Under de 10 år jag hängt i detta forumet har jag läst om ett flertal fall med skador pga varmgång eller mindre tillbud pga glapp i torix.M Mubbe skrev:Jag har ingen statistik på brända kopplingar.Men visst figurerar det ofta bilder på brända Wagon i vissa facktidningar. Några bilder på brända torix, kan jag inte påminna mig att jag sett. Skall forska efter dem!
Jag läste nyligen ett uttalande av Michael Steen.Han är brandutredare och besikningsingenjör, med lång erfarenhet av elbränder. Han menade att klämkopplingar inte är det bästa alternativet.
Ett tydligt misstroende, troligtvis baserat på erfarenhet.
Men jag anser varken att torix eller wago är en osäker koppling om det är rätt utfört, jag tycker tom att de inte riktigt konkurrerar längre utan torix är ett komplement där wago inte passar och vice versa.
Dessutom är det skruv- eller pressförband som gäller där varken wago eller torix är lämpliga.
Orkar man läsa artikeln ser man att det är väldigt luddigt med fakta och hänvisning till siffror eller trender från någon form av statistiskt urval. Dessutom är dina tester så långt ifrån vetenskapliga att de inte påvisar ett dugg.
Därför tar jag rätt lätt på detta, jag ser fortfarande inte någon form av opartiskt vetenskapligt styrkande till att avråda från wago.
Och med wago avser jag 221 och 222 i huvudsak.
Så är det! Detsamma gäller en del apparater med snabbkoppling, t.ex. eljo trend.H hempularen skrev:Jag (som inte är elektriker) har varit med om brända skruvkopplingar vid några tillfällen, men jag har aldrig sett en bränd torix. Däremot har jag sett några dåliga torixkopplingar där ledare varit lösa eller tom. ramlat ur helt. Dåliga wago, eller andra misslyckade klämkopplingar har jag inte sett.
Det jag tycker kan vara tveksamt är att ex. ett uttag med snabbkoppling inte har någon onspektionsmöjlighet. Det går inte att se om ledaren är ordentligt intryckt.
Och det är faktiskt en god anledning till att avråda gemene man från att koppla om man inte känner sig väldigt påläst och erfaren på området (OBS, ej riktat mot dig utan en generalisering mot händige harry därute som kopplar först och tänker sen).
Det vi diskuterar här är något som bör beläggas med statistik (du vet, vetenskap). Eftersom du själv säger att du inte använder wago så undrar jag med vilken erfarenhet du uttalar dig. Snacket kring lunchbordet? En allmän känsla av att du inte gillar nya saker eller orkar lära dig dem?L Liteavvarje skrev:Vetenskap som du är en hejare på , är långt ifrån praktik , och det som man osökt kan förundra sig över , är hur en teoretiker med dina kunskaper i vetenskapligt framförande om något , kan utsäga sig veta bättre än en som har praktisk erfarenhet i ett yrke genom lång och trogen tjänst och inte genom att TITTA på andra hur dom utför sitt arbete , för att senare utföra det . Det är klart du har inte tittat , du har bara läst , det är inte praktik i med händerna utfört arbete och inlärning
Jag har aldrig påstått att jag är bättre än dig (eller andra praktiker) på just praktiska moment, som att skruva fast en torix eller att klamra en kabel rakt. Det är dock inte det vi diskuterar här.
Igen, detta som du säger om "med händerna utfört arbete" är en typisk inställning hos många praktiker som aldrig har fått en ordentlig teoretisk skolning och ofta inte har fallenhet för det heller. Man kan helt enkelt inte förstå hur någon kan lära sig något av att lyssna på en föreläsning eller läsa en bok. Tro mig, vi är många som lär oss väldigt bra på det sättet. Att sedan omsätta vissa kunskaper i praktiken är relativt enkelt och kräver inte särskilt lång övning.
Min kritik mot torix jämfört med wago handlar just om att det är fler moment med en torix och det är större risk att göra fel just om man är ovan. Därför är wago ett bättre alternativ för det som är forumets huvudsakliga målgrupp. Att kunna göra en säker koppling med en wago handlar om att kunna skala ledaren till rätt längd utan att orsaka brottanvisning i den. Det är ett handgrepp som går relativt snabbt att lära sig. Speciellt om man använder en vettig skaltång.
Nu kan vi göra ett avslut på den här tråden. Jag har hittat en man som löst problemet. Han heter Urban Wase och är vd på Wago. I en artikel från tidningen Elinstallatören skriver han följande : "Problemet är de personer i min ålder som bytt teknologi under yrkeskarriär. Det är inte dom yngre som gör fel".tommib skrev:
Det vi diskuterar här är något som bör beläggas med statistik (du vet, vetenskap). Eftersom du själv säger att du inte använder wago så undrar jag med vilken erfarenhet du uttalar dig. Snacket kring lunchbordet? En allmän känsla av att du inte gillar nya saker eller orkar lära dig dem?
Jag har aldrig påstått att jag är bättre än dig (eller andra praktiker) på just praktiska moment, som att skruva fast en torix eller att klamra en kabel rakt. Det är dock inte det vi diskuterar här.
Igen, detta som du säger om "med händerna utfört arbete" är en typisk inställning hos många praktiker som aldrig har fått en ordentlig teoretisk skolning och ofta inte har fallenhet för det heller. Man kan helt enkelt inte förstå hur någon kan lära sig något av att lyssna på en föreläsning eller läsa en bok. Tro mig, vi är många som lär oss väldigt bra på det sättet. Att sedan omsätta vissa kunskaper i praktiken är relativt enkelt och kräver inte särskilt lång övning.
Min kritik mot torix jämfört med wago handlar just om att det är fler moment med en torix och det är större risk att göra fel just om man är ovan. Därför är wago ett bättre alternativ för det som är forumets huvudsakliga målgrupp. Att kunna göra en säker koppling med en wago handlar om att kunna skala ledaren till rätt längd utan att orsaka brottanvisning i den. Det är ett handgrepp som går relativt snabbt att lära sig. Speciellt om man använder en vettig skaltång.
Man tar sig för pannan. Det är alltså dom äldre elektrikerna som står för felaktiga wagokopplingar.
I hans föreställningsvärld ser han nog följande: Den gamla elektrikern som mödosamt stapplar sig fram till en dosa. I sin grova hand håller han dessa små Wagon. Med darrande fingar försöker han föra in ledaren i de små hålen, medans kardelerna spretar åt alla håll. Med sin dåliga syn ser allt bra ut.
Kanske han tänker be sina yngre kolleger att kolla kopplingen. Men eftersom han är senil,har han snabbt glömt frågan.
Bra att du äntligen förstått att det är handhavandefel det rör sig om.M Mubbe skrev:Nu kan vi göra ett avslut på den här tråden. Jag har hittat en man som löst problemet. Han heter Urban Wase och är vd på Wago. I en artikel från tidningen Elinstallatören skriver han följande : "Problemet är de personer i min ålder som bytt teknologi under yrkeskarriär. Det är inte dom yngre som gör fel".
Man tar sig för pannan. Det är alltså dom äldre elektrikerna som står för felaktiga wagokopplingar.
I hans föreställningsvärld ser han nog följande: Den gamla elektrikern som mödosamt stapplar sig fram till en dosa. I sin grova hand håller han dessa små Wagon. Med darrande fingar försöker han föra in ledaren i de små hålen, medans kardelerna spretar åt alla håll. Med sin dåliga syn ser allt bra ut.
Kanske han tänker be sina yngre kolleger att kolla kopplingen. Men eftersom han är senil,har han snabbt glömt frågan.
Kan vi stänga denna tråden nu?
Vad är korrekt handhavande då? Skalar man rätt längd, ser till att alla kardeler följer med och trycker in kabeln i botten så kan väl inget gå fel eller? Finns det andra handgrepp en utbildad elektriker gör som gör att deras koppling är säkrare än amatörens?
Ja..dom är en slags övermänniskor.useless skrev:
Nu tror ju jag att en rätt gjord lödskarv är det som är det bästa.
Men då detta är ett konststycke att få till med både lödning och isolering så hittade man på metoder som ger en mer jämn nivå på skarvarna.
Torix går mycket snabbare än lödning men kräver ganska bra kontroll på vad man gör. Lite för stor skillnad mellan en bra och en dålig skarv.
Typ Wago hamnar då i ett läge där skillanden mellan den sämsta och bästa skarven är liten och även den sämsta är bra mycket bättre än en dåligt gjord Torix.
Detta sett att resonera resulterade typ fiskögon istället för tvinning på telekabel.
Men då detta är ett konststycke att få till med både lödning och isolering så hittade man på metoder som ger en mer jämn nivå på skarvarna.
Torix går mycket snabbare än lödning men kräver ganska bra kontroll på vad man gör. Lite för stor skillnad mellan en bra och en dålig skarv.
Typ Wago hamnar då i ett läge där skillanden mellan den sämsta och bästa skarven är liten och även den sämsta är bra mycket bättre än en dåligt gjord Torix.
Detta sett att resonera resulterade typ fiskögon istället för tvinning på telekabel.
Huvudskälet till att fiskögonen blev standard var att det blev oxid och dålig kontakt vid handtvinning av teletrådar. Påstås ha haft med fett och smuts från de tvinnande fingrarna. Fiskögonen innehåller ett kontaktfett samt skär igenom isoleringen och skapar ett lufttät/oxidfri kontaktyta.
Undrar om det råder förvirring kring WAGO.
De artiklar jag läst i fackpress har handlat om 773 som brunnit pga MK/RK
Undrar om det råder förvirring kring WAGO.
De artiklar jag läst i fackpress har handlat om 773 som brunnit pga MK/RK
Precis, Wago var först med denna förbindningsteknik och varumärket är numera ofta synonymt med toppklämman, det finns även andra märken som säkerligen gör jobbet lika bra, Wago är dock duktigast med marknadsföringen vad jag sett, fixat fina sortimentväskor och, icke att förglömma, "Wagohållaren".
Sen finns även sämre kopior man kan hitta billigt på nätet, detta kan tyvärr i senare skede bli en dyr affär.
Sen finns även sämre kopior man kan hitta billigt på nätet, detta kan tyvärr i senare skede bli en dyr affär.
Kollar man på Biltema är klämman med "snabblås" utan någon tillverkare bakom, troligen direktimport från Kina. Är godkända för 24A vilket känns lite snålt på 2,5 kvadrat, har för mig Wago klarar över 30A, borde iofs räcka för de flesta fall om man inte ligger på konstant överlast. Endast för solida ledare, så kanske mest för utanpåliggande installation i Sverige.J JohanLun skrev:
Tomtehattarna är genomskinliga, vilket borde vara positivt.
Jula har både Wago och Rutab som liknar Wago väldigt mycket. Rutab är svenskt vad jag förstår, vet inte var tillverkningen sker, men de har funnits på marknaden länge, om än inte kända för hög kvalitet, vilket borde tala för att de inte är helkassa kvalitetsmässigt, kan ju finnas andra saker som att de är svårarbetade kanske svårt att trycka i och framför allt dra ut ledare, men jag har aldrig testat.
Hade testat ett paket utan att vara orolig i alla fall, man ser och känner ju om det finns kontakt.
Redigerat:
