35 833 läst ·
88 svar
36k läst
88 svar
Elda sly i kamin? Vettigt?
Kanske är fler än jag som läste inlägget med "randbarkning" och inte riktigt var bekant med det begreppet.
Här är en intressant artikel om det:
https://hedemora.se/hedemora-kommun-har-startat-projekt-randbarkning/
Kanske dags att fixa några "kådaimpregnerade" tallar för kommande behov 😉
Här är en intressant artikel om det:
https://hedemora.se/hedemora-kommun-har-startat-projekt-randbarkning/
Kanske dags att fixa några "kådaimpregnerade" tallar för kommande behov 😉
I det här sammanhanget så avser det att ta bort en rand med ytmaterial på det man gör ved av när det är för tunt för att klyva. Det torkar bättre då.Mats-S skrev:
Vi ställde oss och kapade smågrenar med kap/gersågen i höstas. Det gick rätt fort med raka grenar, så vi sparade allt från ca 2-3 cm och uppåt. Man får mata på flitigt om man eldar med kaffeved, men brinner gör det ju. Det är bra som tändved om inte annat.
Ett annat bra sätt som jag praktiserat i många år, men man måste ha en juste sågbock;mrsnhp skrev:
- Lasta sågbocken överfull med smågrenarna, dra fast dom med ett spännband så att allt ligger stilla när man kapar dom med motorsågen.
- Efterspänn bandet efter några sågningar så att grenarna ligger stabilt.
- Sista kapningen är lite trixig, men placerar man spännbandet korrekt så trasslar det inte in sig i motorsågen
Produkter som diskuteras: "spännband"
Spännband & remmar
Upptäck vårt sortiment av spännband och remmar, perfekt för att säkra last och utrustning under transport eller lagring. Vårt sortiment omfattar allt från lätta spännband för enklare uppgifter till tunga lastremmar för tyngre jobb.
Läs mer
För många år sedan sa min farmor, född 1892 "det ser hemskt ut i skogen nuförtiden",. Jag frågade vad hon menade. Hon sa att det finns inte gummor längre som plockar upp allt ris. Själv eldar jag pinnar ned till 2 cm diameter på min fritidsfastighet och slipper på så sätt köra de två milen till avfallsstationen med riset.D donas skrev:Jag har litet (3ha) egen skog där jag kan gallra/röja rejält. Har en kamin i huset på samma tomt.
Hur "klent" virke är värt (egen arbetsinsats vs energinnehåll) att bära ut, såg/klyva och använda för eldning i egna kaminen?
Ger unga lövträd MINDRE ÄN 5cm diameter (om väl torkat såklart) tillräcklig energi kontra arbetsinsats?
Kanske även ger förhållandevis mer sot, och sämre för miljö än vuxet virke?
J
Renoverare
· Uppsala
· 2 171 inlägg
Samma här. Alternativet till att ta hand om klenveden är att man behöver köra bort riset, mala det i kompostkvarn eller bygga fula rishögar på tomten.A Antropocen skrev:
Jag brukar gå med grensaxen och kapa lagom bitar direkt på marken för att sedan samla ihop dem i skottkärran. Är inte mer arbete än de andra alternativen.
Det finns ju en orsak till det: Man har insett att skogen behöver näring. Sly och GROT bör alltså i möjligaste mån lämnas kvar i skogen för att återföra näring, man ser bara till att stigar och vägar är framkomliga. Tror faktiskt att det till och med är olagligt att ta bort allt sådant ur skogen, däremot kan man bränna det och återföra askan istället om man tycker det ser fult ut annars.A Antropocen skrev:För många år sedan sa min farmor, född 1892 "det ser hemskt ut i skogen nuförtiden",. Jag frågade vad hon menade. Hon sa att det finns inte gummor längre som plockar upp allt ris. Själv eldar jag pinnar ned till 2 cm diameter på min fritidsfastighet och slipper på så sätt köra de två milen till avfallsstationen med riset.
Helt rätt. Att samla bort ris och stubbar gör att ingen näring blir kvar.
Fast det finns också en annan sida av det. Nämligen att det moderna storskaliga kalhyggesbruket inte kan hålla kvar näringen. Jorden eroderar bort i synnerhet om man har hyggesplöjt. Kolet i mullen som är kvar oxideras. Sedan är det bara stenar och grus kvar.
Om man verkligen vill behålla näringen borde man dels lämna en del ris och alla stubbar i skogen och sedan driva hela skogsbruket i en mindre skala med små hyggen på gissningsvis under en hektar. På små långsmala kalhyggen blir det mest randområden och därför betydligt mindre erosion. Kontinuerlig blädning är ännu bättre men det fungerar bara på vissa jordmåner och skogstyper och bara om skogsägaren själv bor på orten.
Fast det finns också en annan sida av det. Nämligen att det moderna storskaliga kalhyggesbruket inte kan hålla kvar näringen. Jorden eroderar bort i synnerhet om man har hyggesplöjt. Kolet i mullen som är kvar oxideras. Sedan är det bara stenar och grus kvar.
Om man verkligen vill behålla näringen borde man dels lämna en del ris och alla stubbar i skogen och sedan driva hela skogsbruket i en mindre skala med små hyggen på gissningsvis under en hektar. På små långsmala kalhyggen blir det mest randområden och därför betydligt mindre erosion. Kontinuerlig blädning är ännu bättre men det fungerar bara på vissa jordmåner och skogstyper och bara om skogsägaren själv bor på orten.
Det kunde vara det man fick använda för många i backstugorna, men även i torpen.A Antropocen skrev:För många år sedan sa min farmor, född 1892 "det ser hemskt ut i skogen nuförtiden",. Jag frågade vad hon menade. Hon sa att det finns inte gummor längre som plockar upp allt ris. Själv eldar jag pinnar ned till 2 cm diameter på min fritidsfastighet och slipper på så sätt köra de två milen till avfallsstationen med riset.
