Intressant. Det får du gärna förklara närmare för då har nomenklaturen ändrats sedan jag jagade UPSer.
Då stod i alla fall UPS för Uninterruptable Power Supply och det stora var just att tillslutna maskiner kunde gå ett tag på batterier. Senare kom det till ett antal filter för att dessutom skydda mot trancienter och annat.
De moderna modellerna som nu brukar kallas Online UPS har skydd mot alla typer av fel på nätspänningen, listade enligt IEC62040. De på ditt beskrivna sätt. En offline UPS låter dock nätspänningen passera direkt (fast numera då igenom ett enkelt filter) till utgången. Här kopplas bara invertern/växelriktaren in när nätspänningen försvinner. Fördelen med dessa är att förlusterna är mindre. Nackdelen det sämmre skyddet.
Då stod i alla fall UPS för Uninterruptable Power Supply och det stora var just att tillslutna maskiner kunde gå ett tag på batterier. Senare kom det till ett antal filter för att dessutom skydda mot trancienter och annat.
De moderna modellerna som nu brukar kallas Online UPS har skydd mot alla typer av fel på nätspänningen, listade enligt IEC62040. De på ditt beskrivna sätt. En offline UPS låter dock nätspänningen passera direkt (fast numera då igenom ett enkelt filter) till utgången. Här kopplas bara invertern/växelriktaren in när nätspänningen försvinner. Fördelen med dessa är att förlusterna är mindre. Nackdelen det sämmre skyddet.
48VDC-matningen är åtminstone batteribackupad på alla stationer - diesel finns inte på de flesta (dock är det förberett för att ansluta en dieselgenerator). Hur väl underhållen den är kan man dock diskutera - ett par uppmärksammade teleavbrott (bl.a. i centrala Stockholm, åtminstone station S/ÖV och S/BI) har berott på kraftproblem.
230VAC-matningen däremot är inte UPSad på de flesta stationer.
Det hänger m a o på hur smarta leverantören är och huruvida de skaffat 48VDC-kragg/inverters till sina nätprylar.
230VAC-matningen däremot är inte UPSad på de flesta stationer.
Det hänger m a o på hur smarta leverantören är och huruvida de skaffat 48VDC-kragg/inverters till sina nätprylar.
Ja och nej. att förlusterna är mycket mindre stämmer bara när du går upp i storlek på UPS, typ +100kVA (Där börjar de dra lite) . Då har du den reaktiva förlusten från lasten. Går du med inverterdrift så har du ett cosinus på 0.99 även om du har lastat UPS:en helt snett.TLovskog skrev:
Nu vet jag inte vilket vilket fabrikat ni har. men det låter helt fel att UPS:en skulle ta en reaktiv effekt på 30 procent från nätet. Du menar nog att er last har denna cosinus????
Annars skulle jag byta fabrikat på ups.
Till och med på UBT:er (Växelriktare med Power Bridge) har ett cosinus på uttagen effekt på 0.8. och då är det generatorer (3-fas-motorer).
Då pratar vi laster på 40 kVA till 4MVA!!
Annars skulle jag byta fabrikat på ups.
Till och med på UBT:er (Växelriktare med Power Bridge) har ett cosinus på uttagen effekt på 0.8. och då är det generatorer (3-fas-motorer).
Då pratar vi laster på 40 kVA till 4MVA!!
'Så här ser det ut än så länge, behövde inte bygga några egna komponter utan kunde använda fädiga 12v-byggstenar från Jula.
Mätte för skojs skull upp vad orginaladaptrarna gav ut under last (använde nålknepet) och adaptrarna gav följande resultat:
IP-teleadapter märkt 12v gav 15v (min adapter ger 11.9v till 12.6v)
Fiberconvadapter märkt 9v gav 12v (min adapter ger 9.8v)
Routeradapter märkt 5v gav 7v (min adapter ger 5.6v)
Det enda jag funderar över nu är om jag kommer att överladda mitt batteri i och med att jag lurar batteriladdaren genom att sätta lasten parallellt med batteriet.
Men hur hanterar bilar detta, hur sitter laddregulatorn i förhållande till generator, last och batter?
Sitter det generator -> laddregulator -> last och batteri?
Eller sitter det generator -> last -> laddregulator -> batteri?
