Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
45x95 kommer nog inte att gå av, men det kommer att se väldigt tokigt ut i framkanten. Som jag har skrivit tidigare är det nedböjningen i ytterkanten som är dimensionerande. 45x170 C24 är minsta tänkbara dimension.
Jag är intresserad av vad som ligger bakom det påståendet. Vilken nedböjning som accepteras måste variera mellan tillämpningar. Ett skärmtak borde inte vara den kinkigaste tillåmpningen. Vi pratar om ett överhäng på 90 cm. Hur kan det bli en besvärande nedböjning på det innan regeln går av?
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Vilken nedböjning som är acceptabel är i det här sammanhanget helt en bedömningsfråga. Normalt dimensionerar man ju takkonstruktioner med hänsyn till risken för brott, men eftersom takets framkant är helt ostagat och dessutom den mest synliga delen av taket anser jag att man måste ta hänsyn till nedböjningen också.
Beräkningen av risken för brott respektive nedböjningen utgår ju från olika materialkonstanter, böjmotstånd och yttröghetsmoment. Vid beräkningen av det senare spelar bjälkens höjd en mycket större roll. Man kan också uttrycka det som att för att begränsa nedböjningen behövs mycket mer material än för att förhindra brott.
Beräkningen av risken för brott respektive nedböjningen utgår ju från olika materialkonstanter, böjmotstånd och yttröghetsmoment. Vid beräkningen av det senare spelar bjälkens höjd en mycket större roll. Man kan också uttrycka det som att för att begränsa nedböjningen behövs mycket mer material än för att förhindra brott.
En aspekt som gör att det blir ovanligt grova dimensioner här är den korta takdelen mellan limträbalken och huset. Man kan lätt tro att det borde bli klenare dimensioner ju kortare avstånd, men om överhänget är större än resten av taket så blir det ju "framtungt" och vill tippa över med resultat att det kan bli lyftkrafter mot huset. Detta betyder att det blir en utväxling/momentarm, ungefär som på en tång.
Upptäckte att om jag inte jackar ur kommer limträ + takets lutning bygga ner drygt 50cm från husets bjälklag vilket gör att ytterdörren kommer slå i... Måste antingen jacka ur eller höja upp allt så att infästningen mot huset blir något högre än bjälklaget. Går väl iofs att bulta fast husets bärlina 5cm högre utan problem men mer än så blir det nog inte stadigt.
Upptäckte att om jag inte jackar ur kommer limträ + takets lutning bygga ner drygt 50cm från husets bjälklag vilket gör att ytterdörren kommer slå i... Måste antingen jacka ur eller höja upp allt så att infästningen mot huset blir något högre än bjälklaget. Går väl iofs att bulta fast husets bärlina 5cm högre utan problem men mer än så blir det nog inte stadigt.
Såsom det ser ut på ritningen är upplaget mitt på regeln. Det ger samma belastning på regeln som om den haft ett upplag i båda ändar. Det som man däremot bör tänka på är att man kan få en extra stor belastning på den här platsen vid töväder. Snö och smältvatten rasar / rinner ner från taket ovanför och stannar på överhänget tack vare den lägre vinkeln.
Justusanderson. Du skriver att nedböjningen är dimensionerande och att minsta tänkbara dimension är 45 x 170. Sedan skriver du att vilken nedböjning som är acceptabel helt och hållet är en bedömningsfråga. Vilken nedböjning har du accepterat när du kommit till slutsatsen att 170 är minsta tänkbara?
Justusanderson. Du skriver att nedböjningen är dimensionerande och att minsta tänkbara dimension är 45 x 170. Sedan skriver du att vilken nedböjning som är acceptabel helt och hållet är en bedömningsfråga. Vilken nedböjning har du accepterat när du kommit till slutsatsen att 170 är minsta tänkbara?
Lite otydligt i senare inlägg kanske men i mitt första inlägg har jag måtten. Taket blir 180cm och stödet har funderat på att ha 80-90cm från väggen, dvs överhänget blir tyngre än resten av taket och därmed hävarmseffekten, plus som du säger, tung snö kan ligga kvar där när det tinat längre upp på taket. Jag kommer dock sätta snörasskydd på hustaket ovanför för så det inte dimper ner tung blötsnö från huset på överhänget..
