Bygglov för ett på en jordbruksfastighet uppfört ridhus av-
sett för träningsverksamhet för på gården uppfödda hopp- och
dressyrhästar krävdes. Med hänsyn till dess omfattning och
karaktär utgjorde verksamheten ett självständigt företag i
förhållande till jordbruket på gården varför den ej var att
anse som en ekonomibyggnad för jordbruket.
En fastighetsägare hade utan bygglov på sin fastighet Trollerud
1:1 inom Göteborgs stad påbörjat nybyggnad av ett ridhus.
Fastigheten låg inom område som inte omfattades av detaljplan.
Byggnadsnämnden i Göteborgs kommun beslutade den 22 november
2001 att uppmana fastighetsägaren att inkomma med ansökan om
bygglov för det påbörjade ridhuset senast den 31 december 2001
sedan nämnden konstaterat att byggnaden inte kunde hänföras
till begreppet "ekonomibyggnad för jordbrukets behov".
Fastighetsägaren överklagade nämndens beslut och yrkade att
byggnaden skulle betraktas som en ekonomibyggnad för jord-
brukets behov. Han anförde i huvudsak följande. Hästverksam-
heten på fastigheten bestod främst av uppfödning och uthyrning
av stallplatser. Byggnaden skulle användas som kombinerad
maskinhall, foderupplag och rid-/träningshall och skulle där-
igenom bereda hopp- och dressyrhästarna träningsmöjligheter.
Framöver skulle den viktigaste delen av verksamheten vara upp-
födning av hästar. Jordbruksmarken på fastigheten omfattade 9
hektar vallodling och 8 hektar beten för hästverksamhet. Verk-
samheten sysselsatte fastighetsägarens syster och ytterligare
en person. För närvarande fanns 21 hästar uppstallade på gården
i en befintlig stallbyggnad. Den aktuella byggnaden var tänkt
att anläggas i anslutning till övrig gårdsbebyggelse och skulle
få en bredd av 30 meter och en längd av 94 meter.
Ägarna till grannfastigheten Trollered 1:5 (granne 1 och 2)
inkom med en skrivelse i ärendet där de i huvudsak anförde att
den påbörjade byggnationen var oacceptabel och att den skadade
terrängen skulle återställas i ursprungligt skick. En lämplig
placering skulle väljas i samråd med berörda grannar.
Länsstyrelsen i Västra Götaland (2002-06-24, dnr
403-64952-2001) beslutade att avslå fastighetsägarens överklag-
ande och överlämna grannarnas skrivelse till byggnadsnämnden
för erforderlig handläggning. Enligt länsstyrelsen kunde den
hästverksamhet som bedrevs på fastigheten inte bedömas vara av
mindre omfattning, varken sedd för sig eller jämförd med jord-
bruksverksamheten. Hästverksamheten hade därmed ingen sådan
anknytning jordbrukets behov att byggnaden var att anse som
ekonomibyggnad för jordbruk varför den krävde bygglov.
Fastighetsägaren överklagade länsstyrelsens beslut och yrkade
att ridhallen skulle anses utgöra ekonomibyggnad för jord-
bruket. Utöver vad han anfört tidigare tillade han att häst-
uppfödning måste hänföras till traditionell jordbruksverksamhet
och att träning av unghästar var en integrerad del av uppföd-
ningen.
Länsrätten i Göteborg (2003-02-18, mål nr 5384-02) beslutade
att avslå fastighetsägarens överklagande. Enligt länsrätten
skulle verksamheten, på grund av sin omfattning, medföra omgiv-
ningspåverkan i form av människor och biltrafik och dessutom
utgjordes hela den ekonomiska verksamheten på gården av häst-
verksamheten. Sammantaget var ridhallen att anse som en bygg-
lovspliktig byggnad.
Fastighetsägaren överklagade länsrättens dom och yrkade att
kammarrätten skulle upphäva domen. Han anförde i huvudsak att
boxplatserna även användes för egen uppfödning samt att rid-
hallen även skulle användas som maskinhall och förvaring av
halm och ensilage.
Kammarrätten i Göteborg (2003-09-15, mål nr 2418-03) beslutade
att upphäva länsrättens dom samt länsstyrelsens och byggnads-
nämndens beslut. Enligt kammarrätten kunde hästverksamheten
anses som en med jordbruk eller skogsbruk jämförlig näring,
främst med hänsyn till antalet hästar och boxplatser på gården.
Ridhallen fick därmed anses utgöra en för verksamheten på fast-
igheten omedelbart nödvändig ekonomibyggnad varför bygglov ej
krävdes.
Byggnadsnämnden överklagade kammarrättens dom och yrkade att
Regeringsrätten skulle undanröja domen och fastställa nämndens
beslut. Nämnden anförde i huvudsak att det i de befintliga
ekonomibyggnaderna hanterades mer jordbruksprodukter än vad som
producerades på fastigheten och att dessa byggnaderna därför
var mer än tillräckliga för att tillgodose jordbrukets behov på
fastigheten. Det förhållandet att ett ridhus placerades på en
fastighet klassad som jordbruk innebar inte i sig att ridhuset
blev en ekonomibyggnad för jordbrukets behov.
Fastighetsägaren bestred bifall till överklagandet och anförde
i huvudsak att ekonomibyggnaden utgjorde en integrerad av häst-
uppfödningen, att hästuppfödning borde hänföras till tradition-
ell jordbruksverksamhet samt att träningen av unghästar var en
integrerad del av uppfödningen.
Regeringsrätten (Lavin, Dexe, Nord, Stävberg, Brickman och
Svensson) beslutade att upphäva kammarrättens dom och
fastställa länsrättens dom.
Regeringsrätten angav följande skäl till beslutet.
"SKÄLEN FÖR REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Enligt 8 kap. 1 § andra stycket plan- och bygglagen (1987:10),
PBL, krävs det inte bygglov för att uppföra ekonomibyggnader
för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring inom
områden som inte omfattas av detaljplan. Fastigheten Trollered
1:1 ligger inom ett sådant område.
Frågan i målet är om den aktuella byggnaden skall anses utgöra
ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig
näring.
I förarbetena till PBL finns inte något uttalande om den
närmare innebörden av begreppet ekonomibyggnad för jordbruk,
skogsbruk eller därmed jämförlig näring. Sådan byggnad var
emellertid undantagen från bygglovsplikt också enligt 1947 års
byggnadslag. Vid bestämmandet av undantagsbestämmelsens
tillämpningsområde har praxis därför hämtat ledning från
förarbetena till den tidigare lagen. I dessa sades bl.a. att
undantagsregeln borde begränsas till byggnader som var ome-
delbart avsedda för ifrågavarande näringar och således inte
omfatta sådana anläggningar som mejerier, slakterier, kon-
serveringsfabriker, sågverk eller växthus, vilka inte direkt
erfordrades för jordbruket m.m. utan som med hänsyn till sin
storlek och övriga omständigheter mera var att anse såsom
självständiga företag (prop. 1947:131 s. 166).
Den praxis som utbildats på området innebär att undantags-
bestämmelsens räckvidd får avgöras efter en helhetsbedömning
där särskild hänsyn tas till byggnadens karaktär, arten av den
verksamhet som skall bedrivas i byggnaden samt omfattningen av
denna verksamhet och dess anknytning till övrig verksamhet på
fastigheten.
Av handlingarna i målet framgår bl.a. följande. På fastigheten,
som omfattar sammanlagt 84 hektar, finns 17 hektar jordbruks-
mark. Denna mark används uteslutande för vallodling och bete
till hästarna på gården, men ytterligare foder måste köpas in
från grannar. I en befintlig stallbyggnad finns boxplatser för
totalt 28 hästar. För närvarande används 17 platser för upp-
födning och sex platser för uthyrning för ridhästar. Driften på
fastigheten i dess helhet sysselsätter två personer på heltid.
Den dominerande verksamheten uppges avse uppfödning av hög-
kvalitativa hopp- och dressyrhästar. Den nu aktuella byggnaden
avses få en yta om 1 200 m² och utgöra en hall huvudsakligen
för träning av hästarna på gården.
Av det anförda följer att träningsverksamheten är av sådan
omfattning och karaktär, både sedd för sig och jämförd med
övrig verksamhet på fastigheten, att den utgör ett själv-
ständigt företag i förhållande till jordbruket på fastigheten.
Den i målet aktuella byggnaden kan därför inte anses utgöra en
ekonomibyggnad för jordbruket. Den är följaktligen inte
undantagen från kravet på bygglov.
Överklagandet skall med hänsyn till det anförda bifallas."
Regeringsråden Dexe och Brickman var skiljaktiga och anförde
följande.
"Utredningen ger vid handen att jordbruksverksamheten på
fastigheten avser hästuppfödning och att träningen av unghästar
är en integrerad del av uppfödningen. Verksamheten är av en
relativt begränsad omfattning. Med hänsyn till dessa omständig-
heter får den ridhall som träningen skall bedrivas betraktas
som en ekonomibyggnad för jordbruket. Den är följaktligen
undantagen från kravet på bygglov. Vi anser därför att bygg-
nadsnämndens överklagande skall avslås."
