Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 883 inlägg
Om kondensatorn redan är "trasig" så håller den inte den energi som en frisk kondensator kan göra.
En kondensator exploderar inte av sig själv (i efterhand), utan den kan endast explodera när utsätts för en (alltför hög) ström.
En kondensator på 60 uF kan svårligen leda så hög ström vid 50 Hz att den skulle ta skada.
Energin i denna kondensator är lägre än det från ett elstängselaggregat.
Alla apparater ska ladda ut kondensatorer inom sekunder vid driftavbrott.
Det är därmed riskfritt att byta denna kondensator, utan handskar.
Men om du är osäker, VARFÖR mäter du helt enkelt inte spänningen över kondensatorn istället för att fundera så våldsamt...
En kondensator exploderar inte av sig själv (i efterhand), utan den kan endast explodera när utsätts för en (alltför hög) ström.
En kondensator på 60 uF kan svårligen leda så hög ström vid 50 Hz att den skulle ta skada.
Energin i denna kondensator är lägre än det från ett elstängselaggregat.
Alla apparater ska ladda ut kondensatorer inom sekunder vid driftavbrott.
Det är därmed riskfritt att byta denna kondensator, utan handskar.
Men om du är osäker, VARFÖR mäter du helt enkelt inte spänningen över kondensatorn istället för att fundera så våldsamt...
En tanke till, borde den inte blivit urladdad när den försökt starta upp kompressorn?
Enkelt, äger ingen multimeter. Mina funderingar nu är mest varför man gör som man gör.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 883 inlägg
Skaffa det då eller lämna bort jobbet.F F.L skrev:
Du kan inte pyssla med el utan att kunna mäta. Du kan inte stå och gissa ifall det finns spänning där du tänker arbeta.
Kanske skall åka och köpa en, har du möjligtvis tips på någon hemsida som går igenom hur man använder en multimeter? Alltså de olika inställningarna.
https://www.kjell.com/se/fraga-kjell/hur-funkar-det/elelektronik/grundlaggande-ellara/multimetrar
https://learn.sparkfun.com/tutorials/how-to-use-a-multimeter
https://www.ifixit.com/Guide/How+To+Use+A+Multimeter/25632
https://www.sciencebuddies.org/science-fair-projects/references/how-to-use-a-multimeter
https://www.howtogeek.com/318722/how-to-use-a-multimeter/
https://www.ifixit.com/Guide/How+To+Use+A+Multimeter/25632
https://www.sciencebuddies.org/science-fair-projects/references/how-to-use-a-multimeter
https://www.howtogeek.com/318722/how-to-use-a-multimeter/
Det här brukar ju vara måttligt stora kondensatorer. Så urladdningseffekten är begränsad. Men efter som de är uppladdade till hög spänning, så kan det kännas rätt illa om man råkar ladda ur den genom handen.
Det finns kondensatorer som är rejält stora, typ 10 - 50 000 uF. Sådana kan ge en rätt ordentlig ljusbåge vid urladdning, lite som att kortsluta ett bilbatteri. Men motorkondensatorer brukar vara på enstaka uF.
Jag ser ingen kritiskt viktig säkerhetsfråga med att ladda ur eller inte, när det gäller såpass små kondensatorer. Risken ligger nog mest i att handen kanske rycker till om du får en stöt, så att du skär dig mot ngn plåt i närheten. I industrisammanhang kan man ju tänka sig att en reparatör kanske står på en stege och ramlar ned om man får en stöt av kondensatorn.
I min ungdom arbetade jag extra på en TV service verkstad. Där hände det att man bytte bildrör på en TV. Bildröret innehåller en rätt liten kondensator, den består av en metalisering på insidan av glaskonen (alltså bakåt, inte på skärmen man tittar på), och motsvarande metalisering på utsidan. Vet inte vilken kapacitans den håller, men gissningsvis mindre än en nanoFarad. Men den är uppladdad till 30 000V.
Där fick man följa ett urladdningsschema innan man lyfter ett bildrör. Att få en stöt är obehagligt inte farligt, men man riskerar att tappa röret, som då kan implodera och sprida glassplitter i hela rummet. Den som bär röret fick ha handskar, hjälm med visir och läderförkläde.
Det finns kondensatorer som är rejält stora, typ 10 - 50 000 uF. Sådana kan ge en rätt ordentlig ljusbåge vid urladdning, lite som att kortsluta ett bilbatteri. Men motorkondensatorer brukar vara på enstaka uF.
Jag ser ingen kritiskt viktig säkerhetsfråga med att ladda ur eller inte, när det gäller såpass små kondensatorer. Risken ligger nog mest i att handen kanske rycker till om du får en stöt, så att du skär dig mot ngn plåt i närheten. I industrisammanhang kan man ju tänka sig att en reparatör kanske står på en stege och ramlar ned om man får en stöt av kondensatorn.
I min ungdom arbetade jag extra på en TV service verkstad. Där hände det att man bytte bildrör på en TV. Bildröret innehåller en rätt liten kondensator, den består av en metalisering på insidan av glaskonen (alltså bakåt, inte på skärmen man tittar på), och motsvarande metalisering på utsidan. Vet inte vilken kapacitans den håller, men gissningsvis mindre än en nanoFarad. Men den är uppladdad till 30 000V.
Där fick man följa ett urladdningsschema innan man lyfter ett bildrör. Att få en stöt är obehagligt inte farligt, men man riskerar att tappa röret, som då kan implodera och sprida glassplitter i hela rummet. Den som bär röret fick ha handskar, hjälm med visir och läderförkläde.
Min tanke var att leja bort detta, men problemet är att de flesta jag kontaktat räknar detta som ett skitjobb som de står över. De är inte intresserade av att koppla ur och in en kondensator på 5 min. De övriga som kan åta sig detta tar fantasisummor, troligtvis för att det är ett skitjobb. Så här kommer jag i kläm som konsument, och då börjar man överväga att göra det själv.
Det är inget du behöver oroa dig så mycket över ett lätt och rättframt jobb. Se bara till att strömmen är bruten på korrekt sätt och lägg insatsen på att kolla spänningslöshet där så behöver du inte snöa in på kondensatorn.
Skaffa en enkel tvåpolig spänningsprovare på tex Biltema eller liknande. Den har man alltid nytta av för att säkra för säkert eljobb i hemmet oberoende om det är byte av uttag, brytare eller felsökning.
Under tiden du bryter och kollar att det är rätt frånkopplat kommer din konding att vara urladdad. Mät över den med provaren som en extra försiktighetsåtgärd och kortslut med tex mejseln. Helt odramatiskt oavsett om den hållit laddning eller ej och några explosioner kan du i praktiken helt bortse från på den typen.
Att kolla på klipp från USA kan förvränga synen på vad som är farligt och framför allt på hur man på ett bra sätt ska komma undan faran. Var inte rädd för ett första steg på att kunna fixa lite enkla saker och bygga på kunskaps och erfarenhetsbanken lite.
Skaffa en enkel tvåpolig spänningsprovare på tex Biltema eller liknande. Den har man alltid nytta av för att säkra för säkert eljobb i hemmet oberoende om det är byte av uttag, brytare eller felsökning.
Under tiden du bryter och kollar att det är rätt frånkopplat kommer din konding att vara urladdad. Mät över den med provaren som en extra försiktighetsåtgärd och kortslut med tex mejseln. Helt odramatiskt oavsett om den hållit laddning eller ej och några explosioner kan du i praktiken helt bortse från på den typen.
Att kolla på klipp från USA kan förvränga synen på vad som är farligt och framför allt på hur man på ett bra sätt ska komma undan faran. Var inte rädd för ett första steg på att kunna fixa lite enkla saker och bygga på kunskaps och erfarenhetsbanken lite.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 243 inlägg
Alldeles osett risken just här för TS: Är det någon som har några siffror på just kondensatorer och säkerhet? Jag vill minnas att jag fick lära mig hur många joule som var "farligt" på Chalmers, men jag kommer inte ihåg siffran... 
Och då är det ju lite meningslöst.
Jag hittade följande på nätet:
"I cannot tell you what is "dangerous" but I can tell you what is considered safe. Up to 15kV 45 micro-Coulombs is considered safe. Above 15kV 350mJ is considered safe.
This is according to the IEC61010-1 2nd edition, electrical safety for measurement, control and lab equipment.
Those values are for capacitors you could be subject to during normal operation, assuming you start poking fingers into ventilation slots etc.
For a "single fault condition" larger charges are acceptable which means they are still "safe" but with less safety margin. You're not allowed to be subject to these charges unless the device is broken somehow.
No values are given for single fault condition but acceptable capacitance for 200V is ca 8.5uF, 1kV is ca 680nF, 10kV ca 18nF and 40kV 2nF. You can plot it from there on logarithmic scale."
