Kanske du kan svetsa dit ytterligare ett plattjärn ovanpå också så det får formen: TT sett framifrån? Då borde du väl få minst lika bra vridstyvhet som ett vinkeljärn? Alternativt lägga ett fyrkantrör mellan plattjärnen?Daniel_N skrev:
Jag upptäckte att jag hade ganska mycket u-järn liggande. 40x35mm, 6mm gods (fast klart kraftigare i hörnen och avsmalnande upp mot kanten), tror det heter UNP. Detta känns spontant som ett bra val, och relativt smidigt att svetsa.
Min magkänsla säger dessutom att jag inte behöver svetsa insidan av U-et för att det inte kommer att hända så mkt där ändå, framförallt inte längst upp. Har jag rätt? Om det inte syns på bilden så är alltså min tanke att vrida öppningen på den stående delen in mot väggen och sen svetsa armarna på denna med öppningen nedåt.
Så vad tror ni att jag kommer att kunna lasta på en sån här arm? Känns som det finns gott om marginal.
Min magkänsla säger dessutom att jag inte behöver svetsa insidan av U-et för att det inte kommer att hända så mkt där ändå, framförallt inte längst upp. Har jag rätt? Om det inte syns på bilden så är alltså min tanke att vrida öppningen på den stående delen in mot väggen och sen svetsa armarna på denna med öppningen nedåt.
Så vad tror ni att jag kommer att kunna lasta på en sån här arm? Känns som det finns gott om marginal.
Redigerat:
Jag är maskiningenjör. Först och främst så tror jag inte att du förlorar så mycket plats, om ens någon, med att använda konsoler eller snedstag. Utan snedstag behöver du grövre rör som i sin tur stjäl utrymme, och dessutom staplar du kanske inte mycket virke längst in längst upp på respektive hylla ändå. Se principskiss. Sedan blir triangelkonsolvarianten troligen också både lättare och billigare.
Jag kan inte ansvara för någon dimensionering men kan göra ett litet räkneexempel.
Vi antar att böjspänningen vid övre snedstagfästet är dimensionerande, att du använder fyrkant(kvadrat)rörprofil, att du ibland packar proppfullt med brädor, och att:
Max tillåten spänning i okänt stål: 150 N/mm2
Max trädensitet: 700 kg/m3
Max stapelhöjd per hyllplan: 300 mm
Max djup från övre snedstaginfästning till hyllans ytterkant: 400 mm
(exempelvis 600 mm hylldjup och stag som sitter infäst 200 mm ut)
Max planklängd som bärs av respektive rör: 1000 mm
Rörprofilbredd: H
Rörprofilgodstjocklek: t
Rörprofilinnerbredd: h = H-(t*2)
Spänning = M/W = mgl/(H^3/6-h^3/6) = (700/1E9)*300*400*1000*9.82*(400/2)/(H^3/6-h^3/6)
Kopiera in formeln i excel och testa med olika rör, så får vi att du behöver minst 25x25x3 eller 30x30x2, eller minst 30x30x3 om du vill ha 100% säkerhetsmarginal.
Vi kan också testa att räkna på ett hyllrör utan snedstag. Låt säga att du kunde göra en så perfekt svetsfog att den är lika stark som om röret fortsatte rakt in i väggen. Med den längre hävarmen och större hävarmvikten, så behöver du då 35x35x5 eller 40x40x2.5 för samma styrka som den med stag, utan någon extra marginal. Eller 40x40x4 eller 50x50x2.5 med 100% marginal.
Återigen, detta är ingen fullständig dimensionering utan bara en illustration. En ingenjörsfirma skulle nog beakta svetsfogstyrkor, skjuvkrafter, utböjningar, etcetera. Och dessutom finns ju en massa osäkerheter och antaganden i siffrorna jag stoppade in enligt ovan. Du får nog gå lite på känsla
Jag kan inte ansvara för någon dimensionering men kan göra ett litet räkneexempel.
Vi antar att böjspänningen vid övre snedstagfästet är dimensionerande, att du använder fyrkant(kvadrat)rörprofil, att du ibland packar proppfullt med brädor, och att:
Max tillåten spänning i okänt stål: 150 N/mm2
Max trädensitet: 700 kg/m3
Max stapelhöjd per hyllplan: 300 mm
Max djup från övre snedstaginfästning till hyllans ytterkant: 400 mm
(exempelvis 600 mm hylldjup och stag som sitter infäst 200 mm ut)
Max planklängd som bärs av respektive rör: 1000 mm
Rörprofilbredd: H
Rörprofilgodstjocklek: t
Rörprofilinnerbredd: h = H-(t*2)
Spänning = M/W = mgl/(H^3/6-h^3/6) = (700/1E9)*300*400*1000*9.82*(400/2)/(H^3/6-h^3/6)
Kopiera in formeln i excel och testa med olika rör, så får vi att du behöver minst 25x25x3 eller 30x30x2, eller minst 30x30x3 om du vill ha 100% säkerhetsmarginal.
Vi kan också testa att räkna på ett hyllrör utan snedstag. Låt säga att du kunde göra en så perfekt svetsfog att den är lika stark som om röret fortsatte rakt in i väggen. Med den längre hävarmen och större hävarmvikten, så behöver du då 35x35x5 eller 40x40x2.5 för samma styrka som den med stag, utan någon extra marginal. Eller 40x40x4 eller 50x50x2.5 med 100% marginal.
Återigen, detta är ingen fullständig dimensionering utan bara en illustration. En ingenjörsfirma skulle nog beakta svetsfogstyrkor, skjuvkrafter, utböjningar, etcetera. Och dessutom finns ju en massa osäkerheter och antaganden i siffrorna jag stoppade in enligt ovan. Du får nog gå lite på känsla
Medlem
· Västragötalandslän
· 151 inlägg
Kolla på dessa länkar för inspiration
http://www.maskinisten.net/viewtopic.php?f=121&t=102891&lv=1
http://www.maskinisten.net/viewtopic.php?f=98&t=24043&lv=1
http://www.maskinisten.net/viewtopic.php?f=121&t=102891&lv=1
http://www.maskinisten.net/viewtopic.php?f=98&t=24043&lv=1
Medlem
· Västragötalandslän
· 151 inlägg
Kan du inte sätta en extra u-profil mellan armarna. Då får du en stabilare pelare och en bättre infästning av armarna. Frågan är bara hur du ska sätta dom stående profilerna. Helst ska du ha så mycket material så långt isär som möjligt. dvs bottnarna på u-profilen ifrån varandra men då får du en sämre infästning av armarna.
Tänk även på infästningen av konstruktionen i bakomliggande vägg. Ev så skulle du kunna sätta vinkeljärn på sidorna av pelaren (och skruva i väggen) för att få en bra infästning och avlasta skarven mellan pelaren och foten.
Tänk även på infästningen av konstruktionen i bakomliggande vägg. Ev så skulle du kunna sätta vinkeljärn på sidorna av pelaren (och skruva i väggen) för att få en bra infästning och avlasta skarven mellan pelaren och foten.
Du får väl göra som alla andra, lite trail and eror Svetsa lite profiler och belasta dom lite.
Att lägga upp virke på det viset är inte det bästa ( och du har ju som mål att få till en så praktisk lösning som möjligt) eftersom det blir en väldans massa plockande för att komma åt plankan man vill ha för den ligger alltid längst in högst upp.
Finns det inget annat sätt eller är det förvaring av finvirke som är till för lite hobbyprojekt då och då (i själva verket vart 6 år efter som tiden aldrig räcker till) och då spelar det kanske inte någon roll.
Att försöka ha virket liggande på högkant så man kan dra ut det från ändan är en smart lösning tex hängande från taket på en lämplig höjd så man kommer åt och kan vara under utan att få klaustrofobi . Eller att man förvarar allt stående i bredd ungefär som alla lister och planhyvlat på brädgården men det tar en massa fin golvyta.
Fast i bland har man ingen annan utväg det kanske är så?
Pär
Svetsa lite profiler och belasta dom lite.Att lägga upp virke på det viset är inte det bästa ( och du har ju som mål att få till en så praktisk lösning som möjligt) eftersom det blir en väldans massa plockande för att komma åt plankan man vill ha för den ligger alltid längst in högst upp.
Finns det inget annat sätt eller är det förvaring av finvirke som är till för lite hobbyprojekt då och då (i själva verket vart 6 år efter som tiden aldrig räcker till) och då spelar det kanske inte någon roll.
Att försöka ha virket liggande på högkant så man kan dra ut det från ändan är en smart lösning tex hängande från taket på en lämplig höjd så man kommer åt och kan vara under utan att få klaustrofobi . Eller att man förvarar allt stående i bredd ungefär som alla lister och planhyvlat på brädgården men det tar en massa fin golvyta.
Fast i bland har man ingen annan utväg det kanske är så?
Pär
Konstigt att ingen kommenterat den enorma vikt som ska placeras över huvudhöjd....
Jag jobbar med butiksinredning som tillverkar stolpar, väggprofiler hyllor och konsoler osv...vi kapar rör, stansar plåt, bockar o svetsar....vårat plåtmaterial kommer i buntar om 2ton och jag skulle nog ALDRIG få för mig att lasta upp det i ett väggmonterat ställ...kolla ett vanligt pallställ/grenställ och hur det är dimensionerat för olika vikter och jämför med din ide´... Exempel
Jag jobbar med butiksinredning som tillverkar stolpar, väggprofiler hyllor och konsoler osv...vi kapar rör, stansar plåt, bockar o svetsar....vårat plåtmaterial kommer i buntar om 2ton och jag skulle nog ALDRIG få för mig att lasta upp det i ett väggmonterat ställ...kolla ett vanligt pallställ/grenställ och hur det är dimensionerat för olika vikter och jämför med din ide´... Exempel
Din profil på högkant, som C-profil, lastar ungefär som ett 40x40x4-rör. Som U-profil bara hälften så mycket, som ett 35x35x2.5-rör. Enligt mitt tidigare inlägg så ser du då att din profil på högkant och med alla förutsättningar som jag hade i räkneexemplet, skulle fungera utan snedstag, under förutsättning att du gör en så bra infästning att den inte blir svagare än profilen i sig. Lägger du profilen som U-profil däremot, som i din skiss, då håller det inte i räkneexemplet. Men du kan ju prova att mata in i excel och prova dig fram med andra inparametrar.
Spänningen blir M/W = mgl/W
där W = 6700 mm3 som C-profil och 3200 mm3 som U-profil
m = massan som du lägger på, i kg
g = 9.82
l = hävarmen i mm, alltså avståndet från virkespackens tyngdpunkt till infästningen.
och går spänningen över 150 så är det inte bra, eller över 75 med 100% säkerhetsmarginal.
Räknar vi baklänges och antar 100% marginal, så ser vi att du borde kunna lasta ca 300 kg på den som U-balk om den sticker ut 600 mm, är jämnt belastad och perfekt infäst - jag är ingen svetsare och vet inte hur orimligt det sistnämnda är. Om du sätter dit ett snedstag som är infäst 100 mm ut från väggen, så ökar lastförmågan till ca 450 kg, och det ställer dessutom mycket mindre krav på balkens vägginfästning. Med ett snedstag 200 mm ut, får du ca 700 kg. ...om jag nu höll tungan rätt i mun hela tiden.
Spänningen blir M/W = mgl/W
där W = 6700 mm3 som C-profil och 3200 mm3 som U-profil
m = massan som du lägger på, i kg
g = 9.82
l = hävarmen i mm, alltså avståndet från virkespackens tyngdpunkt till infästningen.
och går spänningen över 150 så är det inte bra, eller över 75 med 100% säkerhetsmarginal.
Räknar vi baklänges och antar 100% marginal, så ser vi att du borde kunna lasta ca 300 kg på den som U-balk om den sticker ut 600 mm, är jämnt belastad och perfekt infäst - jag är ingen svetsare och vet inte hur orimligt det sistnämnda är. Om du sätter dit ett snedstag som är infäst 100 mm ut från väggen, så ökar lastförmågan till ca 450 kg, och det ställer dessutom mycket mindre krav på balkens vägginfästning. Med ett snedstag 200 mm ut, får du ca 700 kg. ...om jag nu höll tungan rätt i mun hela tiden.
150 MPa låter lite. Det väsentliga är ju Rp02, dvs sträckgränsen i svetsen, eftersom där är den största belastningen. Konstruktionen kommer sannolikt att gå sönder där momentet blir som högst, dvs i svetsfogen. Då spelar rimligtvis inte böjmotståndet och sträckgränsen i profilen speciellt stor roll. Om man räknar på svetsfogen med svetslängd, a-mått och att svetsfogen har en sträckgräns på 445 MPa (OK48) Hur blir det då? Om profilen har en lägre sträckgräns, så får man givetvis räkna med den i stället. Kan vi bortse från eventuell lägre sträckgräns i HAZ. 150 MPa låter i alla händelser som underskattat.
Offra de innersta X centimetrarna (X=hyllavståndet enligt ritningen) och svetsa fast triangulära stag under varje bärarm.
Att lägga flera ton på något som är svetsat vinkelrätt utan stöd är ju bara dumt. Snickeri är väl tillräckligt farligt som det är..
Att lägga flera ton på något som är svetsat vinkelrätt utan stöd är ju bara dumt. Snickeri är väl tillräckligt farligt som det är..
Se inlägg nr 5pär h skrev:Du får väl göra som alla andra, lite trail and eror
Det är ett "döutrymme" som jag vill få upp avkap av massivträ på. Som du vet är det alltid för trångt och jag vill utnyttja varenda mm av tillgängliga utrymme. Under sågbänken är det tex utyrmme för max 1m långa bitar som ligger instuckna m kortsidan utåt, totalt utrymme ca 0,6x7m....känner jag mig själv rätt kommer det rätt snart att vara fullt...pär h skrev: