Byta platon mot isodrän?
Vi bor i hus från -48 i sluttning. Källare 2/3 under mark. Övre delen av huset dränerad med platon av tid ägare ca 15 år sedan. Planerar tillbyggnad utan källare i den "övre del" av huset ( dvs uppåt i sluttning).
Det visar sig att platon mattan är täckt av glasfiberskiva ca 7 cm och utanpå detta stenkista ca 30 cm bred.
1. Vilken effekt får en glasfiberskiva utanpå platon? Blir det som en "våtdräkt" för grunden och kan man anta att den har isoleringsegenskaper? Byggare som jag talat med verkar skeptiska till konstruktionen.
2. Är det värt att byta ut hela platonmattan mot isodrän innan utbyggnad och vilken effekt kan man förvänta sig på inomhusklimat i källaren? F.n. kan det vara lite fuktigt på sommartid men det är i huvudsak förråd/tvättstuga/bastu. Efter utbyggnad blir det omöjligt att komma åt platon bakom den nya grunden.
Det visar sig att platon mattan är täckt av glasfiberskiva ca 7 cm och utanpå detta stenkista ca 30 cm bred.
1. Vilken effekt får en glasfiberskiva utanpå platon? Blir det som en "våtdräkt" för grunden och kan man anta att den har isoleringsegenskaper? Byggare som jag talat med verkar skeptiska till konstruktionen.
2. Är det värt att byta ut hela platonmattan mot isodrän innan utbyggnad och vilken effekt kan man förvänta sig på inomhusklimat i källaren? F.n. kan det vara lite fuktigt på sommartid men det är i huvudsak förråd/tvättstuga/bastu. Efter utbyggnad blir det omöjligt att komma åt platon bakom den nya grunden.
Skulle absolut byta om jag skulle bygga till på den sidan!
Vi hade någorlunda samma läge som du, med en sida av huset omdränerad med platon för ca 15 år sedan och resten med orginaldränering. När vi dränerade om resten med isodrän så valde vi tillslut att även dränera om den platondränerade sidan, i första hand för att få isolering även på den sidan. När entreprenören grävde upp så kunde vi konstatera att det inte var riktigt gjort, väggen bakom platonmattan var asfaltsbestruken vilket förhindrade fuktvandringen från väggen, dessutom var dräneringsröret i botten inte bytt! Gissa om vi är glada att vi bestämde oss för att inte vara dumsnåla! Dessutom fick vi ut ca halva kostnaden av föregående ägare pga dolda fel (dräneringen var ju inte rätt gjord)!
Pratade igår med en kollega som just hade dränerat om sin källare med isodrän. Utan att ändra något annat så blev hans källare 2 grader varmare med isodrän-isoleringen!
Vi hade någorlunda samma läge som du, med en sida av huset omdränerad med platon för ca 15 år sedan och resten med orginaldränering. När vi dränerade om resten med isodrän så valde vi tillslut att även dränera om den platondränerade sidan, i första hand för att få isolering även på den sidan. När entreprenören grävde upp så kunde vi konstatera att det inte var riktigt gjort, väggen bakom platonmattan var asfaltsbestruken vilket förhindrade fuktvandringen från väggen, dessutom var dräneringsröret i botten inte bytt! Gissa om vi är glada att vi bestämde oss för att inte vara dumsnåla! Dessutom fick vi ut ca halva kostnaden av föregående ägare pga dolda fel (dräneringen var ju inte rätt gjord)!
Pratade igår med en kollega som just hade dränerat om sin källare med isodrän. Utan att ändra något annat så blev hans källare 2 grader varmare med isodrän-isoleringen!
Platon eller Isodrän är för mig två helt skillda principer!
1. Platon: Ger inte, och är inte tänkt att ge isolation. Kall grundmur
med isolering inanför. Ser till att vattenströmen in mot muren
bryts ner mot en dränering under. Iockmed att att muren är kall
är fuktvandringen liten.
2: Isodrän: Isolerande- och dränerande skikt i kombination. Tanken är
att fukten utifrån och in avvisas genom att dräneras genom plattorna ner
i en underliggande dränering samt att ev. fukt i muren vandrar utåt och
dräneras pga ångtrycket som uppstår i den varma muren.
Vilket som är bäst beror på grundkonstruktion. I en väl isolerad (inifrån) grund
ser jag inga stora fördelar med Isodrän. Väljer man däremot att ha isoationen
utanför grundmuren kan ett betydligt torrare inneklimat erhållas med Isodrän.
- Jonas
1. Platon: Ger inte, och är inte tänkt att ge isolation. Kall grundmur
med isolering inanför. Ser till att vattenströmen in mot muren
bryts ner mot en dränering under. Iockmed att att muren är kall
är fuktvandringen liten.
2: Isodrän: Isolerande- och dränerande skikt i kombination. Tanken är
att fukten utifrån och in avvisas genom att dräneras genom plattorna ner
i en underliggande dränering samt att ev. fukt i muren vandrar utåt och
dräneras pga ångtrycket som uppstår i den varma muren.
Vilket som är bäst beror på grundkonstruktion. I en väl isolerad (inifrån) grund
ser jag inga stora fördelar med Isodrän. Väljer man däremot att ha isoationen
utanför grundmuren kan ett betydligt torrare inneklimat erhållas med Isodrän.
- Jonas
Tack för tänkvärda idéer! Min fundering var ju egentligen vilken effekt som en glasfiberskiva (markskiva) utanför platon har på isoleringsförmågan. Detta tillhör ju inte platonkonceptet men det finns andra skivor som man kan isolera med i system platon.
Jag har inspekterat grunden noga och även samtalat med platonfabrikant. Enligt min mening verkar det vara ett välgjort arbete med extra membran i övergång mot betongplatta och kantlist i överkant.
Har därför beslutat att inte gräva upp utan behålla konstruktionen (enligt platon tot 50 års hållbarhet, alltså ca 35 år till). Kanske är det "dumsnålt", men att döma av svaren är det ett svårt ämne att greppa och även om ett byte till isodrän kanske skulle förbättra inomhusklimatet är det inte säkert...
Jag har inspekterat grunden noga och även samtalat med platonfabrikant. Enligt min mening verkar det vara ett välgjort arbete med extra membran i övergång mot betongplatta och kantlist i överkant.
Har därför beslutat att inte gräva upp utan behålla konstruktionen (enligt platon tot 50 års hållbarhet, alltså ca 35 år till). Kanske är det "dumsnålt", men att döma av svaren är det ett svårt ämne att greppa och även om ett byte till isodrän kanske skulle förbättra inomhusklimatet är det inte säkert...
Det finns isolerade platonsystem, med isoleringen på utsidan!
Däremot bör man rådfråga platon vid val av ett sådant system, om den konstruktionen är tillräckligt diff. öppen utåt, eller om innerväggen måste bevaras diff. öppen.
Vad gäller markskiva av mineral/glasull, så ska de vara isolerande och kappilärbrytande om jag minns rätt. Däremot tror jag att de ska ha återfyllning med dränerande material ytterst.
Jag tror att jag sett beskrivna konstruktioner, med matta och sedan ull.
Kolla runt på tillverkarnas hemsidor efter typkonstruktioner.
Däremot bör man rådfråga platon vid val av ett sådant system, om den konstruktionen är tillräckligt diff. öppen utåt, eller om innerväggen måste bevaras diff. öppen.
Vad gäller markskiva av mineral/glasull, så ska de vara isolerande och kappilärbrytande om jag minns rätt. Däremot tror jag att de ska ha återfyllning med dränerande material ytterst.
Jag tror att jag sett beskrivna konstruktioner, med matta och sedan ull.
Kolla runt på tillverkarnas hemsidor efter typkonstruktioner.
Markskivan sitter dikt an mot platon och utanför finns en 30 cm bred fullhöjd macadam-bädd. Enligt min syn borde detta leda till att eventuellt vatten som strömmar ned mot huset i största mån att dräneras genom stenbädden redan innan markskivan.
Det är temp differensen som uppnås med en varm grundmur som besörjer fuktvandring utåt. Om riklig invändig isolering är gjord upstår ingen konsistent temperatur gradient och således ingen given fuktvandring. Isodrän är inget mirakelmaterial, det är ett kapilärbrytande material (liksom platon bryter det ev. vattenströmmar inåt) samt att det ger värme isolation för att uppnå en positiv värme gradient mellan grundmur och omgivande vattenbortforslande material. Om denna temperaturgradient inte finns sker ingen konsistent fuktvandring. I sådant fall begränsas problemet till att se till att omgivande fukt inte når grundmuren. Detta pöroblem löses lika bra med Isodrän eller med platon. Välj med avseende på pris.
Men det bästa är förståss att få till denna temperaturgradient genom att ha en
varm mur och isodrän (liten eller ingen isolation på insidan av muren).
MVH-Jonas
Men det bästa är förståss att få till denna temperaturgradient genom att ha en
varm mur och isodrän (liten eller ingen isolation på insidan av muren).
MVH-Jonas
jonasb skrev:
Det är vattenångans partialtryck som driver fuktvandringen från högt till lågt tryck. Partialtrycket är en direktfunktion av absolutafuktinnehållet.
Följdaktligen är det partiltrycksdifferansen som avgör fuktvandringens riktning.
Vad som händer vid dålig isolation mot mark är att marken blir uppvärmd. Det i sin tur ger upphov till ett högt partialtryck på vattenångan som driver fukten in i väggen (eller golvet).
Därför kan man inte montera 65 mm isodrän och vara säker på att fukten vandrar ut. Det krävs bort åt 200 mm för att vara säker. Det "glömde" man visst i marknandsföringen, kanske för att det blir ganska dyrt med isodrän då.
NEJ, NEJ, NEJ!!!!!!!!
Det är vattenångans partialtryck som driver fuktvandringen från högt till lågt tryck. Partialtrycket är en direktfunktion av absolutafuktinnehållet.
Följdaktligen är det partiltrycksdifferansen som avgör fuktvandringens riktning.
Vad som händer vid dålig isolation mot mark är att marken blir uppvärmd. Det i sin tur ger upphov till ett högt partialtryck på vattenångan som driver fukten in i väggen (eller golvet).
Därför kan man inte montera 65 mm isodrän och vara säker på att fukten vandrar ut. Det krävs bort åt 200 mm för att vara säker. Det "glömde" man visst i marknandsföringen, kanske för att det blir ganska dyrt med isodrän då.
Menar du att det finns stor risk att isodrän kan misslyckas eller inte ge den förväntade funktionen om inte skivan är tillräckligt tjock???poiu skrev:
En annan fundering som du kanske kan ge svar på är platons kampanj som dom kör nu med dräneringsskikt utanför. Vad gör dräneringsskiktet ? varför kan man inte bara ha typ frigolit?? det är väl bara isoleringen man är ute efter.
/Fredrik
Lite kött på benen till teorierna så det är lättare att hänga med i svängarna:
Eftersom vattenångan är en gas bidrar den precis som syret och kvävet i luften med ett visst partialtryck, dvs en viss del av det totala lufttrycket. Det maximala partialtrycket vattenångan kan ha kallas mättnadsångtrycket. Fuktigheten är förhållandet mellan partialtrycket och mättnadsångtrycket, och anges i procent. 100 % fuktighet betyder således att luften är mättad och inte kan innehålla mer vattenånga, 50 % fuktighet betyder att luften kan tillföras lika mycket vattenånga som redan finns innan kondensation sker. Mättnadsångtrycket är beroende av temperaturen: Ju högre temperatur desto högre mättnadsångtryck och desto mer fukt kan luften bära innan kondensation sker. Omvänt gäller att då temperaturen sjunker så minskar luftens förmåga att hålla vattenånga utan att kondensation sker. Daggpunktstemperaturen är just den temperatur som luften måste kylas av till för att kondensation skall ske. Då detta skett har man alltså genom att sänka temperaturen förändrat mättnadsångtrycket till att bli detsamma som vattenångans aktuella partialtryck.
Saxat från swc.se (en väder-site).
Eftersom vattenångan är en gas bidrar den precis som syret och kvävet i luften med ett visst partialtryck, dvs en viss del av det totala lufttrycket. Det maximala partialtrycket vattenångan kan ha kallas mättnadsångtrycket. Fuktigheten är förhållandet mellan partialtrycket och mättnadsångtrycket, och anges i procent. 100 % fuktighet betyder således att luften är mättad och inte kan innehålla mer vattenånga, 50 % fuktighet betyder att luften kan tillföras lika mycket vattenånga som redan finns innan kondensation sker. Mättnadsångtrycket är beroende av temperaturen: Ju högre temperatur desto högre mättnadsångtryck och desto mer fukt kan luften bära innan kondensation sker. Omvänt gäller att då temperaturen sjunker så minskar luftens förmåga att hålla vattenånga utan att kondensation sker. Daggpunktstemperaturen är just den temperatur som luften måste kylas av till för att kondensation skall ske. Då detta skett har man alltså genom att sänka temperaturen förändrat mättnadsångtrycket till att bli detsamma som vattenångans aktuella partialtryck.
Saxat från swc.se (en väder-site).
Bra text.
Maximala partialtrycket stiger med stigande temperatur. Kurvan är starkt olinjär.
Partialtrycket hos vattenångan i luften är vid lägre p.t än mättnadsångtrycket direkt relaterat till absoluta fuktinnehållet i luften (luften i porerna i material har på samma sätt en ånghalt så länge porerna inte är vattenmättade).
Du kan altså lika gärna räkna med absolutfuktighet i gram/m^3, då du bestämmer partialtrycksdifferansen (och det är det man rent praktiskt gör).
Specialfallet mark har alltid 100% fuktighet eftersom tillgången på vatten är obegränsad. Här blir p.t en funktion av mättnadsångtrycket som är en funktion av temperaturen i marken.
Behrendt skrev:
Pordrän är dränerande i sig. Det är inte platon och vanlig EPS.
Sekundärt så vill man skydda väggen från kapilarsugning och i viss mån från fritt vatten. Det gör platon mattan, eller en massiv EPS skiva, eller ett asfaltmembran, eller en kapilärbrytande skiva som pordrän. Isolering behövs inte för utsidans fuktskydd.
Vill man att fukten säkert ska vandra utåt i väggen måste isoleringen vara tillräckligt tjock.
Maximala partialtrycket stiger med stigande temperatur. Kurvan är starkt olinjär.
Partialtrycket hos vattenångan i luften är vid lägre p.t än mättnadsångtrycket direkt relaterat till absoluta fuktinnehållet i luften (luften i porerna i material har på samma sätt en ånghalt så länge porerna inte är vattenmättade).
Du kan altså lika gärna räkna med absolutfuktighet i gram/m^3, då du bestämmer partialtrycksdifferansen (och det är det man rent praktiskt gör).
Specialfallet mark har alltid 100% fuktighet eftersom tillgången på vatten är obegränsad. Här blir p.t en funktion av mättnadsångtrycket som är en funktion av temperaturen i marken.
Behrendt skrev:
Primärt är du ute efter dränering.
Pordrän är dränerande i sig. Det är inte platon och vanlig EPS.
Sekundärt så vill man skydda väggen från kapilarsugning och i viss mån från fritt vatten. Det gör platon mattan, eller en massiv EPS skiva, eller ett asfaltmembran, eller en kapilärbrytande skiva som pordrän. Isolering behövs inte för utsidans fuktskydd.
Vill man att fukten säkert ska vandra utåt i väggen måste isoleringen vara tillräckligt tjock.