Här är Ebbas fastighet på Lantmäteriets flygfoto år 1960.
Noterar att hennes fastighet ägde strand och vatten utanför år 1960 enligt Jordabalken 1:5, fastighetsgränsen går ute i vattnet
Paragrafen JB 1 kap. 5 § behandlar specifikt gränser i vatten. Enligt denna paragraf hör ett vattenområde till den strandfastighet som befinner sig närmast. Den bästa rådigheten över strand och vatten har de fastigheter som har fastighetsgräns med äganderätt över både marken och vattnet utanför.
Hon har då legal rådighet över senare uppgrundad mark enligt Jordabalken 1:6.
Även om det står klart vem som är lagfaren ägare till den nu uppgrundade marken/vattnet kan tidigare fastighetsägare ha rätten att använda marken för att tillgodose vissa behov vilket framgår av JB 1 kap. 6 §. Paragrafen hänvisar vidare till LSV där det i Restvattenlagen (lag1998:812), 2 kap. 7 § specificeras att det kan röra sig om rätten att få uppföra en mindre brygga, båthus eller liknande installation.
Länsstyrelsens godtyckliga beslut kan överklagas av Ebba. Lantmäteriets flygfoto bevisar att brygga funnits före 1974 .
Finns tyvärr många liknande fall av godtycklig myndighetsutövning..
Noterar att hennes fastighet ägde strand och vatten utanför år 1960 enligt Jordabalken 1:5, fastighetsgränsen går ute i vattnet
Paragrafen JB 1 kap. 5 § behandlar specifikt gränser i vatten. Enligt denna paragraf hör ett vattenområde till den strandfastighet som befinner sig närmast. Den bästa rådigheten över strand och vatten har de fastigheter som har fastighetsgräns med äganderätt över både marken och vattnet utanför.
Hon har då legal rådighet över senare uppgrundad mark enligt Jordabalken 1:6.
Även om det står klart vem som är lagfaren ägare till den nu uppgrundade marken/vattnet kan tidigare fastighetsägare ha rätten att använda marken för att tillgodose vissa behov vilket framgår av JB 1 kap. 6 §. Paragrafen hänvisar vidare till LSV där det i Restvattenlagen (lag1998:812), 2 kap. 7 § specificeras att det kan röra sig om rätten att få uppföra en mindre brygga, båthus eller liknande installation.
Länsstyrelsens godtyckliga beslut kan överklagas av Ebba. Lantmäteriets flygfoto bevisar att brygga funnits före 1974 .
Finns tyvärr många liknande fall av godtycklig myndighetsutövning..
Redigerat:
hsd
Medlem
· Kalmar län, Östra Götaland
· 7 128 inlägg
hsd
Medlem
- Kalmar län, Östra Götaland
- 7 128 inlägg
Tidö skulle ju spola strandskyddet....
Kan du utveckla vad det är du menar?Ossian K Olsson skrev:
Typ för diken och gölar.
Regeringen vill lätta mer på strandskyddet
https://www.regeringen.se/contentas...1d/ett-reformerat-strandskydd-dir.-202559.pdfUppdraget att f bättra m jligheterna att utveckla mindre samhällen längs kusten och på r
Utredaren ska därf r • f reslå hur regelverket b r utformas f r att ytterligare reformera strandskyddet med inriktning att ka m jligheterna f r bebyggelse nära stränder, • analysera om det beh vs ytterligare lättnader i strandskyddsbestämmelserna f r att säkerställa att strandskydd inte ska gälla vid diken, och • lämna n dvändiga f rfattningsf rslag
Utredaren ska därf r • ta ställning till hur lättnader i strandskyddet kan inf ras i syfte att underlätta f r ny-, om-och tillbyggnader, ändrad användning av byggnader, utf rande av anläggningar och anordningar eller f r vidtagande av andra åtgärder inom och i anslutning till en tomtplats, • ta ställning till hur m jligheten att ersätta nedbrunna eller f rfallna byggnader, anläggningar och anordningar kan ut kas, och • lämna n dvändiga f rfattningsf rslag. Det ska bli enklare att uppf a, ersätta eller ändra byggnader, anläggningar och anordningar som beh er ligga vid eller i vatten
Det finns behov av en preskriptionstid f r åtgärder som vidtagits i strid med strandskyddet
