Är dom så bra? Jag har mest bott i lägenheter med moderna system som sugit röv på hur de varit injusterade eller hållit temperaturen. Tycker mina gamla slottsvred funkar i princip lika bra.B Björkskär skrev:
Kanske hade det funkat mkt bättre om jag bott i en villa med moderna system, men jag är tveksam...
GodmorgonJ JohanLun skrev:
Jo moderna system har massor med förutsättningar för att kunna fungera optimalt jämfört med gamla tiders utrustning.
Men jag håller med dig i att väldigt många flerfamiljshus värmesystem ”suger röv”😂
Det beror ofta på att kompetensnivån på de som är inblandade i utförandet värmesystemet är så låg och att inga byggare vill lägga pengar på riktiga beräkningar vid nyproduktion.
Även många äldre brf resonerar att ”det duger” vilket ger dom onödigt dyra uppvärmningskostnader.
Allt detta gör att den verksamheten jag är aktiv i har så mycket jobb👍🏻.
/ Björkskär
Generellt känner jag att källan till värmen bör vara väldigt betydelsefull för kostnaden. Altså värmepump istf el (tex).
Medan komforten mer beror på injustering och ev termostater.
Bäst torde väl vara ett system med givare som skickar information till värmesystemet, inte strypa flödet längst ut?
Medan komforten mer beror på injustering och ev termostater.
Bäst torde väl vara ett system med givare som skickar information till värmesystemet, inte strypa flödet längst ut?
För bästa driftekonomi så är det tre huvudsteg som bör göras.
Steg1
Injustering av värmekretsen gällande förinställningen så att "rätt" flöde/tryckfall/difftemperatur erhålls över varje radiator/golvvärmeshunt/golvvärmeslinga.
Steg2
Injustering av centrala reglersystemet gällande värmekurvan (kurvlutningen och parallellförskjutningen) så att framledningstemperaturen blir "lagom" varm.
Steg3
Montering och injustering av termostaterna så att de nästan börjar strypa flödet vid normala rumstemperaturen.
Ju jämnare temperatur man kan hålla i rummet ju lägre medeltemperatur är det i rummet oftast. Detta beror på att de flesta höjer temperaturen om temperaturen pendlar, de flesta svettas hellre än att frysa.
Steg1
Injustering av värmekretsen gällande förinställningen så att "rätt" flöde/tryckfall/difftemperatur erhålls över varje radiator/golvvärmeshunt/golvvärmeslinga.
Steg2
Injustering av centrala reglersystemet gällande värmekurvan (kurvlutningen och parallellförskjutningen) så att framledningstemperaturen blir "lagom" varm.
Steg3
Montering och injustering av termostaterna så att de nästan börjar strypa flödet vid normala rumstemperaturen.
Ju jämnare temperatur man kan hålla i rummet ju lägre medeltemperatur är det i rummet oftast. Detta beror på att de flesta höjer temperaturen om temperaturen pendlar, de flesta svettas hellre än att frysa.
Tyvärr lite mer komplext än så..J JohanLun skrev:
Det handlar inte om att strypa flödet längst ut snarare strypa närmast värmekällan.
Enkelt förklarat ska alla radiatorer ha samma returtemperatur oavsett storlek med alla radiatorventiler är fullt öppna.( med en uträknad temperaturdifferens mellan tillopp och retur)
Sedan kan man ha olika typer av givare för att reglera dessa temperaturer, vanligast är framlednings och returledningsgivare.
Om man har för höga flöden i ett antal radiatorer får man en totalt högre returtemperatur som då talar om för styrsystemet att framledningstemperaturen kan sänkas. Det ger då ännu kallare på de radiatorer som har för lågt flöde och problemet förvärras.
I min bok är termostaten endast till för att ta bort ”övervärme”, dvs att radiator inte fortsätter värma även om beslutad rumstemperatur uppnåtts.
Att öka flödet i en radiator från 100%(flöde som behövs för att en radiator ska ge 100% av dimensionerad effekt) till tex 200% ger ingen ökad effekt/värme till rummet.
Det här är jättevanligt problem där många löser det genom att höja värmekurvan tills alla är nöjda men till en stor kostnad pga av övervärme/effektförluster osv i hela systemet.
Otroligt komplext och som jag skrev tidigare är kompetensnivån hos många som jobbar med värmesystem för låg.
Även applicerat på ett litet villasystem skulle jag säga att besparingspotentsialen är minst 15% ofta högre.
