Byta ut Barracudatak
Hej.
Vi har köp ett 1½plans hus från 1976 där det sitter Barracudatak i de flesta rum på bottenvåningen. Vi tänkte plocka ner detta och sätta gipstak istället. Behöver man en diffusionsspärr i taket upp mot övervåningen (hur fixar man det isåfall?) eller behövs det bara om man byter ut innertaket där det är vind (ouppvärmt) ovanför? Är det något annat vi behöver tänka på när vi byter ut innertaken?
Tacksam för alla tips!
//A.J.
Vi har köp ett 1½plans hus från 1976 där det sitter Barracudatak i de flesta rum på bottenvåningen. Vi tänkte plocka ner detta och sätta gipstak istället. Behöver man en diffusionsspärr i taket upp mot övervåningen (hur fixar man det isåfall?) eller behövs det bara om man byter ut innertaket där det är vind (ouppvärmt) ovanför? Är det något annat vi behöver tänka på när vi byter ut innertaken?
Tacksam för alla tips!
//A.J.
Barracudatak (av brandchefen i Malmö en gång i tiden döpt till automatisk liksvepning) sitter uppspända i plastlister längs väggarna, cirka en tum under det som finns ovanför. Oftast elrör och bjälkar. Du ser vilket, när du skär upp duken, som antingen kan vara av enbart plastfolie (tidig utgåva) eller armerad med glasfiberväv (senare utgåva för att klara brandkraven).
Du får då tänka på att det väger en del att sätta gips i taket och att plastlisterna inte döljer den skarv som finns nu mellan tapetöverkanten och det som finns ovanför. Antingen får du då tänka dig en bred taklist eller bygga ner med glespanel och gips till uk nuvarande list.
Vikten är inte försumbar och du bör kolla bjälkdimensioner, cc och spv. så att de klarar den. En 13 mm gipsskiva väger cirka 800 kg/m^3. eller 10 kg/m^2. Virke till glespanel (om det är bara är bjälkarna ovanför plasten) väger cirka 500 kg/m^3 som du får räkna om till kg/m^2 m.h.t. tjocklek, bredd och cc på den (som bör sitta max 400 i cc).
Någon diffspärr/plastfolie behöver du inte mellan våningarna.
__________________
Byggaren
Du får då tänka på att det väger en del att sätta gips i taket och att plastlisterna inte döljer den skarv som finns nu mellan tapetöverkanten och det som finns ovanför. Antingen får du då tänka dig en bred taklist eller bygga ner med glespanel och gips till uk nuvarande list.
Vikten är inte försumbar och du bör kolla bjälkdimensioner, cc och spv. så att de klarar den. En 13 mm gipsskiva väger cirka 800 kg/m^3. eller 10 kg/m^2. Virke till glespanel (om det är bara är bjälkarna ovanför plasten) väger cirka 500 kg/m^3 som du får räkna om till kg/m^2 m.h.t. tjocklek, bredd och cc på den (som bör sitta max 400 i cc).
Någon diffspärr/plastfolie behöver du inte mellan våningarna.
__________________
Byggaren
Det vanliga när man byter ut baracudataken är att regla med 45x45 på vilket panelbrädor eller skivor sätts.
Inga problem då med tapetkanter o.dyl.
Glespanel låter inte bra. Elrören ligger ofta i kors, och då krävs regling med minst 2x16 mm.
Gamla takdosor för el kräver också ca 50 mm höjd.
Att resonera om vikten känns inte så angeläget.
Tänk dig att lägga ut gipsskivan på golvet i våningen ovanför.
Inte sviktar golvet då. Bjälklaget är dimensionerat för att bära möbler, människor
och annat och klarar även av en innertaksbeklädnad.
Och förresten: I bjälklaget mellan våningarna skall du inte ha diffspärr.
//KoW
Inga problem då med tapetkanter o.dyl.
Glespanel låter inte bra. Elrören ligger ofta i kors, och då krävs regling med minst 2x16 mm.
Gamla takdosor för el kräver också ca 50 mm höjd.
Att resonera om vikten känns inte så angeläget.
Tänk dig att lägga ut gipsskivan på golvet i våningen ovanför.
