som har något att säga om dessa säkringar jag hittade i en låda? Den första typen är en intressant konstruktion där säkringen är försedd med gänga och skruvas fast i propphuven. Efter att detta moment är utfört så skruvas det hela in i säkringshållaren.
Jag har en mängd av dessa säkringar, prydligt inslagna i papper såsom karameller. De är märkta 10A - 1,5mm². Enkelt att dimensionera en anläggning, inget behov av att räkna på spänningsfall och kortslutningsström
Den andra typen undrar jag om det kanske är en diazed gänga ett? 6A, 250V. Ifö. Grön pärla. Ca 33x17mm.
Någon som har något att säga om dessa säkringar jag hittade i en låda? Den första typen är en intressant konstruktion där säkringen är försedd med gänga och skruvas fast i propphuven. Efter att detta moment är utfört så skruvas det hela in i säkringshållaren.
Jag har en mängd av dessa säkringar, prydligt inslagna i papper såsom karameller. De är märkta 10A - 1,5mm². Enkelt att dimensionera en anläggning, inget behov av att räkna på spänningsfall och kortslutningsström
Den andra typen undrar jag om det kanske är en diazed gänga ett? 6A, 250V. Ifö. Grön pärla. Ca 33x17mm.
Medlem
· Blekinge
· 12 206 inlägg
Det finns en historietråd på fluxio.se som jag inte är säker på att den underhåls.
Jag njuter av dessa bilder och försöker att bidra med info om historiska kablar ibland. Men det kanske är tråkigt.
Jag njuter av dessa bilder och försöker att bidra med info om historiska kablar ibland. Men det kanske är tråkigt.
Sluta inte med kablarna! Det är utmärkt att någon visar att det finns en värld utanför EKK, EKLK och EKRK och deras modernare efterföljare. Rent generellt är vita kablar mellan 1,5 och 2,5mm2 tråkiga...T Thomas_Blekinge skrev:
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 825 inlägg
Då Fluxio nu har återuppstått i version 2.0 så är länken här: https://www.fluxio.se/artiklar/12-historiska-elinstallationskablar.html
