Byggoffert, hur ska den se ut?

[Fsnits]

Jag tror (med betoniong på tror) att offerten bör ange att nya golvsocklar skall monteras i rummet (eller flera rum). Utan angivelse om vilka mängder som beräknas. Du köper inte 40 m golvsockel. Du köper att det skall vara nya golvsocklar i alla rum när arbetet är klart.

Jag tänker nog ganska likadant faktiskt.

Det går sannolikt inte att skriva helt “vattentäta” offerter för komplexa projekt — men däremot borde det gå att skapa betydligt tydligare strukturer för:
– ansvar
– ändringar
– oförutsett
– skriftliga beslut längs vägen

Och jag håller med om sockelexemplet.

Privatpersonen köper ofta ett färdigt resultat (“nya golvsocklar i rummet”) medan entreprenören ibland tänker i mängd/material/arbetsposter.

Det är nog där många missförstånd börjar uppstå.

 

[hempularen]

När vi är inne på ämnet "vattentäta offerter". För en massa år sedan när jag var ordf. i bostadsrättsföreningen och vi upphandlade stammbyte för 800 lgh. Så förklarade projledaren en del missar som även proffsupphandlare tydligen gör. Det handlar om hur man för in referenser till standarder i avtalet (typ referenser till AMA). Nu kommer jag inte ihåg detaljerna, men om du i offerten dels har punkter i stil med "kakel på väggarna av viss typ", och om detta står i fel ordning i förhållande till raden om att AMA skall gälla, så behöver byggaren inte följa AMA för kakelsättningen, och ex. skippa tätskiktet helt. Eller rätttare sagt senare från byggaren "skall ni verkligen inte ha tätskikt, det brukar man ju ha", Aha, det blir (saftig) ÄTA på det...

Detta har tydligen inträffat i vissa stambytesprrojekt. Och huruvida en branchstandard skall gälla styrs (tydligen) helt av på vilken rad i offerten referensen står.

 

[Fsnits]

När vi är inne på ämnet "vattentäta offerter". För en massa år sedan när jag var ordf. i bostadsrättsföreningen och vi upphandlade stammbyte för 800 lgh. Så förklarade projledaren en del missar som även proffsupphandlare tydligen gör. Det handlar om hur man för in referenser till standarder i avtalet (typ referenser till AMA). Nu kommer jag inte ihåg detaljerna, men om du i offerten dels har punkter i stil med "kakel på väggarna av viss typ", och om detta står i fel ordning i förhållande till raden om att AMA skall gälla, så behöver byggaren inte följa AMA för kakelsättningen, och ex. skippa tätskiktet helt. Eller rätttare sagt senare från byggaren "skall ni verkligen inte ha tätskikt, det brukar man ju ha", Aha, det blir (saftig) ÄTA på det...

Detta har tydligen inträffat i vissa stambytesprrojekt. Och huruvida en branchstandard skall gälla styrs (tydligen) helt av på vilken rad i offerten referensen står.

Det där är faktiskt ett väldigt bra exempel.

Många privatpersoner utgår nog från att branschstandarder, tätskikt, AMA, ansvarsfördelning och liknande “bara ingår”.

Men i praktiken kan formuleringar, hänvisningar och prioriteringsordningar i avtalet få stor betydelse när något senare ska tolkas.

För mig är det ytterligare ett exempel på hur stort kunskapsgapet ofta är mellan branschen och kunden.

Det är också därför jag tror att tydlighet i underlaget är minst lika viktigt som själva utförandet.