Det gör att 50-60 uF vid 230V iaf inte är "ofarligt" enligt standard ovan. Men antagligen inte "farliga" heller. Men är det någon som vet något mera? Eller har relevant standard? Eller någon annan? Eller skall man helt enkelt räkna om från diagrammen/tabellerna om ström och tid?
Och då är det ju lite meningslöst. Jag hittade följande på nätet:
"I cannot tell you what is "dangerous" but I can tell you what is considered safe. Up to 15kV 45 micro-Coulombs is considered safe. Above 15kV 350mJ is considered safe.
This is according to the IEC61010-1 2nd edition, electrical safety for measurement, control and lab equipment.
Those values are for capacitors you could be subject to during normal operation, assuming you start poking fingers into ventilation slots etc.
For a "single fault condition" larger charges are acceptable which means they are still "safe" but with less safety margin. You're not allowed to be subject to these charges unless the device is broken somehow.
No values are given for single fault condition but acceptable capacitance for 200V is ca 8.5uF, 1kV is ca 680nF, 10kV ca 18nF and 40kV 2nF. You can plot it from there on logarithmic scale."
Det gör att 50-60 uF vid 230V iaf inte är "ofarligt" enligt standard ovan. Men antagligen inte "farliga" heller. Men är det någon som vet något mera? Eller har relevant standard? Eller någon annan? Eller skall man helt enkelt räkna om från diagrammen/tabellerna om ström och tid?
Tre bud på att det är ofarligt och ett att det är det????
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 243 inlägg
Nej, om du gör som man skall, dvs mäter innan du kopplar loss så är det helt ofarligt i alla fall. Din kondensator håller sådär 1.5J vid 230V. Att jämföra med en defibrillator som börjar på 100J.F F.L skrev:
Man får skilja mellan garanterat ofarligt för alla, och "antagligen inte farligt för de flesta". Våra JFB:er är ju t ex dimensionerade enligt det senare fallet.
Mät och koppla loss. Svårare än så är det inte.
Kollade på diskussionen i din länk och stycket där 10 J nämndes skulle jag för egen del se som rimlig. Anknyter till diverse andra fall tekniskt där man hamnar i det häradet och där det brukar antas bli farligt. Har inte heller någon siffra från standard eller direkt reglering i huvudet. Som Bo nämnde finns ju kraftiga stängselaggregat med energier i den klassen byggt enligt standard.Alldeles osett risken just här för TS: Är det någon som har några siffror på just kondensatorer och säkerhet? Jag vill minnas att jag fick lära mig hur många joule som var "farligt" på Chalmers, men jag kommer inte ihåg siffran...
Jag hittade följande på nätet:
"I cannot tell you what is "dangerous" but I can tell you what is considered safe. Up to 15kV 45 micro-Coulombs is considered safe. Above 15kV 350mJ is considered safe.
This is according to the IEC61010-1 2nd edition, electrical safety for measurement, control and lab equipment.
Those values are for capacitors you could be subject to during normal operation, assuming you start poking fingers into ventilation slots etc.
For a "single fault condition" larger charges are acceptable which means they are still "safe" but with less safety margin. You're not allowed to be subject to these charges unless the device is broken somehow.
No values are given for single fault condition but acceptable capacitance for 200V is ca 8.5uF, 1kV is ca 680nF, 10kV ca 18nF and 40kV 2nF. You can plot it from there on logarithmic scale."
Det gör att 50-60 uF vid 230V iaf inte är "ofarligt" enligt standard ovan. Men antagligen inte "farliga" heller. Men är det någon som vet något mera? Eller har relevant standard? Eller någon annan? Eller skall man helt enkelt räkna om från diagrammen/tabellerna om ström och tid?
I TS fall kommer vi inte speciellt högt bara 2-3 J och med en högsta spänning runt 300 V. Om vi går från typiska IEC kurvorna för elchock sett till ström/tid hamnar vi om det vore kontinuerlig matning 300 V och inte en konding där tid 100-200 ms skulle vara ok. Tar vi då grovt tidskonstanten när TS laddar ur via kroppen med runt 1-2 kohm är det nere i ganska säkra nivåer redan vid samma tid 100-200 ms.
En sån grov skattning ger en fingervisning om att det knappast är överhängande farligt även om man missar eller beter sig dumt.
Perfekt då tar jag på mig proktolog handskarna och monterar bort den.