Precis, om man bygger t ex inom 4,5 m från grannen servitutsrättighetshavarens servitutsmark så vet troligen inte ens kommunens tillsyn om det. Är det t ex ett avtalsservitut som inte är inskrivet i fastighetsregistret så kan inte ens kommunen ta reda på detta utan att aktivt ställa frågan till den tjänande fastighetens ägare (eller möjligen den härskande fastighetens ägare om kommunen kan gissa vem det kan vara). Och skulle servitutet vara inskrivet i fastighetsregistret, vad är sannolikheten att kommunens medarbetare skulle sitta och läsa akterna från Lantmäteriet? Har de ens kunskapen om hur man gör det? Samma sak med GA, hur många av tillsynshandläggarna ute i kommunerna kan i realiteten läsa ett anläggningsbeslut och förstå det? 20%, 50%, 80%? Jag vet inte. Så i praktiken lär man endast titta på den digitala fastighetskartan, något man kan och resten struntar man i eller gissar kring.
Risken man löper när man svartbygger utan alla grannemedgivanden är således att någon granne anmäler, t ex servitutsrättighetshavaren.
Risken man löper när man svartbygger utan alla grannemedgivanden är således att någon granne anmäler, t ex servitutsrättighetshavaren.
Redigerat:
Den risken är i alla fall tidsbegränsad, efter tio år är allt glömt och förlåtet.Claes Sörmland skrev:
Fast det är ju rimligt att höra fler än ägaren ta tex en villa på en tomträtt, skulle tro att ägaren (vanligast här kring, Stockholms stad) bryr sig föga men att husägaren nog vill få säga sitt innan grannens garage sitter i knät på dem.
Jag har inte läst mer än diskussionen men tycker att lagstiftningen blir oanvändbar om man måste fråga en herrans massa parter.M martin.sveg skrev:
Själva konceptet att kunna bygga planstridigt är ju lite spännande. I de fall man t ex har ledningar på sin fastighet vars ägare har en underhållsrätt så kan man ju bygga planstridigt bäst man vill förutsatt att servitutet inte explicit säger att ledningar ej får överbyggas. Det blir ju lite ledningsägarens problem att hantera underhållet. Samma sak blir det ju om huvudmannen medger tillstånd att bygga i fastighetsgräns.
Jag tolkar varken gällande eller kommande ändringar i PBL så. Om du har en servitutsledning på din mark så är det per definition ett fastighetstillbehör och därmed har du en granne där. Du får inte utföra bygglovsbefriade åtgärder inom 4,5 m från servitutsgränsen utan medgivande från servitutsledningens ägare. (Faktum är att du inte ens får bygga med bygglov mot härskande fastighets vilja eftersom bygglovet vanligtvis inte prövar civilrättsliga rättigheter som t ex härskande servitutsrätt.)M merbanan skrev:
Ja, jag tänkte lite fel. Men iom att stadsbyggnadskontoret i sin prövning inte ska ta så stor hänsyn till servitut i en bygglovsprövning så blir ju resultatet av ett tillstånd från huvudman av allmän plats att det sannolikt inte kommer behövas mer för att man vid en bygglovsprövning ej kommer att avslå pga tveksam placering av tidigare byggnad.
Det bästa försvaret för en härskandes rättighet är ju att inget är byggt. Men om vi går tillbaka till fallet med tomtgräns direkt mot allmän plats med en samfällighet som huvudman. Om inga servitut finns är ju fallet enkelt. Men om det nu finns det, kan huvudmannen bli part i en civil process för att ha gett tillstånd? Analogin finns ju med bygglov, det borde ju vara den som uppför byggnaden som blir ensam motpart i en möjlig civilprocess. I så fall skulle ju huvudmannen kunna ge ett generiskt tillstånd utan påföljd.
Det bästa försvaret för en härskandes rättighet är ju att inget är byggt. Men om vi går tillbaka till fallet med tomtgräns direkt mot allmän plats med en samfällighet som huvudman. Om inga servitut finns är ju fallet enkelt. Men om det nu finns det, kan huvudmannen bli part i en civil process för att ha gett tillstånd? Analogin finns ju med bygglov, det borde ju vara den som uppför byggnaden som blir ensam motpart i en möjlig civilprocess. I så fall skulle ju huvudmannen kunna ge ett generiskt tillstånd utan påföljd.
Huvudmannen för allmän plats utanför en fastighet kan enbart ge ett skriftligt grannemedgivande rörande att bygga utan lov närmare än 4,5 m från den allmänna platsens gräns. Men där stannar det, några tillstånd kan inte huvudmannen ge som ställföreträdare för andra grannar, t ex fastighetsgrannar, servitutsgrannar, ledningsrättsgrannar, hävdgrannar, nyttjanderättsgrannar, anläggningssamfällighetsgrannar och allt vad det kan vara. Dessa grannar måste ge sina egna skriftliga grannemedgivanden för att fastighetsägaren ska få bygga närmare än 4,5 m från respektive gräns till granne. Därmed är det långsökt att tänka sig att huvudmannen skulle blir part av en civilrättslig process, hela ansvaret att följa PBL hamnar ju på den fastighetsägare som bygger närmare än 4,5 m från gränsen utan bygglov.M merbanan skrev:
Egentligen kan ju inte grannen kräva det men byggnadsnämnden ska förelägga den som svartbygger rivning om den får kännedom om svartbyggandet och inte kan ge bygglov för åtgärden i efterhand. Och grannen kan ju informera byggnadsnämnden om svartbyggandet så att tillsynsprocessen startar. Och driva på tillsynen om byggnadsnämnden fattar fel beslut genom överklagan. Så indirekt har ju grannen vissa möjligheter.T TypRätt skrev:
Jo så är det.M merbanan skrev: