Det svenska elsystemet – jordtag, jordning och jordfel

[Redaktionen]

Vår artikelserie "Det svenska elsystemet" avslutas här med en guide av Bo Siltberg om jordtag, jordning och jordfel.


Du kan läsa artikeln här: Det svenska elsystemet – jordtag, jordning och jordfel

Välkommen att kommentera den här guiden! Ange nummer på den del av guiden du kommenterar, för det är en enda kommentarstråd till hela guiden.

 

[huggan]

Intressant läsning.

 

[hsd]

 

[Installatören]

Imponerande som alltid.
Vad jag saknar är förklaring till varför det heter PEN-ledare. Fungerar för de redan frälsta men en liten förklaring vore inte så dumt. (PEN = PE- Protektiv Eart. N - Neutral) Alltså en gemensam ledare för både jord och "nolla" (neutral).
Förklara också gärna problemet med "vagabonderande strömmar" som kanske är en påtaglig orsak till Sveriges relativt höga andel av el-allergiker.

 

[Bo.Siltberg]

Tack. PEN vill jag nog hävda finns beskriven i del 2 av artikelserien. Det finns inga länkar från den senaste del så jag klipper in länkar till samtliga delar här.

del 1 - https://www.byggahus.se/el/svenska-elsystemet
del 2 - https://www.byggahus.se/el/svenska-elsystemet-systemjordning-skyddsjordning
del 3 - https://www.byggahus.se/el/svenska-elystemet-inne-bostaden
del 4 - https://www.byggahus.se/el/bruksanvisning-elcentral
del 5 - https://www.byggahus.se/el/svenska-elsystemet-jordtag-jordning-jordfel

Vagabonderande strömmar tror jag att jag berört i någon enstaka mening. Det kanske finns så pass mycket mer att säga att det räcker till en artikel

 

[erkka]

Tack Bo för en fin artikelserie, mycket pedagogiska och lärorika. Ska läsa alla en gång till för det var mycket detaljer som behöver repeteras

Rent praktiskt, hur ser ett jordtag ut för hög resp lågspänningssidan på en transformatorstation?

 

[Bo.Siltberg]

Jag tror inte man ser dem...de är ju nedgrävda
Jag vet faktiskt inte hur de brukar vara utförda. Det kan vara en lång lina, ett antal spett eller plåt. Det ställs ju ganska höga krav på lågt övergångsmotstånd för just dessa jordtag så de lär vara väl tilltagna.

 

[GK100]

Även denna sista del får du väl godkänt för trots att jag för egen del ser den som svagast i sviten. Nu är ju detta ett område ganska långt från BH och verkligen inte enkelt att pedagogiskt skriva om. Finns så oerhört många aspekter kring systemjordning att det ofta är svårt att bena ut enkla klara linjer rätt/fel bra/dåligt osv. Det du inte tar upp och som i praktiken för det mesta är nyckeln här är inverkan pga systemets kapacitans och för all del men i mycket mindre grad kopplad induktans. Vid högre spänningar och större utbredning helt i fokus men även i vanliga lågspänningsdistributionen inte att försumma jfr Norge och IT-nät.

 

[GK100]

Rent praktiskt, hur ser ett jordtag ut för hög resp lågspänningssidan på en transformatorstation?

Vanligt för mindre lokala jordtag är just spett som drivs ner relativt djupt så de inte påverkas så mycket av förändringar mer ytligt tex tjäle och andra växlingar med årstiderna. Ett antal såna punkter och hopbundet med lina så är man hemma. Ofta är sen flera såna ställen i nätet förbundna sinsemellan så resultatet blir summerat som parallellkoppling mot jordmassan.

Vid större stationer typ med inhägnad runt är det inte enstaka jordtag mer ett system av nedgrävda linor i rutnät förbundet med olika delar inom området. Och även där förstärkt med grupper av utlöpare med spett som tidigare.

Just plåt är mindre effektivt rent fysikaliskt sett till nytta och insatta resurser i material så även om det historiskt ibland utförts så är det inte speciellt ekonomiskt lyckat.

 

[MagHam]

På den tiden jag jobbade på det som då var ett kommunalt elverk, bestod jordningen på lågspänningssidan inom samhället av blank följetråd (kopparwire) i alla kabelstråk. Allt ihopkopplat även mot jord högspänningssidan (10 kV)
Det konceptet kan ha ändrat sig sedan dess.

 

[Bo.Siltberg]

Även denna sista del får du väl godkänt för trots att jag för egen del ser den som svagast i sviten. Nu är ju detta ett område ganska långt från BH och verkligen inte enkelt att pedagogiskt skriva om. Finns så oerhört många aspekter kring systemjordning att det ofta är svårt att bena ut enkla klara linjer rätt/fel bra/dåligt osv. Det du inte tar upp och som i praktiken för det mesta är nyckeln här är inverkan pga systemets kapacitans och för all del men i mycket mindre grad kopplad induktans. Vid högre spänningar och större utbredning helt i fokus men även i vanliga lågspänningsdistributionen inte att försumma jfr Norge och IT-nät.

Jodå jag har gått lätt hukad sedan den kom ut. Jag förstår att den inte duger åt en högspännings- och elkraftsingenjör men förhoppningsvis som förenklad version åt lågspänningsfolket.