Detaljplan och dagvatten
Dagvatten väcker ju en massa känslor och det finns en utbredd tro att detaljplanen ska erbjuda en plan för att hantera dagvatten som faktiskt måste genomföras. Men så är det inte riktigt.
Detaljplanen ska visa hur dagvattenfrågan kan lösas - att det finns förutsättningar att lösa dagvattenfrågan - men är inte instrumentet som garanterar att lösningen genomförs på ett visst sätt. Istället är det miljöbalken och lagen om allmänna vattentjänster som huvudsakligen reglerar detta.
MÖD kom i veckan med en dom som gör detta ännu tydligare. Huddinge kommun antog en frimärksdetaljplan för att bygga ett LSS-boende. Marken har översvämningsproblem. Sedvanlig dagvattenutredning gjordes som en del av detaljplanearbetet. Den erbjuder ett förslag på lösning, d v s den visar att dagvattenfrågan har förutsättningar att kunna lösas av exploatören.
Grannarna tycks inte vara roade av ett LSS-boende och överklagar detaljplanen och ett av deras argument är dagvattnet. Det går hela vägen till MÖD. På vägen beslutar MMD att upphäva planen:
"Domstolen bedömer att bristen på reglering i detaljplanen beträffande dagvattenhanteringen innebär att det inte kan säkerställas att de åtgärder som är nödvändiga för en god dagvattenhanteringen vidtas. Att det i planbeskrivningen nämns att dessa frågor kommer att hanteras i mark- och genomförandeavtalet mellan kommunen och exploatören förändrar inte den bedömningen. Detaljplanen ska därför upphävas."
D v s MMD tar här ställning att detaljplanen inte bara är en plan med en möjlig lösning för dagvattnet (har förutsättningar) utan menar att planen också ska säkerställa att problemet löses via reglering i planen.
Har MMD rätt? MÖD tar upp fallet och beslutar:
"Det ankommer på kommunen att visa att det vid ett genomförande av detaljplanen finns förutsättningar att ordna hanteringen av dagvattnet (se bl.a. Mark- och miljööverdomstolens dom den 18 maj 2017 i mål nr P 9489-16).
[...]
Sammanfattningsvis bedömer Mark- och miljööverdomstolen att fastigheten är lämplig för det aktuella ändamålet och att kommunen har visat att det vid ett genomförande av detaljplanen finns förutsättningar för att hantera dagvattnet. Eftersom det inte heller i övrigt har framkommit skäl att upphäva planen ska mark- och miljödomstolens dom ändras och kommunstyrelsens beslut att anta detaljplanen fastställas."
https://www.domstol.se/mark--och-mi...h-miljooverdomstolens-avgoranden/2024/139606/
Detaljplanen ska visa hur dagvattenfrågan kan lösas - att det finns förutsättningar att lösa dagvattenfrågan - men är inte instrumentet som garanterar att lösningen genomförs på ett visst sätt. Istället är det miljöbalken och lagen om allmänna vattentjänster som huvudsakligen reglerar detta.
MÖD kom i veckan med en dom som gör detta ännu tydligare. Huddinge kommun antog en frimärksdetaljplan för att bygga ett LSS-boende. Marken har översvämningsproblem. Sedvanlig dagvattenutredning gjordes som en del av detaljplanearbetet. Den erbjuder ett förslag på lösning, d v s den visar att dagvattenfrågan har förutsättningar att kunna lösas av exploatören.
Grannarna tycks inte vara roade av ett LSS-boende och överklagar detaljplanen och ett av deras argument är dagvattnet. Det går hela vägen till MÖD. På vägen beslutar MMD att upphäva planen:
"Domstolen bedömer att bristen på reglering i detaljplanen beträffande dagvattenhanteringen innebär att det inte kan säkerställas att de åtgärder som är nödvändiga för en god dagvattenhanteringen vidtas. Att det i planbeskrivningen nämns att dessa frågor kommer att hanteras i mark- och genomförandeavtalet mellan kommunen och exploatören förändrar inte den bedömningen. Detaljplanen ska därför upphävas."
D v s MMD tar här ställning att detaljplanen inte bara är en plan med en möjlig lösning för dagvattnet (har förutsättningar) utan menar att planen också ska säkerställa att problemet löses via reglering i planen.
Har MMD rätt? MÖD tar upp fallet och beslutar:
"Det ankommer på kommunen att visa att det vid ett genomförande av detaljplanen finns förutsättningar att ordna hanteringen av dagvattnet (se bl.a. Mark- och miljööverdomstolens dom den 18 maj 2017 i mål nr P 9489-16).
[...]
Sammanfattningsvis bedömer Mark- och miljööverdomstolen att fastigheten är lämplig för det aktuella ändamålet och att kommunen har visat att det vid ett genomförande av detaljplanen finns förutsättningar för att hantera dagvattnet. Eftersom det inte heller i övrigt har framkommit skäl att upphäva planen ska mark- och miljödomstolens dom ändras och kommunstyrelsens beslut att anta detaljplanen fastställas."
https://www.domstol.se/mark--och-mi...h-miljooverdomstolens-avgoranden/2024/139606/
Det är återkommande problem, tror jag i alla fall, att det utreds och planeras för en massa bra åtgärder i detaljplaner som sedan inte genomförs. Om det är för att kommunen/exploatören inte kommer i mål eller om intentionen aldrig ens var värt pappret den skrevs på varierar säkert.
På ett sätt hade det varit bättre om planer fastställdes liknande miljöbalkstillstånd, där det finns faktiska möjligheter att sätta villkor och lägga tryck bakom åtaganden som framförs. Och förstås en tillsynsverksamhet.
Det går såklart inte tvinga någon att bygga ett nytt kvarter bara för att planen är fastställd. Men det borde gå att tvinga dem att också bygga den där dagvattendammen, eller vad det nu är, om kvarteret faktiskt byggs.
På ett sätt hade det varit bättre om planer fastställdes liknande miljöbalkstillstånd, där det finns faktiska möjligheter att sätta villkor och lägga tryck bakom åtaganden som framförs. Och förstås en tillsynsverksamhet.
Det går såklart inte tvinga någon att bygga ett nytt kvarter bara för att planen är fastställd. Men det borde gå att tvinga dem att också bygga den där dagvattendammen, eller vad det nu är, om kvarteret faktiskt byggs.
Jag har funderat på det där och problemet är väl snarast att lagstiftaren redan har löst detta med lagen om allmänna vattentjänster (LAV). Det är kommunen som ska lösa detta genom att avvattna allmänna platsers dagvatten och upprätta anslutningspunkter för dagvattenavlopp för tomterna. Och planera och anlägga dagvattendammar och liknande som behövs på allmän plats för att lokalt omhänderta vattnet.
Men sen tar kommunerna inte sitt ansvar och genomför detta och försöker trixa med enskilt huvudmannaskap för allmän plats, planera för dagvattendammar på kvartersmark och liknande.
Här är det snarast länsstyrelsen som har ett ansvar, de borde ta sitt tillsynsansvar enligt LAV på allvar och tvinga fram verksamhetsområden för dagvatten när kommunerna inte agerar som de ska.
Och ska det nödvändigtvis lösas med enskilt huvudmannaskap via gemensamhetsanläggningar så får kommunen själv stå som sökande enligt anläggningslagen att inrätta dagvattenavloppet om exploatör(erna) inte gör det. Kommunen har den rätten i anläggningslagen.
Men sen tar kommunerna inte sitt ansvar och genomför detta och försöker trixa med enskilt huvudmannaskap för allmän plats, planera för dagvattendammar på kvartersmark och liknande.
Här är det snarast länsstyrelsen som har ett ansvar, de borde ta sitt tillsynsansvar enligt LAV på allvar och tvinga fram verksamhetsområden för dagvatten när kommunerna inte agerar som de ska.
Och ska det nödvändigtvis lösas med enskilt huvudmannaskap via gemensamhetsanläggningar så får kommunen själv stå som sökande enligt anläggningslagen att inrätta dagvattenavloppet om exploatör(erna) inte gör det. Kommunen har den rätten i anläggningslagen.
Hej!
Jag jobbar med detaljplaner. Dagvatten och skyfall är något vi tar hänsyn till i mycket stor utsträckning, åtminstone i den kommun jag jobbar i. Däremot är det alltid en avvägning om detta ska styras genom regleringar eller inte. För min del resonerar jag att det beror på fall till fall.
I de fall det är ett komplext område med svår skyfallsproblematik och att det i praktiken bara finns en gångbar lösning anser jag att det ska regleras i plankartan med olika bestämmelser för att uppnå sagda lösning. Detta kräver dock att man kommit långt i planeringen av ytorna. I praktiken bör kvarterens höjdsättning vara känd och gator (med ledningar) redan ha projekterats i någorlunda detalj för att säkerställa att lösningen är gångbar. Det är inte alltid att man har kommit så långt redan under detaljplaneprocessen.
Om det däremot inte finns någon svår skyfallsproblematik och om det finns flera olika lösningar anser jag att det är mer rimligt att beskriva en lösning i planbeskrivningen men inte reglera det i plankartan. Syftet är att inte låsa in sig i en specifik lösning, då man i den efterföljande projekteringen kan hitta bättre lösningar. Man vill helt enkelt ha en viss flexibilitet. I PBL framgår också att en detaljplan inte får vara mer detaljerad än vad som behövs för att uppnå syftet med detaljplanen.
En annan viktig poäng är att det är kommunens ansvar att hantera och lösa dagvattenhanteringen (inom verksamhetsområde). Det innebär i praktiken att lösningar ska placeras på allmän plats. I de fall man jobbar med frimärksplaner med enbart kvartersmark är det ofta inte möjligt att reglera några bra lösningar. Man måste dock alltid säkerställa att byggnaderna man reglerar är lämpliga och inte riskerar att översvämmas.
/ DBSP
Jag jobbar med detaljplaner. Dagvatten och skyfall är något vi tar hänsyn till i mycket stor utsträckning, åtminstone i den kommun jag jobbar i. Däremot är det alltid en avvägning om detta ska styras genom regleringar eller inte. För min del resonerar jag att det beror på fall till fall.
I de fall det är ett komplext område med svår skyfallsproblematik och att det i praktiken bara finns en gångbar lösning anser jag att det ska regleras i plankartan med olika bestämmelser för att uppnå sagda lösning. Detta kräver dock att man kommit långt i planeringen av ytorna. I praktiken bör kvarterens höjdsättning vara känd och gator (med ledningar) redan ha projekterats i någorlunda detalj för att säkerställa att lösningen är gångbar. Det är inte alltid att man har kommit så långt redan under detaljplaneprocessen.
Om det däremot inte finns någon svår skyfallsproblematik och om det finns flera olika lösningar anser jag att det är mer rimligt att beskriva en lösning i planbeskrivningen men inte reglera det i plankartan. Syftet är att inte låsa in sig i en specifik lösning, då man i den efterföljande projekteringen kan hitta bättre lösningar. Man vill helt enkelt ha en viss flexibilitet. I PBL framgår också att en detaljplan inte får vara mer detaljerad än vad som behövs för att uppnå syftet med detaljplanen.
En annan viktig poäng är att det är kommunens ansvar att hantera och lösa dagvattenhanteringen (inom verksamhetsområde). Det innebär i praktiken att lösningar ska placeras på allmän plats. I de fall man jobbar med frimärksplaner med enbart kvartersmark är det ofta inte möjligt att reglera några bra lösningar. Man måste dock alltid säkerställa att byggnaderna man reglerar är lämpliga och inte riskerar att översvämmas.
/ DBSP
Kan tillägga ett par saker.
1. Många planer har mycket lång livslängd, där jag jobbar har vi ett par som fyllt 90. Under den tiden hinner både teknik och regn beräkningar ändras flera gånger. Flexibilitet är att föredra.
2. Vi har inte haft alla de verktyg vi önskar för att reglera. Under hösten kom en SOU med ganska många förslag på ändringar av författningar. Finns att läsa på https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2021/10/dir.-202192/ för den som har en stund över
3. Andelen av den byggda miljön som detaljplaneras varje år är inte jättestor. Vi kan lösa berörda delar i detaljplan men majoriteten behöver lösas på annat sätt när skyfallen ökar.
1. Många planer har mycket lång livslängd, där jag jobbar har vi ett par som fyllt 90. Under den tiden hinner både teknik och regn beräkningar ändras flera gånger. Flexibilitet är att föredra.
2. Vi har inte haft alla de verktyg vi önskar för att reglera. Under hösten kom en SOU med ganska många förslag på ändringar av författningar. Finns att läsa på https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2021/10/dir.-202192/ för den som har en stund över
3. Andelen av den byggda miljön som detaljplaneras varje år är inte jättestor. Vi kan lösa berörda delar i detaljplan men majoriteten behöver lösas på annat sätt när skyfallen ökar.
Toppen med input från er som har en proffesionell erfarenhet!
Jag tycker frågan är värd att lyfta här på BH för det är svårt att förstå det här med dagvattnet och dess reglering för många. Och var detaljplanen kan komma in i den frågan och inte.
Jag tycker frågan är värd att lyfta här på BH för det är svårt att förstå det här med dagvattnet och dess reglering för många. Och var detaljplanen kan komma in i den frågan och inte.
Redigerat:
Tack! Nästa faktor att ta in i diskussionen är det som heter Miljökvalitetsnormer Vatten. När vi gör en plan tittar Länsstyrelsen även på vad som finns i vattnet och hur det påverkar de vattendrag som dagvattnet rinner ut i. I centrala områden landar det ofta med att någon form av rening behövs som ofta sammanfaller med fördröjning.