dödsbos skulder till dödsbodelägare
Vad gäller i följande fall?
Vid bouppteckning framgår i testamente att en avliden änkeman har lånat pengar av en av tre söner för att bekosta renovering av sin villa. Sonen som lånade ut pengarna har sedan nyttjat villan mer än de övriga sönerna. Lånet har en ränta flera % över marknadsränta varför ackumulerat belopp av lån+ränta efter några år motsvarar en hel del mer än ursprunglig skuld. I testamentet står att detta lån först ska lösas, därefter övriga lån, innan boet delas lika mellan de 3 sönerna och där huset är största tillgången, värd flera miljoner mer än vad det är belånat för.
Husrenoveringslånet från ett av barnen är 750 tkr inkl ackumulerad ränta.
Frågan är nu om den son som lånat pengar till fadern också ska stå för sin del av lånet till sig själv, dvs om de tre sönerna delar skulden lika med 250 tkr var?
Eller ska de två söner som inte lånat pengar till fadern betala 375 tkr var till sin bror innan boet kan delas?
Alla tre söner är ju dödsbodelägare på lika villkor bortsett från det faktum att den som lånat pengar till fadern har en fordran på dödsboet. Och denna fordran har fadern i testamentet uttryckt ska lösas före ett arvsskifte.
Alltså, delar dödsbodelägare alla skulder som dödsboet har lika?
Vid bouppteckning framgår i testamente att en avliden änkeman har lånat pengar av en av tre söner för att bekosta renovering av sin villa. Sonen som lånade ut pengarna har sedan nyttjat villan mer än de övriga sönerna. Lånet har en ränta flera % över marknadsränta varför ackumulerat belopp av lån+ränta efter några år motsvarar en hel del mer än ursprunglig skuld. I testamentet står att detta lån först ska lösas, därefter övriga lån, innan boet delas lika mellan de 3 sönerna och där huset är största tillgången, värd flera miljoner mer än vad det är belånat för.
Husrenoveringslånet från ett av barnen är 750 tkr inkl ackumulerad ränta.
Frågan är nu om den son som lånat pengar till fadern också ska stå för sin del av lånet till sig själv, dvs om de tre sönerna delar skulden lika med 250 tkr var?
Eller ska de två söner som inte lånat pengar till fadern betala 375 tkr var till sin bror innan boet kan delas?
Alla tre söner är ju dödsbodelägare på lika villkor bortsett från det faktum att den som lånat pengar till fadern har en fordran på dödsboet. Och denna fordran har fadern i testamentet uttryckt ska lösas före ett arvsskifte.
Alltså, delar dödsbodelägare alla skulder som dödsboet har lika?
Döbodelägare delar inte på skulder.
Dödsboet skall betala alla sina skulder innan skifte sker och därmed skall
lånet betalas av som vilken annan skuld som helst.
Så givetvis skall lånet antingen betalas eller på annat sätt räknas av.
Enkelt talat så skall sonen som lånat ut pengar ha 750 tkr mer än de övriga
sönerna.
Dödsboet skall betala alla sina skulder innan skifte sker och därmed skall
lånet betalas av som vilken annan skuld som helst.
Så givetvis skall lånet antingen betalas eller på annat sätt räknas av.
Enkelt talat så skall sonen som lånat ut pengar ha 750 tkr mer än de övriga
sönerna.
Bara en liten kommentar, du skriver att lånet har en ränta som ligger flera % över marknadsräntan. Det är iofs ointressant för frågeställningen, men det kan ju vara så att räntan var betydligt mer förmånlig när lånet gjordes upp? Vi har ju en extremt låg marknadsränta idag.
sjönära skrev:
Nja..det beror på vad som skall göras med fastigheten.
Antingen får den säljas varvid lånet betalas.
Eller så blir det en avräkning om t ex den sonen som lånat ut pengar tar över
en del av fastigheten.
Ett dödsbo kan oftast inte låna upp pengar så att ta ett nytt lån för att betala av lånet till en av sönerna är ju både svårt och meningslöst.
Nej, det hanteras vid arvskiftet, om vi antar att huset skall säljas av dödsboet så säljer man och betalar därefter de skulder som är förfallna. Om det av ngn. anledning skulle gå lång tid (ex. om det uppstår en tvist), så att fordingsägaren "tröttnar" på att ligga ute med sitt lån då får man antingen belåna fastigheten, vilket skall godkännas av samtliga dödsbodelägare, eller försätta dödsboet i konkurs, med exekutiv auktion som resultat.sjönära skrev:
Ang. räntenivån. Det låter för mig som att man satt en fast ränta som skall löpa tills låntagaren avlider? Om den idag är 3 procentenheter över en rörlig ränta så är den alltså ca 4,5%. Det är en nivå för en fast ränta som är högst rimlig. Tittar du på bankernas 8 årsränta idag så ligger den strax under 5%.
Vad ni än gör så sätt inte igång med en tvist, den enda som tjänar på det är de advokater ni blandar in. Även om vi antar att den långivande släktingen har tjänat 2% "för mycket" på 750 000, så är det några enstaka tusenlappar. Det motsvarar kanske första telefonsamtalet med den advokat ni anlitar. I slutänden förlorar ni hundratusentals kronor.
Håller med både Safet och Hempularen. De uppgifter som framkommit låter inte som orimliga lånemässigt, en fast ränta får ej jämföras med dagens räntor utan det är nästintill billig ränta som har fastställts. Dessutom tickar pengarna snabbt iväg om ni ska anlita jurist för 1500-3000 kr/timme. Enklare att hålla sams och acceptera att ena sonen har lånat ut sina pengar och bör då även få tillbaka dessa med ränta självklart. Det hade han ju fått om han hade investerat pengarna på annat sätthempularen skrev:
MVH lorant
Om vi nu antar att huset inte skall säljas utan att barnen skall äga huset gemensamt (med 1/3 var), så skall två av sönerna betala 250,000:- var till den 3:e som lånade ut 750,000:-.
Dödsboets skuld är 750,000 och barnen "äger" 1/3 var av den skulden.
Dödsboets skuld är 750,000 och barnen "äger" 1/3 var av den skulden.
ridax skrev:
Nej, det är fel. Skall huset skiftas vidare med 1/3 till var och en av sönerna
måste skulden i sin helt om 750 000 kr betalas.
Så två sönerna måste här genom dödsboet gottgöra den 3:e sonen med 750 000 kr och inte med 250 000 kr. Arvingar äger aldrig någon del av skulden utan skulden är dödsboets och skall (måste) regleras på något sätt innan arvskifte
får ske.
Nej. Om skulden regleras av de tre sönerna bidrar var och en med 250 kkr, två genom nytt kapital och den långivande brodern med avstående av motsvarande summa. Då är dödsboet skuldfritt och fastigheten kan skiftas med en tredjedel till var broder.Safet skrev:
Med din lösning skulle det se ut som följer
Bror 1 får 1/3 hus
Bror 2 får 1/3 hus-375 kkr
Bror 3 får 1/3 hus-375 kkr
Det måste väl ändå vara feltänkt. Alla 3 måste ju bidra till att betala skulden. Även han som skall ha pengarna.
Vi menar egentligen samma sak och jag bidrog själv till snurreriet. Jag sa att om om skulden skall regleras genom själva dödsboet skall så skall ju den sonen som lånat ut sina pengar ha dessa från dödsboet i sin helhet men det innebär ju givetvis att dennes andel därigenom blir 250 000 kr mindre värd.nilsc skrev:
Löser man det genom att alla skall tillskiftas 1/3 och det inte finns andra tillgångar
i dödsboet är det ju rätt att var och en av de andra två sönerna skall utge 250 000 kr var till den andre sonen mot att han avstår från resterande fordran och det var väl
det trots allt ridax egentligen menade.