Kantpress är det rätta svaret ;). Godstjocklek 3mm kallvalsad plåt.

Jo. Det är en maskin med risker. Det är hyvlar, justersågar, förbränningsmotordrivna kedjesågar, limpressar, handöverfräsar, sticksågar, vertikalfräsar och alla andra maskiner som jag en gång i tiden använt för första gången. Sist jag kollade hade jag alla fingrar kvar. Det är väl tur kan jag tänka :surprised:.

Stor maskinvana gör att det går fortare att instruera. Allmänt säkerhetstänk finns redan. Information om speciella saker för en enskilld maskin fångas upp lättare. Drunknar inte i informationen som måste ges till fullständiga nybörjare.
Ni får anta att både instruktör och elev har pejl på läget och att arbetet är säkert.

Rita var det första hantverk jag lärde mig i skola. Det sitter i. Har hållit på för mycket med byggritningar bara. Notera vyplaceringen. Tekniska ritningar ska ha vy från vänster på höger sida av fronten. Får skylla på att objektet är ett mellanting. Bygge på båt ;). Det var många år sedan jag slutade med ram och formulär. Hade en skiss på utbredningar. Den var bara att kasta:rofl:. Med nya insikter så får man ändå börja från grunden.

Att rita skisserna är ändå inte bortkastat. Det går alltid fortare att säga att något är fel än att hitta på saker från grunden.

Mvh Findus
 
  • Gilla
Tule54 och 1 till
  • Laddar…
richardtenggren
Jag bockade 12 mm(~500 HB och RP0.2=1250 MPa) skyddsplåt i exjobbet, krävdes en rätt stor kantpress. Det var nästan läskigt när det knakade i dynorna och operatören fick fejka plåtens längd för att inte styrningen skulle klaga på för höga tryck på dynorna (skyll inte på mig).
Använde också en mindre för de tunnare proverna, men tyckte den var väldigt säker då det var ”två-grepps”-styrning just för att undvika klämskador.
 
richardtenggren richardtenggren skrev:
Använde också en mindre för de tunnare proverna, men tyckte den var väldigt säker då det var ”två-grepps”-styrning just för att undvika klämskador.
Tvåhandsgrepp är krav som arbetsskydd men de flesta har en pedal som används ändå.
 
Dags att lägga av för i dag. Klippte till allt som inte hans med i går. Bockade till det som skulle bockas.
Nu har jag alla delar till själva "huset" om jag får kalla det så.
Metalldetalj med ca 20 graders lutning vid dörrkarm, tillverkad för vattenavrinning.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder

Tröskelbiten har jag bockat. Frågade efter lämplig inställning. Fick svaret att prova dig fram. Har inte mätt, men ser ut som ca 20 graders lutning. Det räcker för att vatten skall rinna åt rätt håll.

Karmfalserna bockade vi (handledaren) i går.
Bockade metallplåtsdelar till byggprojekt med synlig tröskelbit och karmöverstycke.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder

Böjd metallprofil som kan vara en tröskelbit med ca 20 graders lutning i ett byggprojekt.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


Karmöverstycket gjorde jag i dag.
Bockade plåtdelar och profiler i verkstad med lutning och karmöverstycke.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


Låga panelen bockades i dag. Ihopställt ser det ut så här.
Bockade metallplåtsdetaljer i en verkstad, inklusive en tröskelbit med lutning och andra konstruktionsdelar.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


Gjorde ett antal vinkellister också för att kunna staga upp större plåtar om jag tycker att det behövs.

Hade svaga planer på att svetsa ihop detaljer i verkstan. Tror inte längre att det är en bra ide. Järn är tungt. Huvudmåtteen är klara. Vissa mått är tilltagna för att kapas in på plats. Blir spännande att fortsätta i hamnen.

Mvh Findus
 
  • Gilla
Tule54 och 19 till
  • Laddar…
Snyggt!

Du behövde ju barlast i aktern efter motorbytet, så det finns ju ingen anledning att snåla på plåttjockleken och stagen. Men det är klart, det är ju inte bra för metacenterhöjden att flytta för mycket vikt från motorn till överbyggnaden.

Överväg rent allmänt att gå upp på 4mm plåt om du kan. Förutom bättre styvhet så är den oftast varmvalsad och därmed mycket lättare att måla än kallvalsad, anoljad plåt som den du jobbar med nu. Finns det CNC-kantpress på verkstan så gör tätare stegbockningar. Det blir snyggare. Överväg också större dynvidd där det går för att få lite större radie. Lite smaksak hur man vill få det att se ut förvisso, men det är lättare att hålla rätt vinkel med vidare dyna, det håller nere presskraften och minskar risken att skada dynan. Kallvalsad plåt har nackdelen att tjockleken ofta skiljer lite mellan mitten av plåtarna och kanterna. Den tjockleksvariationen ger i sin tur en vinkelskillnad vid bockning som blir större ju smalare dyna man använder.
 
  • Gilla
Incinerator
  • Laddar…
S
Findus har tidigare skrivit om cnc-snickare med lite nedlåtande tonläge så jag tror inte han börjar med datorstyrd plåtbearbetning. ;)
 
Se där, det ser ut att stämma med hur du ville ha det.
Alltid bäst att passa in på plats om du inte mätt exakt.
Personligen så hade jag nog gått upp till 4mm då det är styvare men med all bockning så blir det styvt ändå.
Nu får snickaren dra fram svetsen och jobba lite med metall.
Angående färg och varm eller kallvalsat så finns det olika åsikter om det och i vissa konstruktioner så trillar färgen av vid varmvalsat då den flagnar.
Jag brukar tvätta med thinner innan så brukar färgen fästa bra på kallvalsat/kalldraget.
Många bilar har byggts med kallvalsad plåt som färgen fäst bra på.
 