Medlem
· Västerbottens län
· 18 051 inlägg
Nähä
Vad ni trasslart in er.
UPS (Uninterruptable Power Supply) Är oftast transformator likriktning -laddning av batteri- och drift av en växelriktare, och sedan i apparaten transformator likriktning och kretsarna som får lite olika spänningar. Den utrustning som byggdes upp av televerket hoppade över en hel del led i strömförsörjningen och där är det transformator likriktning -laddning av batterierna- och drift av allehanda kretsar.
Telia behöver inte växelrikta för att direkt likrikta det igen och sparar massor med pengar och verkningsgrad. Nu var det en annan sak att processorn i AXE växeln drivs med 5 eller 3,3 volt men 48 volt är en lämplig spänning för distributionen i växeln.
En UPS till en dator är egentligen vansinne. Nätdelen borde byggas runt ett batteri som laddas från nätet. En batteridriven Lap-top är egentligen helt optimal då med laddning från nätet. Transformator likriktning batteri spänningsomvandlig till kretsarna.
För att återgå till problemet, 12 voltsutrustningen, vad är det egentligen för spänning? Det står 12 volt men är det 12 volt. Mycken utrusning för 12 volt drivs med oreglerad spänning och det kan vara 11 till 15 volt men internt sitter reglering till kanske 5volt.
En liten analys gör att du kanske kan köra 12volts utrustningen direkt från batteriet.
Vad ni trasslart in er.
UPS (Uninterruptable Power Supply) Är oftast transformator likriktning -laddning av batteri- och drift av en växelriktare, och sedan i apparaten transformator likriktning och kretsarna som får lite olika spänningar. Den utrustning som byggdes upp av televerket hoppade över en hel del led i strömförsörjningen och där är det transformator likriktning -laddning av batterierna- och drift av allehanda kretsar.
Telia behöver inte växelrikta för att direkt likrikta det igen och sparar massor med pengar och verkningsgrad. Nu var det en annan sak att processorn i AXE växeln drivs med 5 eller 3,3 volt men 48 volt är en lämplig spänning för distributionen i växeln.
En UPS till en dator är egentligen vansinne. Nätdelen borde byggas runt ett batteri som laddas från nätet. En batteridriven Lap-top är egentligen helt optimal då med laddning från nätet. Transformator likriktning batteri spänningsomvandlig till kretsarna.
För att återgå till problemet, 12 voltsutrustningen, vad är det egentligen för spänning? Det står 12 volt men är det 12 volt. Mycken utrusning för 12 volt drivs med oreglerad spänning och det kan vara 11 till 15 volt men internt sitter reglering till kanske 5volt.
En liten analys gör att du kanske kan köra 12volts utrustningen direkt från batteriet.
Hela grejen med en UPS:en är ju att skydda lasten från alla fel som uppstår på nätet, så som SAGS, SURGES/SWELLS, transienter, distortion och högfrekventa störningar. Med din lösning får du inte det skyddet. Då kommer batteriet och likriktaren bli ett filter, som inte håller för dessa störningar.prototypen skrev:
Att trassla till det som du skriver skulle jag nog inte kalla det. Då detta är ett väldigt kostnadseffektivt sätt att bygga upp en eldistribution. Man kan då bygga upp efter behov med tre olika UPS tekniker, Off-Line UPS (VFD), Line-Interactive UPS (VI), On-Line UPS (VFI). Så för en dator i hemmamiljö eller kontorsmiljö har man en off-line UPS, Och vid större drift som servrar, bandrobotar och liknande så har man on-line UPS.
Medlem
· Västerbottens län
· 18 051 inlägg
Jodå
Elektriker vill gärna att det ska vara 230 volt. Det är som du skriver att laddaren och batteriet fungerar som filter och det är mycket enkelt att bygga en batteriladdare som tål "vadsomhelst" från nätet, den ska dessutom inte ge några störningar tillbaka ut mot nätet.
I hemmiljö så har man måttligt med störningar och dessa klarar de inbyggda nätaggregaten så en UPS i hemmiljö behöver bara klara strömavbrott. Det var ju hemmiljö denna tråd handlade om.
En UPS i batteridriftsläge har omriktaren en verkningsgrad på 80% och sedan nätdelen 80-90% så där har vi en förlust på 36% om det vill sig illa.
Det blir batteridriven värme.
Prototypen
Alla förkortningar och facktermer kan du också förklara för de som inte vet, jag hajjar.
Elektriker vill gärna att det ska vara 230 volt. Det är som du skriver att laddaren och batteriet fungerar som filter och det är mycket enkelt att bygga en batteriladdare som tål "vadsomhelst" från nätet, den ska dessutom inte ge några störningar tillbaka ut mot nätet.
I hemmiljö så har man måttligt med störningar och dessa klarar de inbyggda nätaggregaten så en UPS i hemmiljö behöver bara klara strömavbrott. Det var ju hemmiljö denna tråd handlade om.
En UPS i batteridriftsläge har omriktaren en verkningsgrad på 80% och sedan nätdelen 80-90% så där har vi en förlust på 36% om det vill sig illa.
Det blir batteridriven värme.
Prototypen
Alla förkortningar och facktermer kan du också förklara för de som inte vet, jag hajjar.
Vid Inverter drift så är verkningsgraden på en UPS med full batteriladdning 85%. Om den sedan ligger på underhållsladdning så stiger den till till 90%. Sedan vid full batteridrift (vi tappar nätet) så har du cosinus 0.85 Så hur du kan få 36 procent i förlust förstår jag inte, då man inte kan uppnå ett sådant driftfall :-?prototypen skrev:
Då räknar jag på de största fabrikaten (Bästa) som MG, Emerson(Liebert) motsvarande. och UPS:er över 10 kVA (ej hemmamiljö)
(Kanske fel forum att gå in så detaljspecifikt, blir lite mycket termer, ursäkta.)
SAGS kortvarig underspänning
Kan uppstå t ex när huvudströmbrytare slås till, vid åskväder, när ett större fel uppstår i kringliggande apparatur, när kraftförsörjningen är underdimensionerad för byggnadens behov. Skaderisker: systemkrascher, skadad hårdvara.
SURGES/SWELLS kortvarig överspänning
Motsatsen till Sags. När spänningen överstiger 110% av den normala kan kortvarig överspänning uppstå när t ex större utrustning stängs av eller när huvudströmbrytare slås ifrån. Skaderisker: skadad hårdvara.
NOISE - högfrekventa störningar
Genereras vanligen från den egna datorn. Orsakar överförings- och utskriftsproblem, låsning av mus, tangentbord och/eller bildskärm, mjukvarukrascher. Kan också skada datorns strömförsörjning.
FREQUENCY VARIATIONS - frekvensvariationer
Ovanliga i huvudströmförsörjningen. Förekommer mest i backup-system, t ex när reservkraftsgeneratorer används. Off-Line- och Line Interaktive-modeller, samt vissa On-Line-modeller på marknaden klarar inte frekvensvariationer. Skaderisker: systemkrascher, skadad hårdvara.
SPIKES/TRANSIENTS - spänningstransienter
En spänningstransien är en mycket kort, intensiv överspänning med en styrka på 100% eller mer över den normala spänningen. Orsakar processtörningar, överföringsproblem, låsning av mus, tangentbord och/eller bildskärm. Kan också skada hårdvara.
OUTAGES - strömavbrott
Avbrott som varar längre än en halv period. Kan uppstå t ex när ett större fel uppstår i kringliggande apparatur, vid olyckor eller åskväder, när säkringar utlöses. Skaderisker: systemkrascher, skadad hårdvara.
WAVEFORM DISTORTION - distortion
Multiplar av grundtonsspänningen eller strömmen kallas för övertoner (harmonics). Orsakas av den egna utrustningen i fastigheten eller genereras långt bort av varvtalsstyrning för motorer (gaspådrag) eller andra olinjära lastförbrukningar. Skaderisker: kommunikationsproblem, skadad hårdvara, överbelastning av elcentraler/kablar.
Medlem
· Västerbottens län
· 18 051 inlägg
Inverterns verkningsgrad gånger datornätdelens verkningsgrad
0,8x0,8=0,64 nyttig effekt. 36% värme
Är verkningsgraden bättre 0,9x0,9 = 0,81 nyttig effekt bara 19% värme
prototypen
0,8x0,8=0,64 nyttig effekt. 36% värme
Är verkningsgraden bättre 0,9x0,9 = 0,81 nyttig effekt bara 19% värme
prototypen