Byta shingel till tegel (förstärkning av takstolar?)
Hejsan alla takspecialister!
Vi har köpt ett 1 1/2-plans tegelhus från 1913 utanför Helsingborg som vi får tillträde till i slutet på mars. En av de första åtgärderna blir att se över taket, då det förekommit lite läckage. Vad vi vet har det inte skadat konstruktionen ännu.
Då vi ändå ska lägga om taket har vi funderingar på att byta till taktegel. Idag ligger det takshingel som är från ca 1980 och innan dess var det troligtvis eternit. Då inget av dessa tak är alltför tunga så uppkommer givetvis frågan om befintlig takkonstruktion tål lasten?
Givetvis måste vi ta hjälp av en byggnadskonstruktör för att verifiera detta, men det är ju alltid bra att vara påläst på vad man ska se efter och om andra har haft liknande takkonstruktioner som vår.
En del av husets konstruktion och dimensioner finns i bifogad bild.
Ursprungliga takstolar är byggda halvt i halvt med 120x120 sågat virke (förmodligen gran eller fur) och har omkring cc 1200 (tex lite osäker kring skorstensstockar). Taklutningen är ca 40 grader.
När man isolerade om ovanvåningen (ca 1980) la man en parallell takstol(?) på alla befintliga med följande lösning:
* Allt virke är 50x200 (vet dock inte klass)
* Sidobenens längd är ca 6750 mm
* De nya sidobenen är spikade fast i sidobenen på originaltakstolarna.
* Nocken består av en bit regel som spikats tvärs över ungefär som en spikplåt utanpå det nya virket
* Det nya hanbjälklaget ligger lite lägre än befintliga hanbjälkar. Dessa nya reglar är bara spikade utanpå de nya sidobenen. Det betyder att där har man tre reglars tjocklek längst ut mot yttertaket (gamla takstolen, nya sidobenet samt nya hanbjälken)
Att man gjorde enligt ovan tror jag hade flera anledningar:
1. Genom att lägga den nya takstolen lite ovanför befintlig takstol kunde man rikta upp ev sättningar i taket innan man la på råspont
2. Man fick 200 mm isolering i snedtaken samtidigt som man fick ett plant underlag till innertaket i snedväggarna
3. Genom att lägga det nya hanbjälklaget lite lägre än det befintliga fick man ett jämt underlag att fästa innertaket i
Nu till slut till mina frågor:
1. Som jag ser det borde det gå att lägga tegel utan alltför stora ingrepp i och med att befintliga takstolar är förstärkta med en 45x200. Låter det rimligt?
2. Vad kan man tänka sig för förstärkningar till sidobenen? Franska träskruv på lagom avstånd där man kommer åt? Genomgående gängad stång?
3. Vad kan man tänka sig för förstärkningar till hanbjälkarna? Ska man dra in dem så att de ligger i liv med sidobenen på samma sätt som en modern takstol? Eller kan man tänka sig någon form av vajer eller band som är mer diskret om man vill plocka fram de gamla hanbjälkarna och öppna upp?
Alla idér och erfarenheter mottages tacksamt. Likaså referenser på byggnadsingenjörer i Helsingborgstrakten.
Vi har köpt ett 1 1/2-plans tegelhus från 1913 utanför Helsingborg som vi får tillträde till i slutet på mars. En av de första åtgärderna blir att se över taket, då det förekommit lite läckage. Vad vi vet har det inte skadat konstruktionen ännu.
Då vi ändå ska lägga om taket har vi funderingar på att byta till taktegel. Idag ligger det takshingel som är från ca 1980 och innan dess var det troligtvis eternit. Då inget av dessa tak är alltför tunga så uppkommer givetvis frågan om befintlig takkonstruktion tål lasten?
Givetvis måste vi ta hjälp av en byggnadskonstruktör för att verifiera detta, men det är ju alltid bra att vara påläst på vad man ska se efter och om andra har haft liknande takkonstruktioner som vår.
En del av husets konstruktion och dimensioner finns i bifogad bild.
Ursprungliga takstolar är byggda halvt i halvt med 120x120 sågat virke (förmodligen gran eller fur) och har omkring cc 1200 (tex lite osäker kring skorstensstockar). Taklutningen är ca 40 grader.
När man isolerade om ovanvåningen (ca 1980) la man en parallell takstol(?) på alla befintliga med följande lösning:
* Allt virke är 50x200 (vet dock inte klass)
* Sidobenens längd är ca 6750 mm
* De nya sidobenen är spikade fast i sidobenen på originaltakstolarna.
* Nocken består av en bit regel som spikats tvärs över ungefär som en spikplåt utanpå det nya virket
* Det nya hanbjälklaget ligger lite lägre än befintliga hanbjälkar. Dessa nya reglar är bara spikade utanpå de nya sidobenen. Det betyder att där har man tre reglars tjocklek längst ut mot yttertaket (gamla takstolen, nya sidobenet samt nya hanbjälken)
Att man gjorde enligt ovan tror jag hade flera anledningar:
1. Genom att lägga den nya takstolen lite ovanför befintlig takstol kunde man rikta upp ev sättningar i taket innan man la på råspont
2. Man fick 200 mm isolering i snedtaken samtidigt som man fick ett plant underlag till innertaket i snedväggarna
3. Genom att lägga det nya hanbjälklaget lite lägre än det befintliga fick man ett jämt underlag att fästa innertaket i
Nu till slut till mina frågor:
1. Som jag ser det borde det gå att lägga tegel utan alltför stora ingrepp i och med att befintliga takstolar är förstärkta med en 45x200. Låter det rimligt?
2. Vad kan man tänka sig för förstärkningar till sidobenen? Franska träskruv på lagom avstånd där man kommer åt? Genomgående gängad stång?
3. Vad kan man tänka sig för förstärkningar till hanbjälkarna? Ska man dra in dem så att de ligger i liv med sidobenen på samma sätt som en modern takstol? Eller kan man tänka sig någon form av vajer eller band som är mer diskret om man vill plocka fram de gamla hanbjälkarna och öppna upp?
Alla idér och erfarenheter mottages tacksamt. Likaså referenser på byggnadsingenjörer i Helsingborgstrakten.
Redigerat:
Borde inte vara några problem att lägga tegel på ditt tak... Har själv ett gammalt hus med 120*120 "Svensk" takstol 38* cc 100-110 spännvidd 8m.
Det har varit tegel på original, nu ligger det betong panna.
Hänger mycket på "snölasterna"...
R.
Det har varit tegel på original, nu ligger det betong panna.
Hänger mycket på "snölasterna"...
R.
Tack för svaret. Snölasterna borde inte vara så allvarliga i Skåne, men man vet ju inte.
Jag är inte helt säker på att jag har svensk takstol. Som jag förstår det har man där dragit ner en sträva från yttervägen ner i bjälklaget samt en sträva från "mitten" på stora takstolsbenet ner i samma punkt. Stämmer det? Då borde ju kattvinden vara svår att befinna sig på7i. Jag blir lite osäker här.
Jag får försöka konsultera de kort jag har för att se om snedsträvorna från ytterväggen finns där. Det är det jag är tveksam till. Vet att det på några ställen finns järnband från yttervägg (eller takstol) ner i bjälklaget men det är bara på några enstaka ställen.
En fundering jag har är om man då man isolerade vinden runt -80 tog bort någor för att få mer plats i kattvinderna och på något sätt använde väggen till kattvinden som avlastning. Man visste ju då att man bara skulle ha takshingel vilket gjorde lasterna mindre.
Jag är inte helt säker på att jag har svensk takstol. Som jag förstår det har man där dragit ner en sträva från yttervägen ner i bjälklaget samt en sträva från "mitten" på stora takstolsbenet ner i samma punkt. Stämmer det? Då borde ju kattvinden vara svår att befinna sig på7i. Jag blir lite osäker här.
Jag får försöka konsultera de kort jag har för att se om snedsträvorna från ytterväggen finns där. Det är det jag är tveksam till. Vet att det på några ställen finns järnband från yttervägg (eller takstol) ner i bjälklaget men det är bara på några enstaka ställen.
En fundering jag har är om man då man isolerade vinden runt -80 tog bort någor för att få mer plats i kattvinderna och på något sätt använde väggen till kattvinden som avlastning. Man visste ju då att man bara skulle ha takshingel vilket gjorde lasterna mindre.
Jag har nu konsulterat de bilderna jag har och det verkar inte finnas några snedsträvor varken från kopplingen yttertak-yttervägg eller från mitten på takstolen. Det enda jag kan se är ett järnbeslag som verkar gå från kopplingen yttertak-yttervägg och ner i bjälklaget. Den är ca 70-80 cm lång. Dock verkar den bara finnas i husets fyra hörn samt ett på var sida kupan.
När det gäller väggarna till kattvinden så är de lodräta och ca 1200 höga i 3/4 av ovanvåningen och i 1/4 finns ett större förråd där de går ca 1800 upp.
Jag har inte haft möjlighet att verifiera hur takstolarna ansluter till det förhöjda livet då detta inte är synligt. Det är isolerat ända ner till tegelväggen. Jag ska försöka komma till det nästa gång vi åker förbi huset. Kanske någon som har idéer på hur sådana kopplingar brukar se ut?
Jag bifogar en bild från förrådet där man kan se järnbeslaget.
När det gäller väggarna till kattvinden så är de lodräta och ca 1200 höga i 3/4 av ovanvåningen och i 1/4 finns ett större förråd där de går ca 1800 upp.
Jag har inte haft möjlighet att verifiera hur takstolarna ansluter till det förhöjda livet då detta inte är synligt. Det är isolerat ända ner till tegelväggen. Jag ska försöka komma till det nästa gång vi åker förbi huset. Kanske någon som har idéer på hur sådana kopplingar brukar se ut?
Jag bifogar en bild från förrådet där man kan se järnbeslaget.
Sant. Den lite lägre taklutningen är till fördel där men inte vid snölastberäkningar...