  • Gilla
findus42
  • Laddar…
Metacenterhöjden är inget problem. Båten är snarare överstyv och mår troligen bra av att jämna ut vikten. Både på längden och höjden. Nu gör hon en rullning på ca 4 sekunder. 6 skulle vara bättre. Så några hundra kilo plåt över däck kommer inte försämra beteendet i sjögång.

Har funderat på krympning. När ett svetsat stag under däcksplåten svalnar så krymper plåten. Konsekvensen måste bli att det böjer sig nedåt. Helt åt fel håll. Har funderat ut en lösning som passar mitt arbetssätt.

Om jag sätter stagen någon cm under däcksplåten. Då kan jag jobba med korta stumpar an plattjärn. Först svetsa fast i däcket. Sedan palla upp med mellanlägg mot staget och svetsa fast plattjärnen mot detta.
Då borde jag vinna tre saker. För det första så blir det inga långa svetsar underifrån. Lättare att slipa och måla. För det andra kan jag styra höjden på däcket exakt som jag vill. Det tredje är att stagen blir starkare, givetvis beroende på hur många plattjärn jag använder.

Tänker jag fel, eller låter det rimligt?

@sinuslinus
Hade förmodligen inte för avsikt att vara nedlåtande mot cnc-snickare. Det jag kan tänka mig att jag sagt är att när man inte av nödvändighet tvingas ta i varenda bit och slipa och bearbeta varenda yta så blir det en annan känsla på resultatet.

Mvh Findus

PS. Facetter är snyggt :geek:, och nej... någon cnc-kantpress finns inte hos grovsmederna. DS
 
Redigerat:
  • Gilla
Tule54 och 1 till
  • Laddar…
S
Experimentera är livets essens :D. Bara för att jag kan ett sätt så finns det andra att prova och helt nya världar av tekniker som man inte anat.

Lär gå att bygga båtar av betong :thinking:.

Jag kunde mycket väl varit nedlåtande. Om jag läser inlägg med förnumstigt överlägset innehåll från någon som uppenbarligen inte vet vad hen (alltid retar det någon) pratar om kan jag tappa i objektivitet och ryckas med. Ingen stor sak och bidrar förmodligen till underhållningsvärdet i tråden.

Btw. Jag får vara OT hur mycket som helst i min egen tråd :cool:
Blev ju sent i dag. Men jag ville ändå inte sova humgrig. Lagade en favoriträtt. Skomakarlåda med Wallenbergarmos.

Middagsscenario med skomakarlåda, sallad, rödvin och levande ljus på ett bord vid datorskrivbordet.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder

Passande portionsstorlek för en snickare/metallhobbyarbetare efter en 13 timmarsdag.

Som ni kanske kommer ihåg så har jag under en period drivit gatukök istället för att snickra. Det betyder att jag lagat osannolika mängder mos.

Tvärtom vad butiker och kokböcker påstår så får man det bästa moset med fast potatis. Smaken och djupet i potatismos står i direkt proportion till hur mycket mjölk man lyckas vispa ner. Fast potatis tar emot betydligt mer vätska än vad den mjöliga kan göra. Smör är egentligen inte nödvändigt alls, men... om ni promt vill ha smör i moset. Då skall ni inte ha i smör först.

Det som händer är att genom att blanda fett i smeten så kan potatisen inte längre ta upp lika mycket mjölk. Konsekvensen blir ett tungt och stabbigt mos. Mer smör gör det än värre. Det lägger sig som betong i magen.

Börja med mjölk och vispa ner tills ni får den konsistens ni vill ha. Sedan räcker det med en liten klick smör för att släta av det.

Wallenbergarmos är en särskilld liga. Fastpotatis skalas och kokas med salt. Häll av vattnet och mosa den med en luffarvisp och späd med mjölk tills det är slätt med lagom stora bitar. Vispa ganska intensivt så det blir lite fluffigt. Egentligen är det redan ett perfekt mos, men för att ta det den extra milen så kör ni nu ner en rejäl skopa grädde. Målet är att det skall vara fluffigt och halvflytande. Fega inte. Fast potatis kan ta emot osannolika mängder vätska och fett.

Prova nästa gång. Ni kommer aldrig köpa mjölig potatis till mos igen ;).

Kokar ni till 20 pers så får ni skaffa en stor balongvisp istället. Slår maskin alla gånger. Handvisp är överlägset hur mycket mos man än skall göra. Pulvermos är en förolämpning när som helst.

Egentligen inte en äkta skomakarlåda. Ingen oxfillet. Lamminnanlår från Gotland är ännu godare :p.
Mvh Findus

PS. OBS! Fylleinlägg... Det behövs inte mycket när jag är trött:rofl:.DS

PPS. Letat upp soundtrack till svetsarbetet
DS
 
Redigerat:
  • Gilla
  • Älska
Incinerator och 24 till
  • Laddar…
hsd
Bra tips tackar å bockar
 
Ikväll blir det färsk fisk och mos! Bra tips och riktigt spännande projekt
 
Håller helt med om moset!! Lite svart- och vitpeppar tar det dessutom till oanade höjder.
 
Glöm inte muskot'en.
 
  • Gilla
Immobil
  • Laddar…
useless useless skrev:
Glöm inte muskot'en.
Muskot är OT:sweat:
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.