4 460 läst ·
25 svar
4k läst
25 svar
Bryggplats och Samfälligheter
Formulerar mig dåligt men är helt enig eftersom det är konstigt.Nötegårdsgubben skrev:
Då föreslår jag att ni som är utan andel i gemensamhetsanläggningen går ihop och ansöker om det. Först genom överenskommelse och går inte det så via Lantmäteriet.
Jag måste säga att jag tycker att nuvarande ordning låter mycket konstig. I princip borde det vars lika svårt att stycka av en fastighet på en ö utan rätt till båtplats som att stycka sv en på fastlandet utan vägrätt.
Andra öar med samma förutsättningar har fullt fungerande, i teorin i vart fall, samfälligheter för brygganläggningar. Skriver så eftersom det blir vad man gör av saken, men juridiskt stämmer det.
Men finns det någon i Sverige som nått framgång hos Lantmäteriet utan att ha konsensustänk?
Upplever det som nyckeln till framgång och här kommer vi inte komma överens.
Tack, detta ska jag läsa på om och din tolkning/ sammanfattning passar in.M Manfreds skrev:Jag tolkar detta som att det är en gammal hederlig marksamfällighet, som vissa fastigheter har haft del i från början och vissa fått genom olika fastighetsbildningsåtgärder. Många fastigheter har dock inte fått några andelar eftersom den inte längre fyller sitt ursprungliga syfte. Den har ett "nytt" syfte nu och är värdefull.
Om så, finns det en möjlighet att ansöka om tvångsvis överföring av andelar genom en fastighetsreglering. Åtgärden behöver då uppfylla kraven i 5 kap fastighetsbildnkngslagen. Den kan bli kostsamt och är inte alla säkert att det går att genomföra.
Om det istället är en gemensamhetsanläggning, som vissa varit inne på, så går det även att göra utan ök, men då är det anläggningslagens regler som prövas istället. Då måste anläggningen vara av väsentlig betydelse för din fastighet bland annat. Jag tror spontant att det är större chans att lyckas med det, men jag kan inte avgöra väsentligheten för din fastighet och det är en grundförutsättning.G Gote39 skrev:
Finns även möjlighet för dig som ägare av en fastighet som är i stadigvarande behov av delägarskap av en helt ny anläggning att ansöka hos Lantmäteriet om att inrätta en helt ny gemensamhetsanläggning med ändamålet bryggor. Anläggningen kan dels omfatta befintliga bryggor samt bryggplatser och den kan stipulera att en ny anläggning ska utföras. Anläggningen kan ligga med servitut på samfälld mark eller på fastigheter som är delägare eller inte delägare i anläggningen.
Läs mer här:
https://www.lantmateriet.se/sv/Fast...anlaggningar/bilda-en-gemensamhetsanlaggning/
Läs mer här:
https://www.lantmateriet.se/sv/Fast...anlaggningar/bilda-en-gemensamhetsanlaggning/
Om det är en gammal samfällighetsförening från laga skiftet, där byns hemmanägare vid laga skiftet fått skattetal/andelar i enligt lantmäteribeslutet vid laga skiftet så har den syfte att gynna samfällighetens egna hemmansägare och ingen annan. Om syftet samfälligheten har gäller bryggor för dessa hemmansägare, så är all annan verksamhet främmande verksamhet för en sådan styrelse, även uthyrning, styrelsen har ej heller någon möjlighet att dela ut andelar till icke medlemmar, lantmäteriet kan ej heller ändra på detta, det krävs i så fall att något fel gjorts i lantmäteriförrättningar tidigare. Däremot kan styrelsen om årsstämman under vissa förhållanden ger styrelsen uppdrag att ordna typ en gemensam brygga med båtplatser som föreningens medlemmar hyr ut tillsammans till icke medlemmar.
Är det en så kallad Gemensamhetsanläggning (GA) via AL då kan du söka medlemskap i den..
Är det en så kallad Gemensamhetsanläggning (GA) via AL då kan du söka medlemskap i den..
Redigerat:
Finns det någon som kan ha erfarenhet av detta? Kan vara ett sätt att vända blad och gå vidare.Claes Sörmland skrev:
Finns även möjlighet för dig som ägare av en fastighet som är i stadigvarande behov av delägarskap av en helt ny anläggning att ansöka hos Lantmäteriet om att inrätta en helt ny gemensamhetsanläggning med ändamålet bryggor. Anläggningen kan dels omfatta befintliga bryggor samt bryggplatser och den kan stipulera att en ny anläggning ska utföras. Anläggningen kan ligga med servitut på samfälld mark eller på fastigheter som är delägare eller inte delägare i anläggningen.
Läs mer här:
[länk]
Någonstans på vägen är risken väldigt sannolik att man inte kan ha konsensus hela vägen, utan att det krockar.
Att Lantmäteriet behöver peka med hela handen, att detta är för allas bästa.
Men att enskilda individer kan hamna i kläm, dock ekonomiskt kompenserade.
Jo, men du vill inte svara på mina frågor så då är det svårt att gå vidare.G Gote39 skrev:Finns det någon som kan ha erfarenhet av detta? Kan vara ett sätt att vända blad och gå vidare.
Någonstans på vägen är risken väldigt sannolik att man inte kan ha konsensus hela vägen, utan att det krockar.
Att Lantmäteriet behöver peka med hela handen, att detta är för allas bästa.
Men att enskilda individer kan hamna i kläm, dock ekonomiskt kompenserade.
Ja det kommer en förrättningslantmätare att göra, peka med hela handen.G Gote39 skrev:Finns det någon som kan ha erfarenhet av detta? Kan vara ett sätt att vända blad och gå vidare.
Någonstans på vägen är risken väldigt sannolik att man inte kan ha konsensus hela vägen, utan att det krockar.
Att Lantmäteriet behöver peka med hela handen, att detta är för allas bästa.
Men att enskilda individer kan hamna i kläm, dock ekonomiskt kompenserade.
Strategin kommer vara att hota med att det blir dyrt om ni inte kommer överens. Sen kommer det att gå långsamt i handläggningen för att trötta ut eventuella bråkstakar. Ni kommer att kallas till långa arbetsmöten och förrättningsmöten där frågor som kärvar kommer att avfärdas med klassiska härskartekniker om samförstånd inte kan nås. Det krävs en särskild personlighet för att våga stå upp mot mötesmajoriteten och myndighetens medarbetare på ett officiellt förrättningsmöte, lår oss säga att det sociala trycket är skyhögt. Sen kommer förrättningslantmätaren att gå till beslut på kontoret. Finns nu fortfarande oenighet så hoppas man på att inget överklagande ska komma in inom de 4 v besvärstid efter beslutet.
Sen har myndigheten kört över bråkstakarna och gemensamhetsanläggningen är bildad. Bråkstakarna inser nu att de inte kan överklaga för motparten blir inte Lantmäteriet utan deras grannar. Risken för att få betala hög rättegångskostnader är överhängande.
Nej jag känner mig inte orättvist behandlad och nej ingen rättshaverist.SysterNett skrev:
Ok, ett lite mer nyanserat svar. Tack för det.
Om jag har förstått situationen så äger du en fastighet på en ö i Stockholms skärgård, i en by med en hamn i en vik där vissa har egna bryggor och vissa hyr båtplats. Bryggornas ”ägande” har gått i generationer och alla som har en brygga har även ett medlemskap i en hamnförening eller en samfällighetsförening. Det är svårt att få en brygga då de följer fastigheten vid tex arv, men vid försäljning kan en brygga eller båtplats bli ledig.
Du känner dig nu orättvist behandlad för att du inte får tillgång till en brygga/båtplats och vill nu ta reda på mer om föreningen gör rätt?
För att vi ska kunna hjälpa dig på bästa sätt behöver du klargöra några saker:
• Är det en samfällighetsförening, eller vad är den korrekta benämningen på föreningen?
• Följer båtplats med fastighet eller person?
• Har andra fastigheter fått tillgång till båtplats sista åren?
• Hur skulle du vilja att situationen löser sig?
Jag vill lösa problem för att få bättre sammanhållning på en ö där bryggplats är ett problem.
Är främst intresserad av gången hos lantmäteriet.
Lantmäteriet har en sammanfattande pdf som är väldigt informativ på 286 sidor om jag minns rätt.
Det finns flera olika samfälligheter som följer fastigheterna. Känner inte till person, det är möjligt att man kan skapa spökandelar men det vet du säkert mer om?
Känner inte till andra fastigheter som löst bryggplats genom lantmäteriet.
Hur jag vill lösa saken… Dialog så klart.
Väl beskrivet, kan inte tänka mig annat.Claes Sörmland skrev:
Ja det kommer en förrättningslantmätare att göra, peka med hela handen.
Strategin kommer vara att hota med att det blir dyrt om ni inte kommer överens. Sen kommer det att gå långsamt i handläggningen för att trötta ut eventuella bråkstakar. Ni kommer att kallas till långa arbetsmöten och förrättningsmöten där frågor som kärvar kommer att avfärdas med klassiska härskartekniker om samförstånd inte kan nås. Det krävs en särskild personlighet för att våga stå upp mot mötesmajoriteten och myndighetens medarbetare på ett officiellt förrättningsmöte, lår oss säga att det sociala trycket är skyhögt. Sen kommer förrättningslantmätaren att gå till beslut på kontoret. Finns nu fortfarande oenighet så hoppas man på att inget överklagande ska komma in inom de 4 v besvärstid efter beslutet.
Sen har myndigheten kört över bråkstakarna och gemensamhetsanläggningen är bildad. Bråkstakarna inser nu att de inte kan överklaga för motparten blir inte Lantmäteriet utan deras grannar. Risken för att få betala hög rättegångskostnader är överhängande.
Aldrig varit med men fått beskrivet.
Jag kan inte tillföra mer i tråden. Lycka till.G Gote39 skrev:Nej jag känner mig inte orättvist behandlad och nej ingen rättshaverist.
Jag vill lösa problem för att få bättre sammanhållning på en ö där bryggplats är ett problem.
Är främst intresserad av gången hos lantmäteriet.
Lantmäteriet har en sammanfattande pdf som är väldigt informativ på 286 sidor om jag minns rätt.
Det finns flera olika samfälligheter som följer fastigheterna. Känner inte till person, det är möjligt att man kan skapa spökandelar men det vet du säkert mer om?
Känner inte till andra fastigheter som löst bryggplats genom lantmäteriet.
Hur jag vill lösa saken… Dialog så klart.
Klicka här för att svara