Bryggplats och Samfälligheter
På en ö finns flertal olika samfällighetsanläggningar där dessa handhas på olika vis. Det vanligaste är att samfälligheten som äger marken,inkluderande fastigheter med dess människor, vaktar marken med dess bryggor och vägar på ett vis som måste upplevas för att förstå. Men där ingår kameror, alternativa sanningar, elakheter.
Eftersom en bryggplats för en fastighet påverkar värdet med åtminstone 1 miljon kronor på denna ö, har jag viss förståelse att man pinkar in reviret, men sympatiserar inte med tillvägagångssättet.
Det är sympatiskt om man ser till helheten för öns bästa och inte till några utvalda fastigheter.
Behovet ser inte annorlunda ut för några fastigheter på denna ö, utan alla delar behovet till bryggplats.
Skillnaden ligger i att vissa fastigheter har makten att välja användningsområde för samfälligheten.
Enskild bryggplats eller gemensam bryggplats.
Sannolikt har de även rätten till detta? Ordet samfällighet utmanar, men förmodligen avser man samfällighetens delägare och inte kollektivets bästa.
Pengar är inte lösningen, man kan erbjuda dem flera miljoner för en bryggplats men de nobbar.
Det finns inte heller möjlighet att starta båtklubb eftersom mark är upptagen av samfälligheter.
Resten av ön är privatägd.
Min fråga är:
Finns det andra människor som har liknande erfarenhet?
Vilken möjlighet finns det för en fastighet att ansluta till en samfällighet genom Lantmäteriet för att få bryggplats där samsyn saknas?
Själva behovet kan liknas till en bostadsförening där man har ett behov att parkera bil och samfälligheten står för parkeringsplatsen.
Har pratat med Lantmäteriet och de gör inte direkt hurrarop om detta ämne. Mitt intryck är att Lantmäteriet strävar att man ska vara överens, vilket även jag strävar efter.
Svårt ämne...
Eftersom en bryggplats för en fastighet påverkar värdet med åtminstone 1 miljon kronor på denna ö, har jag viss förståelse att man pinkar in reviret, men sympatiserar inte med tillvägagångssättet.
Det är sympatiskt om man ser till helheten för öns bästa och inte till några utvalda fastigheter.
Behovet ser inte annorlunda ut för några fastigheter på denna ö, utan alla delar behovet till bryggplats.
Skillnaden ligger i att vissa fastigheter har makten att välja användningsområde för samfälligheten.
Enskild bryggplats eller gemensam bryggplats.
Sannolikt har de även rätten till detta? Ordet samfällighet utmanar, men förmodligen avser man samfällighetens delägare och inte kollektivets bästa.
Pengar är inte lösningen, man kan erbjuda dem flera miljoner för en bryggplats men de nobbar.
Det finns inte heller möjlighet att starta båtklubb eftersom mark är upptagen av samfälligheter.
Resten av ön är privatägd.
Min fråga är:
Finns det andra människor som har liknande erfarenhet?
Vilken möjlighet finns det för en fastighet att ansluta till en samfällighet genom Lantmäteriet för att få bryggplats där samsyn saknas?
Själva behovet kan liknas till en bostadsförening där man har ett behov att parkera bil och samfälligheten står för parkeringsplatsen.
Har pratat med Lantmäteriet och de gör inte direkt hurrarop om detta ämne. Mitt intryck är att Lantmäteriet strävar att man ska vara överens, vilket även jag strävar efter.
Svårt ämne...
Jag läser en massa frustration och en hel del anklagelser i ditt inlägg. Kan du försöka beskriva situationen på ett mer neutralt sätt?
Redigerat:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 217 inlägg
Kort sagt kan man (egentligen ens fastighet) gå med i en samfällighetsförening som förvaltar en gemensamhetsanläggning som man har nytta av.
Det kan göras genom överenskommelse eller lantmäteriförrättning. Det förra är billigare, men det är ju inte säkert att man kommer överens.
Men som @SysterNett skriver – det verkar som om det redan finns både konflikter och missförstånd i frågan, så försök att förklara sakomständigheterna så objektivt som möjligt. För även om du som fastighetsägare på en ö generellt har rätt att skaffa dig bryggplats är det inte säkert att du kan göra det på dom villkor du vill.
Det kan göras genom överenskommelse eller lantmäteriförrättning. Det förra är billigare, men det är ju inte säkert att man kommer överens.
Men som @SysterNett skriver – det verkar som om det redan finns både konflikter och missförstånd i frågan, så försök att förklara sakomständigheterna så objektivt som möjligt. För även om du som fastighetsägare på en ö generellt har rätt att skaffa dig bryggplats är det inte säkert att du kan göra det på dom villkor du vill.
I grund och botten så är ändamålet med en marksamfällighet eller gemensamhetsanläggning enskilt, att vara till nytta för de samfällda fastigheterna. D v s för att dra nytta av samfälligheten så krävs att ens fastighet är delägare i den.G Gote39 skrev:
Sen finns ju vissa möjligheter att dra nytta av andras mark och anläggningar, även samfällda sådana. T ex går det ju att åka på annans samfällda enskilda väg om den inte är avspärrad, man kan tillfälligt lägga till vid annans brygga eller nyttja allemansrätten till fots. Men man är en gäst då s a s.
Det var inte tanken utan se erfarenheter hos andra om möjligheten för en fastighet att ansluta till en samfällighet är kärnan. Ser inte skillnad i om man styckar en tomt och behov av utfartsväg via befintlig vägsamfällighet så finns i regel inga problem att ansluta en fastighet till befintlig samfällighet.SysterNett skrev:
Det är behovet som styr.
Lagen är om jag förstår rätt runt samfällighetsföreningar inte så avancerad. Men skillnaden är hur man använder juridiken och här finns det avgörande nyanser som får stora följder.
Om det är så att alla kommer överens varför då lantmäteriförrättning? Inte behöver man lägga ut tusentals kronor om alla har samma bild, möjligen för debitering men det är något annat.
Det behöver inte vara på mina villkor, är flexibel och söker samförstånd. frågan är ju vad som skiljer en parkeringsplats för båt till en parkeringsplats för bil eller rätten att ansluta en fastighet till en befintlig vägförening?
Det behövs ingen lantmäteriförrättning om du kan komma överens med samfällighetsföreningens styrelse att din fastighet inträder som delägare av en gemensamhetsanläggning. Det finns lagrum i 43 § anläggningslagen.G Gote39 skrev:
Ni gör en överenskommelse om inträde, din fastighets andelstal och vad du ska betala för din nya andel i gemensamhetsanläggningen samt samfälllighetsföreningens kapital. Sen skickar ni in denna överenskommelse till Lantmäteriet som beslutar om inträdet om det är uppenbart att det inte strider mot anläggningslagen.
Läs mer här:
https://www.lantmateriet.se/sv/Fast...nskommelse-om-andelstal-43--anlaggningslagen/
Om jag förstår rätt:G Gote39 skrev:
Du äger en fastighet utan tillgång till brygga. Att få tillgång till brygga skulle öka fastighetsvärdet med minst en miljon, men det finns ingen markägare eller samfällighet som vill släppa till en bryggplats.
Är jag helt ute och cyklar?
I så fall så haltar din jämförelse med rätt till utfart rätt rejält. En mer korrekt jämförelse vore att försöka hävda rätt till parkeringsplats på annans mark. Vilket vore minst sagt knepigt...
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 217 inlägg
Finns det broförbindelse till ön, eller bilfärja? Om inte skulle jag säga att möjligheten att tilltvinga sig tillträde till en bryggemensamhetsanläggning är mycket god. Annars är det mycket svårare.
Å andra sidan reses ju frågan varför just din fastighet är utanför samfälligheten. Är den nyavstyckad, är den en av flera utan bryggrätt eller hur ser det ut i det specifika fallet?
Å andra sidan reses ju frågan varför just din fastighet är utanför samfälligheten. Är den nyavstyckad, är den en av flera utan bryggrätt eller hur ser det ut i det specifika fallet?
Redigerat:
Du äger en fastighet utan tillgång till brygga. Att få tillgång till brygga skulle öka fastighetsvärdet med minst en miljon, men det finns ingen markägare eller samfällighet som vill släppa till en bryggplats.
Är jag helt ute och cyklar?
I så fall så haltar din jämförelse med rätt till utfart rätt rejält. En mer korrekt jämförelse vore att försöka hävda rätt till parkeringsplats på annans mark. Vilket vore minst sagt knepigt...
Jag skulle gladeligen betala mig ur detta, tänk att handlar om makt.
Makten att få andra, bra familjer att flytta.
Det du beskriver är girighet.
Det jag frågar om är ex. möjligheten att tvinga några i enlighet med anläggningslagen att acceptera inlösen eftersom vanligt språk inte fungerar.
Eftersom många lider i tysthet.
Är jag helt ute och cyklar?
I så fall så haltar din jämförelse med rätt till utfart rätt rejält. En mer korrekt jämförelse vore att försöka hävda rätt till parkeringsplats på annans mark. Vilket vore minst sagt knepigt...
Tänk lite större än att detta drabbar just mig.Kilrain skrev:
Jag skulle gladeligen betala mig ur detta, tänk att handlar om makt.
Makten att få andra, bra familjer att flytta.
Det du beskriver är girighet.
Det jag frågar om är ex. möjligheten att tvinga några i enlighet med anläggningslagen att acceptera inlösen eftersom vanligt språk inte fungerar.
Eftersom många lider i tysthet.
Finns ingen bro eller bilfärja till ön, alternativet är att simma.
Skälet till att ett antal fastigheter på denna ö saknar tillträde till brygganläggningar är medvetet. Man har styckat upp tomter och sålt av med att man får hyra bryggplats.
Varför blanda in Lantmäteriet , kostar pengar....
Generationer senare eller något ägarbyte senare är löftet borta, och skapar kaos hos nyinflyttade som inte tror det är sant.
Bott på samma ställe i 55 år, får nya grannar.
Jag tolkar detta som att det är en gammal hederlig marksamfällighet, som vissa fastigheter har haft del i från början och vissa fått genom olika fastighetsbildningsåtgärder. Många fastigheter har dock inte fått några andelar eftersom den inte längre fyller sitt ursprungliga syfte. Den har ett "nytt" syfte nu och är värdefull.
Om så, finns det en möjlighet att ansöka om tvångsvis överföring av andelar genom en fastighetsreglering. Åtgärden behöver då uppfylla kraven i 5 kap fastighetsbildnkngslagen. Den kan bli kostsamt och är inte alla säkert att det går att genomföra.
Om så, finns det en möjlighet att ansöka om tvångsvis överföring av andelar genom en fastighetsreglering. Åtgärden behöver då uppfylla kraven i 5 kap fastighetsbildnkngslagen. Den kan bli kostsamt och är inte alla säkert att det går att genomföra.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 217 inlägg
Då föreslår jag att ni som är utan andel i gemensamhetsanläggningen går ihop och ansöker om det. Först genom överenskommelse och går inte det så via Lantmäteriet.
Jag måste säga att jag tycker att nuvarande ordning låter mycket konstig. I princip borde det vars lika svårt att stycka av en fastighet på en ö utan rätt till båtplats som att stycka sv en på fastlandet utan vägrätt.
Jag måste säga att jag tycker att nuvarande ordning låter mycket konstig. I princip borde det vars lika svårt att stycka av en fastighet på en ö utan rätt till båtplats som att stycka sv en på fastlandet utan vägrätt.
Ok, ett lite mer nyanserat svar. Tack för det.G Gote39 skrev:
Om jag har förstått situationen så äger du en fastighet på en ö i Stockholms skärgård, i en by med en hamn i en vik där vissa har egna bryggor och vissa hyr båtplats. Bryggornas ”ägande” har gått i generationer och alla som har en brygga har även ett medlemskap i en hamnförening eller en samfällighetsförening. Det är svårt att få en brygga då de följer fastigheten vid tex arv, men vid försäljning kan en brygga eller båtplats bli ledig.
Du känner dig nu orättvist behandlad för att du inte får tillgång till en brygga/båtplats och vill nu ta reda på mer om föreningen gör rätt?
För att vi ska kunna hjälpa dig på bästa sätt behöver du klargöra några saker:
• Är det en samfällighetsförening, eller vad är den korrekta benämningen på föreningen?
• Följer båtplats med fastighet eller person?
• Har andra fastigheter fått tillgång till båtplats sista åren?
• Hur skulle du vilja att situationen löser sig?