EL-olyckan med den strömförande handdukstorken..

[Danne031]

Men vad är det jag missar, inte kan han ha mätt 230 fas-jord om jord är en avslagen (eller påslagen för den delen), tändtråd??

 

[R_Strandberg]

genom lampan och till nollan..

 

[ybu]

Drog elsäkerhetsverket några slutsatser av detta? Vem som helst kan ju göra en tabbe, så frågan är om det bör införas t.ex ett kvitto på att en korrekt kontroll har gjorts.
En summer hade kanske inte hittat detta fall då skyddsledaren faktiskt har kontakt med noll via lampan, men en mätning av resistansen hade gjort det.

Vid hur stort motstånd slutar en kontinuitetsprovare sumra, respektive en vanlig spänningsprovare (typ Fluke)?

 

[Patrik_Hed]

Angående 230 V mellan fas och jord (tändtråden), lika som Danne031 har även jag har problem med att se hur det går till.
Om man får potenial från nollan genom lampan, borde man inte även då få 230 V om man mäter mellan fas och tändtråd i en strömställare (som styr en glödlampa) också?

För så vitt jag vet så får man 0 V vid den mätningen. Det är ju nybörjarfelet #1 som jag nog tror det flesta har gjort. Mätt mellan fas och tändtråd (ofta blå vid utanpåliggande installation) och då fått 0 volt, tänkt att det är spänningslöst och fått sig en jävel när man börjat pilla.

//Patrik

 

[Fotografen]

Fas->tändtråd->lampa->nolledare->nollskena i centralen.
Instrumentet kommer visa 230V, precis som om man mätte mot jord pga att lampans resistans är låg, någon ohm, släckt, instrumentet ligger på ~megaohm...göra mätningen fas-nolla-fas-jord med en vanlig 60W glödlampa är inte fel, hade avslöjat detta...

 

[R_Strandberg]

är strömbrytaren till ger det 0V men är den från så ger samma mätning 230volt genom lampan och ut till nollan.. Iaf på min fluke spänningsprovare. Har den med indikationslampor.

 

[GK100]

Vid en korrekt mätning dvs resistans med vad som föreskrivs alltså mätström > 0.2A hade det inte behövt hända. Spänningsprovarnas genomgångstest är givetvis inget man kan använda för detta de ger ju ofta ok för upp mot häradet kΩ.
Även spänningsmätning med provare ger ju dålig säkerhet, de gamla testspetsarna med två glödlampor eller rednecktest så är det ingen tvekan.

 

[Rrrrr]

I min spänningsprovare så har man en knapp för att koppla in en last (på 100mA tror jag) för att tex testa JFB. Det är en grejj i den som vibrerar då man drycker (liten motor som är själva lasten antar jag). Denna brummar olika högt på 230 och 400V. Kanske man kan känna skillnad då man först kopplar in den fas -> nolla och sen fas -> nolla-via-glödlampa ("jord") ?

 

[yxis]

redneckmetoden att göra en stum kortslutning mellan fas och den tänkta skyddsjorden avslöjar dåliga förbindelser, felkopplas dkyddsjord med mera, men den är ju något brutal..:x

Annars kan man ju köra en semi-redneck-variant av detta. En kupévärmare eller liknande är en rätt bra provlast. De där gamla Calix från 60-70-talet är kalasbra, de har en omkopplare med sex lägen, 0, 500, 800, 1200 och 2000W (vid 220V) och fläkten är kontinuerligt inkopplad så om den snurrar för fullt så vet man att man har 230V. Det brukar räcka med ca 10V spänningsfall för att man ska höra en varvtalsändring på fläkten.


Givetvis måste man veta vad man gör, ingen annan levande varelse får finnas i eller invid anläggningen om man provar att köra 10A från fas till skyddsjord...

 

[yxis]

Det där med SS metod på kontroll av jordkontunitet är lite knepigt. I förra standarden så stod där som du skriver att man skall dra en mätledning från "huvudjordskenan" och mäta upp jordkontuniteten med ett "godkänt instrument" samt kontrollera mätvärdet mot ett "visst" godkänt värde. I papprena från Eurotest står där 1,5mm2 = 0,8mOhm, 2,5mm2 = 0,5mOhm... och jag har också hört ((Zmax-Zför) / 2)

Hur som helst i Utgåva 2 har allt detta tagits bort. Nu står där bara att jordkontunitet ska betryggas. Vilket betyder att man inte behöver ha något speciellt instrument, en summer mellan jordblecket och ett vattenrör skulle räcka. Samt inget krav på uppmätning av mätvärde.

Kanske insåg de kloka att det är ingen som pallar hålla på att dra 100m mätsladd för ett uttags skull?

Om man ser på det rent juridiskt så skulle en domstol kolla på förarbetena (som ska finnas tillgängliga i arkiv o.s.v.) inför föreskrifterna för att avgöra vad som anses vara rätt sätt att "betrygga jordkontinuitet".

Jag vet inte hur de förarbetena ser ut men jag blir besviken om en ospecificerad summer duger...

Edit: en vettig kabelvinda är ju inte speciellt jobbig att linda in/ut. Förvisso är det bara 25 meter på de rullar med "jordad skarvsladd" jag har stående, men inte är det jättejobbigt att rulla ut en sådan. Med rätt kabeltyp och rätt kabelvinda (en sådan som är skyddad mot att allt blir trassel, kanske någon med fjäderbelastad självupprullning som på dammsugare) så borde det här vara en lätt grej att mäta.