Om du har taket 180 cm och stödet på 90 cm blir det ju precis i balans. Har du stödet på 80 cm från väggen så får du en liten uppåtriktad kraft på väggen som du måste tänka på. Normalt har man ju bara nedåtriktade krafter i tak. I fallet att stödet sitter 80 cm från väggen så får du 1 m överhäng. Det blir då samma böjmoment på regeln vid stödet som det skulle bli om en 2 m lång regel var belastad på mitten och hade stöd i båda ändar. Hävstångseffekten kan öka yttrycket på reglarna vid upplaget, men det ökar inte böjmomentet.
Dimensionerna du nämner låter för mig så våldsamt överdimensionerade att jag är övertygad om att det håller. Men lura inte dig själv att tro att en regel som är urjackad där belastningen är som störst håller bättre än om hela regeln varit tjock som vid jacket.
Dimensionerna du nämner låter för mig så våldsamt överdimensionerade att jag är övertygad om att det håller. Men lura inte dig själv att tro att en regel som är urjackad där belastningen är som störst håller bättre än om hela regeln varit tjock som vid jacket.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Med uttrycket "bedömningsfråga" menar jag att det inte finns några regler i det här fallet. Jag tror att jag räknade med 1/300 av spännvidden, dvs 3 mm, men jag har tyvärr inte kvar mitt kladdpapper.A Avemo skrev:
Limträbalken är rejält överdimensionerad. Det hade räckt med 90x180. Däremot är konsolkonstruktionen för takbjälkarna lite lurig. Alla dimensioner från 45x95 och uppåt kommer att hålla. Min egen erfarenhet av liknande konstruktioner är att man skall ta i när det gäller dimensionerna (och virkeskvalitén). Det ser lätt lite osnyggt ut annars.
För att det ska bli rätt lutning (14 grader) och rätt höjd mot huset så takreglarna möter husets mellanbjälklag så måste jag jacka ur ca 3cm, inte mycket alltså. Dock blev det så att limträbalken hamnade 64-73cm (90mm tjocklek) från väggen. Överhänget bli alltså 107cm räknat från limträbalkens ytterkant.
Att 100cm överhäng skulle vara ekvivalent med 200cm uppspänt i ändarna känns inte rätt. Du får ju tryck och dragkrafter på centrum av balken som gör att den är horisontell där om den är uppspänd i båda ändar. Detta borde göra den trögare att böja. Om den är inspänd i ena ändan kommer ju spetsen på överhänget att luta neråt då den inte har en "spegelvänd" andra halva som böjer upp den. Men vi kanske pratar olika sorters stöd i ändarna.
Att 100cm överhäng skulle vara ekvivalent med 200cm uppspänt i ändarna känns inte rätt. Du får ju tryck och dragkrafter på centrum av balken som gör att den är horisontell där om den är uppspänd i båda ändar. Detta borde göra den trögare att böja. Om den är inspänd i ena ändan kommer ju spetsen på överhänget att luta neråt då den inte har en "spegelvänd" andra halva som böjer upp den. Men vi kanske pratar olika sorters stöd i ändarna.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Du har helt rätt. En balk som har sina upplag i båda ändarna utsätts inte för samma nedböjning som en som har ett stöd i bara ena änden. Eftersom du har 45x195 bjälkar så fungerar det ändå med 107 cm överhäng, men det var nog tur att du tog till den dimensionen. En annan sak som jag glömt att säga men som enligt min erfarenhet är ganska viktig: Sätt en takfotsbräda som förbinder bjälkarnas fria ändar. Annars kan de börja spreta lite olika mycket. Det ser inte alls snyggt ut!
Varför inte gå till en sked och få ihopsvetsat en stålkonstruktion i t.ex. 100x100 mm fyrkantbalk.
Borde väl kunna bli en mycket nättare konstruktion?
Eller är jag helt fel ute?
Borde väl kunna bli en mycket nättare konstruktion?
Eller är jag helt fel ute?
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Jag gissar att det är till en smed man skall gå till...KnockOnWood skrev:
Ja, man skulle få en konstruktion som är snäppet stadigare än 45x195 med de senaste uppgifterna om spännvidd mm. Istället uppstår en del andra problem, som t.ex. att steppen7 redan köpt in virket. Men för diskussionens skull är det viktigt med alternativa lösningar.
Tack för påpekandet! Jag ursäktar mig med att k och m ligger över varandra på tangentbordetJ justusandersson skrev:
