7 497 läst ·
18 svar
7k läst
18 svar
Byta del av mellanbjälklag
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Kortlingar har viss påverkan på svikten genom att fördela delar av en punktlast till angränsande reglar. Bjälklagets totala bärförmåga påverkas inte alls av kortlingar. En 4,5 meter lång bjälke med dimensionen 70x160 mm får en nedböjning på 7 mm om en 100 kg person ställer sig på mitten. Om man med hjälp av kortlingar kan fördela ut 25 kg till angränsande reglar blir nedböjningen istället 5,3 mm. Allt under förutsättning att det rör sig om C 24 klassat virke eller likvärdigt. Det ska jämföras med 1,5 mm som är det aktuella sviktkravet. Det är visserligen en ganska ny regel, men den är forskningsbaserad och har ett visst fog för sig.
Bra svar, tack!J justusandersson skrev:Kortlingar har viss påverkan på svikten genom att fördela delar av en punktlast till angränsande reglar. Bjälklagets totala bärförmåga påverkas inte alls av kortlingar. En 4,5 meter lång bjälke med dimensionen 70x160 mm får en nedböjning på 7 mm om en 100 kg person ställer sig på mitten. Om man med hjälp av kortlingar kan fördela ut 25 kg till angränsande reglar blir nedböjningen istället 5,3 mm. Allt under förutsättning att det rör sig om C 24 klassat virke eller likvärdigt. Det ska jämföras med 1,5 mm som är det aktuella sviktkravet. Det är visserligen en ganska ny regel, men den är forskningsbaserad och har ett visst fog för sig.
Du verkar inläst på ämnet, får jag fråga hur det förhåller sig om man byter ut säg 1m av dessa 4,5m till 45x160. Kommer nedböjningen bli som om hela regeln består av 45x160 eller kommer ett visst extra stöd erhållas då försvagningen med den klenare regeln sker i ena ytteränden?
Jag gissar på det senare men jag kanske tänker lite galet här.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
En balk som ligger fritt på två väggar, och som belastas med en jämnt utbredd last, utsätts för två typer av krafter. Dels för en vertikal last i vardera ände som är hälften av den samlade lasten på balken (en tvärkraft), dels för ett nedåtriktat vridmoment som är störst på balkens mitt. Ritar man upp en kurva som beskriver vridmomentets storlek så blir den bågformad. För att klara av tvärkrafterna krävs en viss minsta godsmängd i balkens ände. För att klara av vridmomentet krävs framför allt en viss konstruktionshöjd på balken, mest på mitten och avtagande åt sidorna. I andra material än vanligt konstruktionsvirke, t.ex. stål och limträ, förekommer det att man gör balken bågformad för att spara material. Problemet med vanligt trä är dess fiberstruktur som gör att det lätt spricker när man har sågat snett mot fibrerna.
En lång utläggning för att förklara att det teoretiskt går att ha mindre materialmängd mot balkens ändar, men att det är svårt att få det att hålla.
En lång utläggning för att förklara att det teoretiskt går att ha mindre materialmängd mot balkens ändar, men att det är svårt att få det att hålla.
Klicka här för att svara