Inte sviktar golvet då. Bjälklaget är dimensionerat för att bära möbler, människor
och annat och klarar även av en innertaksbeklädnad.
Och förresten: I bjälklaget mellan våningarna skall du inte ha diffspärr.
//KoW
Tackar för snabba svar!
På fredag ska jag iväg till huset och börjar antagligen att plocka ner Barracudataken under helgen, då vet jag mer om vad som finns ovanför. Eftersom jag inte vet något om bygge så ställer jag frågan: Kan man inte skruva gipsskivor direkt i bjälkarna om cc-måtten stämmer? Om man istället ska regla med 45x45, hur fäster man reglarna då? Spikar, skruvar? Vi kommer nog att tapetsera om rummen också, så tapetkanten kommer att lösa sig oavsett.
//A.J.
På fredag ska jag iväg till huset och börjar antagligen att plocka ner Barracudataken under helgen, då vet jag mer om vad som finns ovanför. Eftersom jag inte vet något om bygge så ställer jag frågan: Kan man inte skruva gipsskivor direkt i bjälkarna om cc-måtten stämmer? Om man istället ska regla med 45x45, hur fäster man reglarna då? Spikar, skruvar? Vi kommer nog att tapetsera om rummen också, så tapetkanten kommer att lösa sig oavsett.
//A.J.
Gispskivorna bör sitta med tätare cc avstånd än 60. Därför måste du på något sätt få dit något att skruva i med cc 30 eller cc 40.
Om skruvar upp "vanliga" gipsskivor så rekomenderar jag att du hyr en skivlift, kostar ett par hundra för en helg. Förenklar arbetet enormt mycket. Sätter du takgips (små skivor med V formade skarvar som är avsedda att vara synliga) så är det inte lika väsentligt med liften.
Om skruvar upp "vanliga" gipsskivor så rekomenderar jag att du hyr en skivlift, kostar ett par hundra för en helg. Förenklar arbetet enormt mycket. Sätter du takgips (små skivor med V formade skarvar som är avsedda att vara synliga) så är det inte lika väsentligt med liften.
KnockOnWood skrev:
Du gör det vanliga felet att resonera som om tillverkaren/husbyggaren inte sett till att få lägsta möjliga dimension på bjälklaget m.a.p. aktuell belastningssituation och ekonomi. Ett av försäljningsargumenten för Barracuda var just att det gick att spara in vikt i qe vid dimensioneringen av bjälkarna eller takstolsunderramen.
Och oavsett om du lägger gipsen ovanpå golvet eller hänger den under bjälkarna är det samma bjälkar som ska bära.
Är de dimensionerade för qe+qn med ett Barracudatak och marginalen i Wx är liten för spv. (gäller speciellt långtidslast för Ymax) så kommer det att bli svaj i dem. qe ökar 10 kg/m^2 med enbart gips (tillkommer därutöver qe för virket) vilket är en femtedel av qn som det nu är och då inverkar det stort på både Mmax i fält vid 2 stöd och event. Mstöd om bjälkarna är 2-fackigt beräknade.
Så den kollen skulle jag inte försummat att göra. Det kostar mer efteråt att rätta till det. (Närmast genom påspikning (med lim) av 12 mm K-ply på bjälksidorna.)
Att regla med 45x45 är givetvis en lösning på problemet att slippa sätta taklist ner till tapetöverkant.
Frågan om hur de ska fästas upp i bjälkarna är given. Med skruv FH 6x90 (ännu hellre 6x100). Ej spik.
_________________
Byggaren
imported_byggaren: Jag måste erkänna att jag inte förstår så mycket av det du skrev i föregående inlägg. Så mycket förstår jag att jag bör kolla upp om bjälklaget klarar av vikten av reglar plus gipsskivor. Känns dock som om de som byggt huset (tror att det var NCC) borde dimensionerat bjälkarna så att det ska klara sig. Men jag ska höra efter för säkerhets skull.
Vi har tänkt att sätta upp takgipsskivor (från Byggmax) som har dimensionen 600x1200. Betyder det att jag ska regla med cc 30 (många reglar blir det då) så att jag får en extra regel att fästa i på mitten av skivan? Vad kan hända om man skruvar med cc 60? Riskerar skivan att släppa pga tyngden?
