Byta timmer på äldre lada?
Hej,
Vi har en äldre timmrad lada som har som behöver lite kärlek.
På kortsidan är timret hårt åtgånget och jag tror att vi i princip behöver byta hela kortsidan (se bild 2).
Vi har ingen praktisk erfarenhet men skulle vilja ta oss an det själva.
Hur skulle ni gjort?
Det finns en tanke att kunna avväxla väggen i omgångar genom att bulta fast reglar och lyfta med pelardomkraft. Börja underifrån och byta ut stock efter stock.
Kan tillägga att den lilla dörren på kortsidan kommer att tas bort.
Vi försöker ta in så mycket info vi kan. Så länkar till böcker/youtube/etc hur man går till väga är uppskattat.
/MK
Vi har en äldre timmrad lada som har som behöver lite kärlek.
På kortsidan är timret hårt åtgånget och jag tror att vi i princip behöver byta hela kortsidan (se bild 2).
Vi har ingen praktisk erfarenhet men skulle vilja ta oss an det själva.
Hur skulle ni gjort?
Det finns en tanke att kunna avväxla väggen i omgångar genom att bulta fast reglar och lyfta med pelardomkraft. Börja underifrån och byta ut stock efter stock.
Kan tillägga att den lilla dörren på kortsidan kommer att tas bort.
Vi försöker ta in så mycket info vi kan. Så länkar till böcker/youtube/etc hur man går till väga är uppskattat.
/MK
hela timmerstommen.
det är/var ganska vanligt att flytta stommar och de är enklare att byta ut reparera om man plockar ned den... var gränsen går varierar ju men det skull vara värt att fundera på.
dvs vad mer kan man fixa samtidigt... taket/grunden osv.
/ATW
det är/var ganska vanligt att flytta stommar och de är enklare att byta ut reparera om man plockar ned den... var gränsen går varierar ju men det skull vara värt att fundera på.
dvs vad mer kan man fixa samtidigt... taket/grunden osv.
/ATW
Den där skall säkert gå bra att reparera på plats. Jag skulle i alla fall hellre göra det än att plocka ned den. En del skador kanske bara behöver halvsulas.
Kan du ta mer detaljbilder av knuttypen?
Är det fullständigt drag mellan stockarna eller är den glestimrad?
Kan du ta mer detaljbilder av knuttypen?
Är det fullständigt drag mellan stockarna eller är den glestimrad?
Måste säga att montera ned hela ladan känns ohanterbart i dagsläget.
Jag tror det är glestimrat med korsknutar, kan det stämma? Försök zooma in på tredje bilden.
Har tyvärr inga fler bilder. Kommer att åka upp till stugan om några veckor, kan ta fler då.H heimlaga skrev:
Jag tror det är glestimrat med korsknutar, kan det stämma? Försök zooma in på tredje bilden.
Det ser ju vid första påseendet ut som en blandning mellan korsknut utan varmtand och halsad laduknut. Delvis återanvänt timmer. Översta tre stockvarven och delar av nedersta varvet ser ut att vara bytta tidigare så dem skall vi inte gå efter.
Jag försöker bara bilda mig en uppfattning om svårighetsgraden för en nybörjare och vilket utförande du skall sikta på. Det hela ser så förvirrande ut så jag vill se mer. Bilder från insidan behövs också.
Det viktiga är att få tag på lämpligt virke i tillräckliga längder och lämplig grovlek. Absolut enklast och minst besvär är att gå till skogs och välja ut och hugga lämpliga träd och få dem sågade på två motstående sidor på någon byasåg. Det sparar enormt med arbete och sänker svårighetsgraden med två tredjedelar när man inte behöver hålla på och pussla med rivningsvirke. Dessutom blir resultatet mycket bättre.
Om man vill ha riktigt snyggt resultat utan att arbetsmängden går över styr sågar man virket en halvtum eller tum tjockare än gamla väggen och halsar och knutar in det. Sedan då allt är på plats slätbilar man det nya timret till samma tjocklek som gamla väggen så att det följer bulorna i gamla väggen.
Jag försöker bara bilda mig en uppfattning om svårighetsgraden för en nybörjare och vilket utförande du skall sikta på. Det hela ser så förvirrande ut så jag vill se mer. Bilder från insidan behövs också.
Det viktiga är att få tag på lämpligt virke i tillräckliga längder och lämplig grovlek. Absolut enklast och minst besvär är att gå till skogs och välja ut och hugga lämpliga träd och få dem sågade på två motstående sidor på någon byasåg. Det sparar enormt med arbete och sänker svårighetsgraden med två tredjedelar när man inte behöver hålla på och pussla med rivningsvirke. Dessutom blir resultatet mycket bättre.
Om man vill ha riktigt snyggt resultat utan att arbetsmängden går över styr sågar man virket en halvtum eller tum tjockare än gamla väggen och halsar och knutar in det. Sedan då allt är på plats slätbilar man det nya timret till samma tjocklek som gamla väggen så att det följer bulorna i gamla väggen.
Redigerat:
Jag har suttit och studerat bilderna och får intrycket att det kan vara ordentliga drag mellan stockarna i den ursprungliga timringen men inte i de nyare varven högs upp och längst ned? Stämmer det?
Då man byter flera stockar i en vägg med drag arbetar man uppifrån och nedåt. Hyvlar av översidanb på översta nya stocken så den passar i gamla draget ovanför. Mäter sedan hur hög nästa stock nedåt skall vara för att knuthöjden skall passa och väljer ut en lämplig. Lyfter ned översta nya stocken och lägger ovanpå nstöverta och drar dem och sågar eller hugger nya draget och borrar dymlingshål. Sedan lyfter man upp översta nya stocken på sin plats permanent och så tar man om den processen stock för stock.
Det går att börja nedifrån men jag gjorde det en gång och det visade sig bli krångligt då man började komma ihop med nedersta gamla stocken.
Då man byter flera stockar i en vägg med drag arbetar man uppifrån och nedåt. Hyvlar av översidanb på översta nya stocken så den passar i gamla draget ovanför. Mäter sedan hur hög nästa stock nedåt skall vara för att knuthöjden skall passa och väljer ut en lämplig. Lyfter ned översta nya stocken och lägger ovanpå nstöverta och drar dem och sågar eller hugger nya draget och borrar dymlingshål. Sedan lyfter man upp översta nya stocken på sin plats permanent och så tar man om den processen stock för stock.
Det går att börja nedifrån men jag gjorde det en gång och det visade sig bli krångligt då man började komma ihop med nedersta gamla stocken.
Tack för ett utförligt svar. Det hjälper absolut!
Någon skog har jag inte. Min första tanke var att gå till det lokala sågverket med mina dimensioner och få det tillkapat.
Vad jag kunde se på ladan så finns det utkapningar i väggarna. Detta är inte bara på kortsidan.
Min slutsats, likt din, är att timret är återanvänt. Vilket är intressant. Den förra ägaren nämnde att ladan hade anor från 1700-talet.
Just nu känns det som att jag bör ta in en timmerman som tittar på hela ladan och ser vad som behöver bytas.
Någon skog har jag inte. Min första tanke var att gå till det lokala sågverket med mina dimensioner och få det tillkapat.
Vad jag kunde se på ladan så finns det utkapningar i väggarna. Detta är inte bara på kortsidan.
Min slutsats, likt din, är att timret är återanvänt. Vilket är intressant. Den förra ägaren nämnde att ladan hade anor från 1700-talet.
Osäker på vad du menar här. Ursprungliga timringen?H heimlaga skrev:
Just nu känns det som att jag bör ta in en timmerman som tittar på hela ladan och ser vad som behöver bytas.