/ Björkskär
Inte för att vara sån men det du skriver är osammanhängande och i delar inte tekniskt korrekt. För någon på forumet som inte är så insatt och vill få en uppfattning om vad det rör sig om blir effekten kanske snarare motsatt och lätt förvirrande.B Björkskär skrev:
Tycker man att detta är komplext och jobbar i facket ser jag det mer som att man själv inte är helt säker på sammanhangen. Men som du skrev är kompetensen lite hela vägen från konsultled och neråt inte alltid på topp. Problemen börjar redan i byggsidans dimensionering och transmissionsberäkningarna sen följt av insättning av värmare och idealt även en grov korrekt fördelning i rördimensionering vid antagna temperaturer både luft och vattensidan.
Borde inte det optimala vara att ha så lite strypningar det bara går, ett detla T från ut och ingående som värmepumpen "gillar" (jag antar relativt högt), en så låg utgående temp som möjligt (vilket torde vara mer energisnålt att producera) och en så lågt ställd cirkpump för att uppnå detta?
Att ställa utgående temperatur jättehögt, max cirkpump och sen låta varje radiator jobba med sin termostat för att strypa till önskad rumstemp torde vara ett sätt att få en snabb och bra reglering komfortmässigt men känns inte som optimal utifrån hur en värmepump borde uppleva saken?
Jag har inga innegivare och nästan inga radiatorer med termostat och kan uppleva en insvängning vid väderomslag. Eftersom värmepumpen är gammal satte jag in en LLVP som livlina om den skulle gå sönder (så jag inte står helt utan värme) och jag har tänkt att en LLVP nog kan vara effektivare vid milda utomhustemperaturer än att köra BVP, medan BVP såklart måste vara bättre när det är vargavinter. När tempen börjar krypa nedåt (borde vara dags snart) så har jag kört LLVP och visst blir temperaturen jämnare och bättre respons, den rör om luften och kan ändra temp väldigt snabbt, dock funkar det bara i de rum som är nära dess utblås. Annars är jag förvånad att ett system som bara mäter in och utgående radiatortemp samt utetemp kan fungera såpass bra som det ändå gör. Det som gör att jag skulle kunna överväga termostater är när jag eldar i kamin, då hade det varit bra att få en automatisk strypning av radiatortillskottet.
Att ställa utgående temperatur jättehögt, max cirkpump och sen låta varje radiator jobba med sin termostat för att strypa till önskad rumstemp torde vara ett sätt att få en snabb och bra reglering komfortmässigt men känns inte som optimal utifrån hur en värmepump borde uppleva saken?
Jag har inga innegivare och nästan inga radiatorer med termostat och kan uppleva en insvängning vid väderomslag. Eftersom värmepumpen är gammal satte jag in en LLVP som livlina om den skulle gå sönder (så jag inte står helt utan värme) och jag har tänkt att en LLVP nog kan vara effektivare vid milda utomhustemperaturer än att köra BVP, medan BVP såklart måste vara bättre när det är vargavinter. När tempen börjar krypa nedåt (borde vara dags snart) så har jag kört LLVP och visst blir temperaturen jämnare och bättre respons, den rör om luften och kan ändra temp väldigt snabbt, dock funkar det bara i de rum som är nära dess utblås. Annars är jag förvånad att ett system som bara mäter in och utgående radiatortemp samt utetemp kan fungera såpass bra som det ändå gör. Det som gör att jag skulle kunna överväga termostater är när jag eldar i kamin, då hade det varit bra att få en automatisk strypning av radiatortillskottet.
Det är tryckfall i alla rör, radiatorer, etc.J JohanLun skrev:
Tryckfallet i ledningarna är olika beroende på rörens längd och grovlek, vattnets hastighet, mm.
Tryckfallet i radiatorerna är olika beroende på storlek, utformning, mm.
Rummen är olika stora samt kräver olika mängd energi för att hålla en viss temperatur.
Radiatorer finns i "fasta" storlekar, dessa stämmer inte helt överens med rummens energibehov.
Allt ovan gör att varje radiator, gv-shunt, gv-slinga måste strypas in olika för att få "rätt" energiavgivning till rummen vid en bestämd framledningstemperatur.
Jag har så gammalt hus att rören går med lutning och har olika tjocklekar - vissa är jättegrova. Har troligen varit självcirkulation. De delar som funkar sämst är de som jag lät en VVS firma montera nya radiatorer, de sitter klena grejor med sugrörsrör, troligen hade man behövt strypa alla gamla radiatorer för att dessa nya ska få tillräckligt flöde. Turligt nog är det bara radiatorn i köket som är helt "ny" och med termostat, köket värms ändå upp av matlagning osv så jag är inte så beroende att denna radiator inte funkar så bra man kunnat hoppas på.Demmpa skrev: