Exakt även om automatiskt blir en annan situation.
Om vi glömmer bort själva fastigheten utgår från att dödsboet bara har tillgångar i kontanta medel och förenklar det hela i ett exempel så blir det tydligare.
Dödboets tillgångar 3 00 000 kr
Dödsboets skulder 750 000 kr
Nettobehållning 2 250 000 kr.
Den son som även är fordringsägare kommer att få (750 000 + (2250000/3)=
1 500 000 kr
De andra två sönerna får 750 000 kr var.
Om vi glömmer bort själva fastigheten utgår från att dödsboet bara har tillgångar i kontanta medel och förenklar det hela i ett exempel så blir det tydligare.
Dödboets tillgångar 3 00 000 kr
Dödsboets skulder 750 000 kr
Nettobehållning 2 250 000 kr.
Den son som även är fordringsägare kommer att få (750 000 + (2250000/3)=
1 500 000 kr
De andra två sönerna får 750 000 kr var.
Det blir enklare att se hur det ska bli om vi tänker oss att alla tre ska ha del i huset och det finns 750' i kapital i dödsboet.
Då ser vi att det nilsc skrev blir korrekt:
Bror 1 får 1/3 hus
Bror 2 får 1/3 hus-375 kkr
Bror 3 får 1/3 hus-375 kkr
Då ser vi att det nilsc skrev blir korrekt:
Bror 1 får 1/3 hus
Bror 2 får 1/3 hus-375 kkr
Bror 3 får 1/3 hus-375 kkr
Men vad krångligt det blev. Vem som dödsboet har skuld till spelar egentligen ingen roll. Antag att det istället var en kompis till den avlidne som lånat ut 750,000:-. Om nu de tre bröderna skall dela lika (och äga 1/3 var av huset) så skall var och en av bröderna betala 250,000 var till kompisen.
Nu är det istället en av bröderna som har denna fordran men det ändrar ingenting. Alla tre bröderna skall betala 250,000 var till den broder som lånat ut pengar. Då kommer den som lånat ut pengar att betala 250,000 till sig själv och naturligtvis kvittas detta istället.
Slutresultat: 2 brödet betalar 250,000 var till den tredje för att återställa balansen i dödsboet och göra dem till 1/3 ägare.
Nu är det istället en av bröderna som har denna fordran men det ändrar ingenting. Alla tre bröderna skall betala 250,000 var till den broder som lånat ut pengar. Då kommer den som lånat ut pengar att betala 250,000 till sig själv och naturligtvis kvittas detta istället.
Slutresultat: 2 brödet betalar 250,000 var till den tredje för att återställa balansen i dödsboet och göra dem till 1/3 ägare.
Här finns alltså två sätt att se det på.
Att brodern som samtidigt är fordringsägare avstår 1/3 av dödsboets skuld eller inte avstår 1/3 av dödsboets skuld.
Dvs ska brodern ha 750 tusen eller 500 tusen?
Pengarna han lånade ut till fadern har gått till att öka värdet på fastigheten eftersom renoveringen omfattade en viss tillbyggnad och väsentlig standardförhöjning på villan.
Han får således del av värdeökning på villan vilket kanske inte har med saken att göra iofs - jag vet inte.
När jag först försökte lösa denna gåta tänkte jag först att brodern/fordringsägaren skulle avstå sin 1/3 del eftersom han var delägare av dödsboet med 1/3 och därmed också svarar för 1/3 av dödsboets skulder.
Men man kan ju också tänka som Safet och injonil.
Men äger då inte de två sönerna en större del av fastigheten också eftersom lånet på 750 tusen har fastigheten som säkerhet?
Vilket är rätt enligt lagen?
Eller är detta en tolkningsfråga?
Har vi ngn jurist därute som kan svara med stöd av ngn §??
Att brodern som samtidigt är fordringsägare avstår 1/3 av dödsboets skuld eller inte avstår 1/3 av dödsboets skuld.
Dvs ska brodern ha 750 tusen eller 500 tusen?
Pengarna han lånade ut till fadern har gått till att öka värdet på fastigheten eftersom renoveringen omfattade en viss tillbyggnad och väsentlig standardförhöjning på villan.
Han får således del av värdeökning på villan vilket kanske inte har med saken att göra iofs - jag vet inte.
När jag först försökte lösa denna gåta tänkte jag först att brodern/fordringsägaren skulle avstå sin 1/3 del eftersom han var delägare av dödsboet med 1/3 och därmed också svarar för 1/3 av dödsboets skulder.
Men man kan ju också tänka som Safet och injonil.
Men äger då inte de två sönerna en större del av fastigheten också eftersom lånet på 750 tusen har fastigheten som säkerhet?
Vilket är rätt enligt lagen?
Eller är detta en tolkningsfråga?
Har vi ngn jurist därute som kan svara med stöd av ngn §??
Redigerat:
Men skulden regleras väl innan bröderna fått pengar... så de två bröderna ska inte betala något utan det är ju dödsboet som betalar skulden innan någon broder får pengar. Vilket gör att ditt resonemang ovan inte stämmer.ridax skrev:
Det spelar ju ingen som helst roll. Dödsboet (=de tre bröderna) har ju fått glädje av standardhöjningen alla tre. Att den 3:e använde huset mer under faderna livstid spelar ju ingen roll. I så fall kan man ju ofta säga att äldsta barnet har använt föräldrarnas hus mest och har fått mest glädje av det och de andra barnen skulle kompenseras för det genom att deras arv blev större? Knappast... Tänk om den andra sonen använde pappans bil oftare? Hur skulle det spela in på arvsfördelningen???sjönära skrev:
Ärligt talat förstår jag inte alls hur de tänker (om de nu menar att bröderna skall betala 375,000 till tredje brodern).sjönära skrev:
Det finns inte mer än ett alternativ. Att lånet på 750,000:- skall betalas tillbaka och då belastas de tre bröderna lika av detta (dvs med 250,000:- var). Vem det sedan är som är långivare är ointressant, han skall ha tillbaka 750,000:- oavsett.sjönära skrev:
Behövs inte...sjönära skrev:
Suck... vad spelar det för roll? Det ändrar absolut ingenting... Enbart för att göra dig nöjd så säljer dödsboet 20% av huset för 750,000:- till någon och betalar tillbaka skulden. Sedan när dödsboet är skiftat så köper var och en av brödrarna tillbaka 1/3 av de 20% för 250,000:-. Resultatet blir detsamma (att två brödrar har betalat 250,000:- till den tredje brodern och den tredje brodern har betalat 250,000:- till sig själv i realiteten).larka742 skrev:
Redigerat av moderator:
detta uttalande antyder att det egentligen inte är så lätt.... se bara de olika uppfattningarna ovanstyrman1 skrev:
Han ska ha tillbaka 750 tkr från dödsboet, men är han "delägare" av dödsboets skuld till sig själv egentligen?
Jo det är så lätt. Dödsboet betalar sina skulder, därefter fördelas det som finns kvar lika mellan dödsbodelägarna.
Ska någon av bröderna ta över huset eller ska det säljas?
Ska det säljas. Så säljs huset och efter det är sålt får långivaren sina 750000 kr och sen delas resten upp mellan de 3 bröderna.
Ska någon av bröderna köpa huset. Då köper han huset av dödsboet, sen får långivaren sina 750000 kr och sen delas resten mellan de 3 bröderna.
Ska det säljas. Så säljs huset och efter det är sålt får långivaren sina 750000 kr och sen delas resten upp mellan de 3 bröderna.
Ska någon av bröderna köpa huset. Då köper han huset av dödsboet, sen får långivaren sina 750000 kr och sen delas resten mellan de 3 bröderna.
Eftersom TS inte riktigt verkar köpa resonemanget i tråden som verkar vara fullständigt korrekt så borde väl TS snarast ta kontakt med en jurist som hjälper till med arvsskiftet.
När ett arvsskifte görs så skall skulderna betalas först, oavsett vem som är långivare.
I det här fallet så är bror 1 långivare. Så först betalas lånet tillbaka sedan så delas resten av tillgångarna på de 3 bröderna. Då blir bror 1 vanlig bror och inte långivaren.
Att lånet höjde värdet på tillgångarna kommer samtliga bröder till gagn.
Så i detta fallet för att underlätta bör huset säljas. Läs Safets redogörelse om det varit kontanter istället. Den var väldigt lätt att förstå.
När ett arvsskifte görs så skall skulderna betalas först, oavsett vem som är långivare.
I det här fallet så är bror 1 långivare. Så först betalas lånet tillbaka sedan så delas resten av tillgångarna på de 3 bröderna. Då blir bror 1 vanlig bror och inte långivaren.
Att lånet höjde värdet på tillgångarna kommer samtliga bröder till gagn.
Så i detta fallet för att underlätta bör huset säljas. Läs Safets redogörelse om det varit kontanter istället. Den var väldigt lätt att förstå.
Det brukar bli lättare att förstå när man förklara dödsboet som en juridisk person; ett litet projekt eller företag under avveckling.
Delägarna har inte andel i vare sig hus eller annan egendom DIREKT, utan ägandet förvaltas kollektivt. Andelarnas värde består av boets tillgångar minus boets skulder. Först iochmed "nedläggningen" (arvskiftet) av detta lilla "företag" övertas ägandet, ansvaret och befogenhet för pengar och prylar direkt av (de föredetta) dödsbodelägarna.
Delägarna mycket väl kan ha en dubbelroll, som dock inte förändrar ett dugg av ovannämnda enkla utgångspunkt. Dödsboet kan mycket väl ha skulder att betala till någon av delägarna. De kan också själva ha skulder att betala till dödsboet. I princip kan de rentav vara både anställda och leverantörer. Och i alla dessa underordnade avtal kan det givetvis uppstå konflikter. Men dessa konflikter måste dock lösas med dödsboet kollektiv som ena tvistens ena part. INTE som ett handgemäng mellan dödsbodelägarna personligen, även om det ibland urartar åt det hållet.
Delägarna har inte andel i vare sig hus eller annan egendom DIREKT, utan ägandet förvaltas kollektivt. Andelarnas värde består av boets tillgångar minus boets skulder. Först iochmed "nedläggningen" (arvskiftet) av detta lilla "företag" övertas ägandet, ansvaret och befogenhet för pengar och prylar direkt av (de föredetta) dödsbodelägarna.
Delägarna mycket väl kan ha en dubbelroll, som dock inte förändrar ett dugg av ovannämnda enkla utgångspunkt. Dödsboet kan mycket väl ha skulder att betala till någon av delägarna. De kan också själva ha skulder att betala till dödsboet. I princip kan de rentav vara både anställda och leverantörer. Och i alla dessa underordnade avtal kan det givetvis uppstå konflikter. Men dessa konflikter måste dock lösas med dödsboet kollektiv som ena tvistens ena part. INTE som ett handgemäng mellan dödsbodelägarna personligen, även om det ibland urartar åt det hållet.
Tack för alla intressanta svar.
Förtydligande:
Det verkar som att villan inte säljs utan samägs.
Sönerna är såvitt jag förstår goda vänner (hittills).
I testamente står ungefär såhär: "Efter min död ska kvarlåtenskapen fördelas enligt följande: Det lån jag upptagit av NN (son) ska lösas.... lånet är taget för att bekosta renoveringen av min fastighet XX... Den kvarlåtenskap som återstår efter detta samt övriga lån och skulder är lösta ska fördelas lika mellan mina tre söner..."
Mitt första svar på frågan om hur lånet skulle lösas var samstämmigt med det svar som ridax och hempularen mfl. avgivit i motsats till det svar som Safet och injonil föreslagit.
Eller är jag dum när jag hävdar att det finns två sätt att lösa problemet på?
Förtydligande:
Det verkar som att villan inte säljs utan samägs.
Sönerna är såvitt jag förstår goda vänner (hittills).
I testamente står ungefär såhär: "Efter min död ska kvarlåtenskapen fördelas enligt följande: Det lån jag upptagit av NN (son) ska lösas.... lånet är taget för att bekosta renoveringen av min fastighet XX... Den kvarlåtenskap som återstår efter detta samt övriga lån och skulder är lösta ska fördelas lika mellan mina tre söner..."
Mitt första svar på frågan om hur lånet skulle lösas var samstämmigt med det svar som ridax och hempularen mfl. avgivit i motsats till det svar som Safet och injonil föreslagit.
Eller är jag dum när jag hävdar att det finns två sätt att lösa problemet på?