//A.J.
Vi har tänkt att sätta upp takgipsskivor (från Byggmax) som har dimensionen 600x1200. Betyder det att jag ska regla med cc 30 (många reglar blir det då) så att jag får en extra regel att fästa i på mitten av skivan? Vad kan hända om man skruvar med cc 60? Riskerar skivan att släppa pga tyngden?
//A.J.
Mitt svar var riktat till KnockOnWood, som uttalade sig lite väl slarvigt om bärigheten. Här kommer svaret till dig.
Om det är NCC (eller något av de andra stora byggföretagen som byggt) så ha de inte överdimensionerat i.a.f. De bygger som normerna säger för den belastning som är aktuell med tanke på ekonomin. 20% extra i egenvikt senare, betyder då att det är läge att kolla.
Nej. Skivorna släpper inte p.g.a tyngden. De buktar ner mellan reglarna.
________________
Byggaren
Om det är NCC (eller något av de andra stora byggföretagen som byggt) så ha de inte överdimensionerat i.a.f. De bygger som normerna säger för den belastning som är aktuell med tanke på ekonomin. 20% extra i egenvikt senare, betyder då att det är läge att kolla.
Nej. Skivorna släpper inte p.g.a tyngden. De buktar ner mellan reglarna.
________________
Byggaren
Kan bara hålla med Imported Byggaren.... Man följer normerna och ritningarna för vad som är skrivet för just det projektet..
Är det ritat för barracudatak så är det dimensionerat för barracudatak....
KOLLA BJÄLKLAGET OVANFÖR.....
Är det ritat för barracudatak så är det dimensionerat för barracudatak....
KOLLA BJÄLKLAGET OVANFÖR.....
Till alla messerschmittar (eller hur der stavas)
Det är klart att ett undertaks vikt ökar belastningen på bjälklaget.
Men hur mycket? Och påverkar det husets hållfasthet?
Tag ett typiskt rum. Matrum, sovrum: Ytan är 15 kvm.
Sätt upp ett nytt undertak á 10 kg / kvm. Det kommer att väga 150 kg inkl. reglar.
Det är lika stor belastning på bjälklaget som om två personer står på golvet.
Är det något att bråka om / kalla in konstruktörer för?
Man dimensionerarväl inte huset endast efter dess egenvikt,
utan också efter vad som sedan stoppas in i huset i form av personer, möbler, böcker etc.
Jag vidhåller bestämt att en gipsskiva (eller som jag föredrar en träpanel) inte påverkar bjälklaget nämnvärt.
//KoW
Det är klart att ett undertaks vikt ökar belastningen på bjälklaget.
Men hur mycket? Och påverkar det husets hållfasthet?
Tag ett typiskt rum. Matrum, sovrum: Ytan är 15 kvm.
Sätt upp ett nytt undertak á 10 kg / kvm. Det kommer att väga 150 kg inkl. reglar.
Det är lika stor belastning på bjälklaget som om två personer står på golvet.
Är det något att bråka om / kalla in konstruktörer för?
Man dimensionerarväl inte huset endast efter dess egenvikt,
utan också efter vad som sedan stoppas in i huset i form av personer, möbler, böcker etc.
Jag vidhåller bestämt att en gipsskiva (eller som jag föredrar en träpanel) inte påverkar bjälklaget nämnvärt.
//KoW
KnockOnWood skrev:
Nej man dimensioner inte huset endast efter dess egenvikt. Men man dimensionerar bjäklaget för egenvikt =qe/m^2, nyttig last =qn/m^2 (båda som jämnt utbredd last) och en rörlig last i farligaste lastställningen som en punktlast. Allt enligt dåvarande och även nuvarande byggnormer.
qe varierar med byggnadssättet.
qn=50kg/m^2 normerat och punktlasten är 80 kg (motsvarar vikten av en person mitt på golvet) är oxå normerat och alltid lika.