Utredaren ska därf r • f reslå lättnader i strandskyddet f r att underlätta en effektiv f rvaltning av natur-och kulturreservat samt andra skyddade naturområden och kulturmilj er, • f reslå lättnader i strandskyddet f r att g ra det lättare att uppf ra anläggningar och anordningar eller vidta andra åtgärder f r att gynna allmänhetens friluftsliv eller f rbättra livsvillkoren f r djur-eller växtliv utanf r formellt skyddade naturområden och kulturmilj er, och
Kommittédirektiv Ett reformerat strandskydd Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2025 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera strandskyddsbestämmelserna och f reslå ändringar f r att reformera strandskyddet med inriktningen att ka m jligheterna att bygga nära vatten. Utredaren ska bl.a. • f reslå hur regelverket b r utformas f r att ytterligare reformera strandskyddet med inriktning att ka m jligheterna f r bebyggelse nära stränder, • analysera och ta ställning till hur kommunerna kan ges en st rre roll i frågor som r r strandskydd, • analysera om bestämmelserna om strandskydd hindrar en ändamålsenlig utformning av totalf rsvaret och ta ställning till om åtgärder som beh vs f r totalf rsvaret helt eller delvis b r undantas från strandskyddsf rbuden, och • lämna n dvändiga f rfattningsf rslag. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2026.
Strandskyddet har utvecklats ver tid och utformats med en ambition att hantera lokala och regionala skillnader genom att i f rfattning definiera ett flertal särskilda skäl och andra omständigheter som får eller ska beaktas när ett strandskyddsärende ska avg ras. Det har lett till att regelverket är svårt att verblicka, och kopplingen mellan strandskyddets omfattning och dess syften kan många gånger framstå som svårbegriplig. När strandskyddet innebär begränsningar som svårligen kan motiveras utifrån behovet av skydd, riskerar regelverket att f rlora i acceptans. Strandskyddet är i dag begränsande f r enskilda markägares m jlighet att nyttja sina tomter och f r f retag att utveckla sina verksamheter samt har medf rt sämre f rutsättningar f r regioner och kommuner att utveckla attraktiva bostadsområden. Strandskyddet ska vara f rutsägbart, lätt att tillämpa och inte mer omfattande än vad som är motiverat utifrån dess syften. Det finns behov av en tydligare och mer lättillämplig lagstiftning som säkerställer att enskilda och andra allmänna intressen tillvaratas. Det reformerade strandskyddet ska m jligg ra generella lättnader, och fastighetsägare b r ha st rre frihet att utf ra åtgärder på sin fastighet nära vatten
mm, mm
Redigerat:
Nu tar vi nytt grepp om äganderätten och grundlagen
Äganderätten är en förutsättning för frihet, demokrati och marknadsekonomi.
Oavsett om det handlar om inkomster av arbete, bostaden, sparandet, företaget, skogen, marken – ägande handlar både om enskilda människors egenmakt och om att vårt samhälle ska blir rikare, starkare och mer välmående.
Tidigare den här mandatperioden hade en grundlagsutredning i uppdrag att bland annat se över grundlagens skydd för äganderätten. Man hittade då ingen majoritet för att arbeta vidare med frågorna – partierna till vänster blockerade.
Men frågorna är för viktiga för att läggas i malpåse. Därför avser regeringen nu ta nya tag med en ny grundlagsutredning för att stärka äganderätten. Det blir upp till bevis för alla som säger sig värna dessa frågor.
Uppdraget är tänkt att vara brett. Men en avgörande fråga gäller rätten till ekonomisk ersättning för skogs- och markägare, när staten inskränker deras möjlighet att använda marken med hänsyn till olika miljö- och naturvärden.
Idag är rättsosäkerheten stor. I många fall får enskilda markägare tåla stora begränsningar, till exempel för att skydda biologisk mångfald, utan att få någon ersättning alls.
Så kan vi inte ha det. Det måste finnas en klar och tydlig ersättningsrätt i grundlagen, så att enskildas ägande står starkt även när andra intressen väger tungt.
Det här handlar förstås inte om att förhindra olika miljö- och naturmål, utan om att enskilda markägare inte ensamma ska behöva bära kostnaden för det gemensamma intresset av att värna djur och natur.
Tusentals svenskar vårdar skogen hållbart över generationerna. För de flesta är ägandet litet, och det är inte mer lönsamt än att man var tjugonde år kan få ett netto som räcker till ett nytt tak eller en ny brädfodring på ladugården.
Men det är också många företagare runt om i landet som ska leva på sin skog och bidra till Sveriges konkurrenskraft och välfärd. God och långsiktig naturvård bygger på privat ägande och aktivt och lönsamt skogsbruk, annars kommer det aldrig att gå ihop.
Och genom allemansrätten är alla välkomna att njuta i skog och mark!
Äganderätten är en förutsättning för frihet, demokrati och marknadsekonomi.
Oavsett om det handlar om inkomster av arbete, bostaden, sparandet, företaget, skogen, marken – ägande handlar både om enskilda människors egenmakt och om att vårt samhälle ska blir rikare, starkare och mer välmående.
Tidigare den här mandatperioden hade en grundlagsutredning i uppdrag att bland annat se över grundlagens skydd för äganderätten. Man hittade då ingen majoritet för att arbeta vidare med frågorna – partierna till vänster blockerade.
Men frågorna är för viktiga för att läggas i malpåse. Därför avser regeringen nu ta nya tag med en ny grundlagsutredning för att stärka äganderätten. Det blir upp till bevis för alla som säger sig värna dessa frågor.
Uppdraget är tänkt att vara brett. Men en avgörande fråga gäller rätten till ekonomisk ersättning för skogs- och markägare, när staten inskränker deras möjlighet att använda marken med hänsyn till olika miljö- och naturvärden.
Idag är rättsosäkerheten stor. I många fall får enskilda markägare tåla stora begränsningar, till exempel för att skydda biologisk mångfald, utan att få någon ersättning alls.
Så kan vi inte ha det. Det måste finnas en klar och tydlig ersättningsrätt i grundlagen, så att enskildas ägande står starkt även när andra intressen väger tungt.
Det här handlar förstås inte om att förhindra olika miljö- och naturmål, utan om att enskilda markägare inte ensamma ska behöva bära kostnaden för det gemensamma intresset av att värna djur och natur.
Tusentals svenskar vårdar skogen hållbart över generationerna. För de flesta är ägandet litet, och det är inte mer lönsamt än att man var tjugonde år kan få ett netto som räcker till ett nytt tak eller en ny brädfodring på ladugården.
Men det är också många företagare runt om i landet som ska leva på sin skog och bidra till Sveriges konkurrenskraft och välfärd. God och långsiktig naturvård bygger på privat ägande och aktivt och lönsamt skogsbruk, annars kommer det aldrig att gå ihop.
Och genom allemansrätten är alla välkomna att njuta i skog och mark!
Äganderätten är grundlagsskyddad. Jag har flera gånger hänvisat till detta faktum när andra blivit påhoppad av Länsstyrelsen, Kommunen, Skogsstyrelsen, och Naturvårdsverket. Det finns småpåvar överallt i de statliga och kommunala myndigheterna som vill kränka fastighetsägarna äganderätt.S Supermyra skrev:
Bra att äganderätten skärps !
Låt människan bygga sig en brygga. Det är inget som skadar vare sig människor eller naturen. Möjligtvis kan några Buschfobiker bli lite upprörda men det går ju inte att låta deras känslor styra över bygglov för en brygga.
Det du skriver om gäller rådigheten, dvs äganderätt/nyttjanderätt. En förutsättning för att få göra något, så absolut viktigt, men inte något som har ifrågasatts.S Supermyra skrev:
Vad är din grund för att avgöra att länsstyrelsens beslut är godtyckligt? Har du ens läst beslutet? Beslutet kan förstås vara lagenligt utan att du håller med om slutsatsen, men det är en helt annan sak än godtyckligt.
Jag killgissar lite att problemet är att bryggan saknas på flygfoto från referensår 1975 (observera att fotodatum kan vara +/- 2 år, har inte kollat upp faktiskt datum). Det är alltså inte visat att bryggan har funnits där oavbrutet. Men jag har inte läst beslutet, och har inte tänkt göra det heller.