 

[yxis]

I min spänningsprovare så har man en knapp för att koppla in en last (på 100mA tror jag) för att tex testa JFB. Det är en grejj i den som vibrerar då man drycker (liten motor som är själva lasten antar jag). Denna brummar olika högt på 230 och 400V. Kanske man kan känna skillnad då man först kopplar in den fas -> nolla och sen fas -> nolla-via-glödlampa ("jord") ?

Det här är det som får mig att tycka att elektrikers mätinstrument är mer eller mindre obehagliga. Man vet oftast inte riktigt vad man gör med dessa instrument, man har bara en ungefärlig aning.

I ditt fall står det kanske klart och tydligt på knappen vad den ger för last, men i många fall så ger en spänningsprovare en icke försumbar men i stort sett helt ospecad last. Många summermätfunktioner är inte påmärkta var gränsen går för att summern ska höras.

Dessutom är ofta de här testfunktionerna inte direkt anpassade till standarder o.s.v... 100mA är förvisso oftast rätt okej för att prova jordfelsbrytare, men det bästa vore med två mätströmmar, den ena precis under min-gränsen för utlösning och den andra precis ovanför maxgränsen för utlösning, så att man enkelt kan prova att jordfelsbrytaren garanterat löser ut när den ska och inte heller är överkänslig.

Summerfunktionen bör visa ohm-tal och mäta med en föreskriven ström, helst bör det gå att ändra strömmen (t.ex. genom att byta några standardkomponenter i mätaren) om föreskrifterna ändras.

Mitt intryck av elektrikers mätinstrument är att det antingen är de här "luddiga" överdrivet förenklade instrumenten som används, eller så läggs det flera tusenlappar på ett dyrt märkesinstrument specifikt anpassade för elektrikerbruk. När man sedan lagt flera tusenlappar på det dyra instrumentet så använder man de billiga för att inte riskera att tappa det dyra instrumetet från fem meters höjd eller liknande...

Personsäkerheten är antagligen tvivelaktig hos en hel del multimetrar i hundrakronorsprisklassen, men mätvärdena man får från en multimeter för 79:- hos biltema är ju rena drömmen jämfört med vad man får med en summer eller en spänningsprovare. Det enda man inte direkt, utan extraprylar, kan mäta med en sån billig multimeter är förvisso just det kontinuitetstest som den här tråden föreskriver. Man kan mäta kontinuiteten men dels lär man få halvdåliga mätvärden eftersom mätaren bara har en mätpinne per pol (vid låga resistanser bör man ha två pinnar), och dels mäter den vid för låg ström. En sån grej går å andra sidan rätt lätt att ordna med en tillsatsburk innehållande något så avancerat som ett ficklampsbatteri, några motstånd, en omkopplare och några bananuttag... (lyxmodellen innehåller en trådlindad potentiometer och/eller en spänningsstabilisator)... inte lika snyggt som en dyr Fluke, men definitivt användbart och dessutom behöver man inte vara lika rädd för att ha sönder grejerna. Om man skulle massproducera så att man producerar ungefär en enhet per behörig elektriker så skulle priset kunna bli mycket lågt...

 

[Rrrrr]

Dessutom är ofta de här testfunktionerna inte direkt anpassade till standarder o.s.v... 100mA är förvisso oftast rätt okej för att prova jordfelsbrytare, men det bästa vore med två mätströmmar, den ena precis under min-gränsen för utlösning och den andra precis ovanför maxgränsen för utlösning, så att man enkelt kan prova att jordfelsbrytaren garanterat löser ut när den ska och inte heller är överkänslig.

En vanlig 30mA JFB får lösa ut redan vid 15mA. Och i en normal villa så kanske du redan har felströmmar på 15mA. De flesta som jag har testat löser vid 20-30mA. De finns bra testinstrument för att mäta exakt vid vilken felström en JFB löser ut. Vi använder Eurotester för att mäta projekt och hela anläggningen då vi byter central tex. Den har ett "ramp-läge" där den börjar med en låg felström för att öka eftersom till JFB löser ut. Denna koloss är ju dock inget som varje montör har i bilen, och inget som man släpar med sig på småjobb.

 

[Bo.Siltberg]

Ett mätinstrument är inte bättre än den som använder det.
Alternativet kan ju då vara att bära på en kupevärmare i verktygsbältet...:wow:

 

[lillePer]

Jag har sagt det innan o säger det igen. Jag kan inte förstå varför det råder en sådan hysteri kring elsäkerhet. Det framstås nästan i varenda tråd att el är det farligaste som finns och att man skall testa och skydda sig till absurdum.
Det är jättebra med säkerhet men ofta disskuteras det om risker som nästintill är obefintliga men att man ändå skall vidta åtgärder som både är kostsamma och tidskrävande.

Varför upplever alla, framförallt elektriker att el är så fantastiskt farligt?
Här avled tragiskt en man men att man skulle råka ut för samma sak själv även om man inte är perfektionist eller sätter säkerheten i första rum är ju obefintlig om man jämför med många andra vardagssysslor som man gör.
Skulle vi vara lika olycksförebyggande i allt vi gör så skulle vi inte hinna leva ändå...

 

[Bo.Siltberg]

Det finns lagar mot de flesta sätt som man kan ha ihjäl folk på...
Förr i tiden när man inte kunde hitta orsaken till en nedbrunnet hus så skyllde man nästan regelmässigt på elinstallationen.