I de tillåtna påkänningarna (sigmatill) för respektive virkesklass fanns med tidigare byggnormer (före 1992) en säkerhetsfaktor inbyggd. Man får dessutom förhöja den påkänningen med 40% för exceptionell last (dvs. hänsyn är tagen till att det är tillfälligt finns last som inte är ständig och vilande, t.ex. fler personer i rummet). Men den möjligheten får man inte räkna med för ständig last för ökad egenvikt, t.ex ett nytt tungt innertak. (Det är en säkerhetsmarginal och ingenting annat.)
I dagens nya byggnormer finns inga tillåtna påkänningar för respektive virkesklass. De är ersatta med karatäristiska värden som utgör 95% av empiriskt bestämd brottslast för respektive virkesklass. Dessa värden ska först reduceras med partialkoefficienter m.h.t. aktuell situation innan de går att använda. Dvs. det finns inte ett gram säkerhet i de karaktäristiska värdena om de skulle användas direkt som de står i Boverkets Konstruktionsregler. Utan reducering finns bara 5% 'säkerhet' mot brott/ras.
Skillnaden är att man med dagens normer kan finlira ännu mer än tidigare och det gör att i framtiden kommer det att inträffa ras när tvärsäkra uttalande av din typ om hur det är med bärigheten avslöjas praktiskt.
I de tidigare normerna med tillåtna påkänningar var säkerhetsfaktorn inbygg minst två ggr. I vissa fall ännu mer. Därför håller en gammal konstruktion. Man knaprar helt enkelt på säkerhetsfaktorn.
I det här aktuella fallet kan bjälklaget alltså hålla, även om det teoretiskt inte skulle göra det, men bjälkarna kan komma att böja ner mer än vad normen tillåter och det syns inte på kort utan lång sikt.
Det gamla talesättet att: 'så länge det knakar, så håller det'; är det som fortfarande gäller för allt för amatörmässigt betraktande av hållfasthetsmässiga problem.
Det fick jag som ung arbetsledare erfara när en murarställning gav vika och lade murare, bruk och tegelsten rakt in i ett skyltfönster (som tur utan glas) på Tryggs hus i Malmö när vi byggde om för Casons herrekipering. Jag var tveksam om ställningen skulle hålla, men gubbarna (med mer erfarenhet än jag) försäkrade mig om det skulle den visst göra m.h.t. uttrycket.
_______________
Byggaren
Tack för er hjälp och era åsikter! Jag tror att vi väntar med att riva ner nuvarande tak innan vi har kollat upp detta ordentligt. Jag ska kontakta byggföretaget som antagligen har konstruktionsritningar kvar och då måste kunna tala om ifall bjälkarna håller långsiktigt för aktuellt byte av innertak. Om det visar sig att det ev. inte skulle hålla, hur rättar man till det på billigaste/enklaste sätt? Ungefärlig kostnad? De rum som berörs är vardagsrum (ca 25kvm), sovrum (ca 12kvm), Matrum (ca 15kvm) samt kök (ca8kvm).
//A.J.
//A.J.
A.J. skrev:
Som jag skrev tidigare: genom att limspika k-plywood på bjälksidorna. Det ökar Wx så att bjälken bär mer än i ursprungligt snitt. Visserligen är det bättre att öka på höjden då formeln för böjmotståndet i en homogen rektangulär eller kvadratisk profil är bxh^2/6, men då detta är förenat med problem eftersom det bygger ner och flyttar neutrala lagret i bjälkarna neråt med risk för skjuvning mellan bjälke och det som spikas under dem, är en påbyggnad på sidan att föredra. Då behålls neutrala lagret på nuvarande nivå och påspikningen behöver inte göras utefter hela längden eftersom böjmomentet är störst i mitten.
Ett exempel:
Anta spv. till 3 meter och lasten till 70 kg/m jämnt utbrett. (Observera per meter bjälke. Ej kilo/kvadratmeter golvyta. Det får först räknas om till kg/m genom multiplikation med cc-avståndet mellan bjälkarna.) Bjälken fritt upplagd på stöd i båda ändar (dvs. ingen inspänning (som inspänning räknas bara omlottlagda bjälkar över mittstöd)).
Då blir maximala fältmomentet: (qxL^2/8): 70x3^2/8=105 kpm.
För att klara det krävs ett böjmotstånd (Wx=bxh^2/6) i bjälken på: 10500/80=131,25 cm^3 och mot det svarar ett tvärsnitt på (förutsatt att bredden på bjälken bestämts till 4,5 cm): som är: roten ur 131,25x6/4,5 = 13,2 cm i höjd > alltså en 45x145 bjälke. (80kg/cm^2 enligt tidigare byggnorm som troligen är aktuell i det här fallet.)
Men om vi nu bara har en 45x120 som har ett Wx på 108 cm^3 kan vi öka profilens Wx till: bx12^2/6=131,25 - 108 varav följer: 6x23,25/12^2=0,96 cm i påspikning på en sida. Dvs. en 12 K-ply tillsammans med 45 mm ger 5,7x12^2/6=136,8 cm^3 i Wx (> 131,25). Fältmomentet är en parabel och störst i mitten och minskande mot ändarna till noll vid upplagen (där dock tvärkraften istället är störst, men det är en annan historia) och genom att beräkna var det är max det som en 45x120 klarar av att bära, kan förstärkningen koncentreras till mitten och kortas av och helt tas bort en bit från upplagen.
---------
Dagens konstruktörer har dessa formler inlagda i datorn bara några knapptryckningar bort (om de inte rent av får fram erforderligt Wx mm ur färdiga tabeller) och därför ingen större sak att räkna ut hur förstärkningen bör göras. Därför heller ingen oöverstiglig kostnad för att få det kontrollerat.
Kostnaden för att utföra förstärkningen är dock betydligt högre om en hantverkare ska göra det, men gu'skelôv så går det med amatörkraft. Plywood kan köpas och sågas i remsor på brädgården till samma bredd som höjden på bjälkarna. Spik/skruv och trälim köpas. Sen är det bara att sätta igång och spika/skruva upp plywoodremsorna med lim på, på varje bjälke, en eller båda sidorna beroende på hur stor förstärkning av Wx som behövs.
______________
Byggaren
Dom är inte att leka med, de där kåkarna från miljonprogrammets glada dagar. Klenare virke i konstruktioner får man leta efter. Kolla in alla dess hus, 1-plans med platta tak= avloppet mitt i huset, 87mm reglar i yttervägg o s v . Är man verksam och jobbar med reparationer av dessa hus, har man den uppfattningen som imported_Byggaren har i ovan inlägg. Så Du kan lugnt utgå ifrån, att det finns inte ett spik för mycket i konstruktionen. Om du nu förstärker takstolarnas underarmar som nämns, tycker jag det blir enklare för dig att köra med glespanel (28X70) till gipsen, och då 300CC. Du får räkna med att det kommer att kosta en del slantar, men så blir det regält utfört enligt dagens byggnorm. Pengar du säkert få igen, vid en eventuell försäljning.
Konstruktionsritningarna hittar du kanske på kommunens byggavdelning, kan tänkas att det finns endast en som täcker alla husen i området, då jag förutsätter att ditt hus ligger i en gruppbebyggelse.
Konstruktionsritningarna hittar du kanske på kommunens byggavdelning, kan tänkas att det finns endast en som täcker alla husen i området, då jag förutsätter att ditt hus ligger i en gruppbebyggelse.
Redigerat:
Du skriver massor med kloka saker, men just det där verkar lite konstigt. Eftersom trä börjar svikta långt långt före brottgränsen så dimensioneras det väl alltid efter max nedböjningsgräns i hus, inte efter brottsgräns? Så den faktiska brottsgränsen ligger väl nämare 50-100% bort om nedböjningsgränsen ligger på 5% säkerhetsmarginal? Hade man dimensionerat efter 5% från brottsgräns så hade det ju gungat betänkligt när man gick på det, betydligt mer är vad en normal person skulle våga gå på (pga "det kan ju rasa när som hellst" känslan).imported_Byggaren skrev:
Sen kryper ju trä precis som en plast om det utsätts för långvarig statisk överlast, så nog ska man tänka efter lite när man bygger om så det inte rasar om 10 år heller.