Det ska vara 6.5 bar i däcken på min släpvagn. Borde jag sitta på flaket på släpet när jag fyller istället för att sitta framför däcket? Kanske är det för lite luft i ett 195/50 13" för att det ska vara någon fara.cheetah1 skrev:
Jenzza, vi har pratat om detta förut men jag har aldrig fått koll på detta med beräkningstrycket.Jenzza skrev:
Att kontrolltrycket ska vara 1,3 eller 1,5 ggr beräkningstrycket har jag sett, men var defineras beräkningstrycket för installationen?
Som sagts tidigare pratar Uponor i sin dokumentation (som uppfyller säker vatten etc) om 1,5ggr driftstrycket. Dvs, man jämställer driftstryck med beräkningstryck.
För någon elpanna i uponors sortiment för golvvärmer angavs beräkningstrycket till 2,5bar. Det är något helt annat än siffrorna du indikerat.
Kan du hänvisa till någon tabell eller text som anvisar beräkningstrycket som skall användas vid en täthetskontroll?
Bra exempel på något som är betydligt farligare än lite luft i en slang. Smäller ditt däck bör du absolut ligga uppepå vagnen, med hörselskydd.MathiasS skrev:
Vet förresten en person som skadat sig illa när skottkärehjulets plastfälg sprack vid luftfyllning och detta under 2 bar...
Redigerat:
beräkningstrycket är det högsta tillåtna driftstrycket.. Alt hållfasthetsklassning, oftast PN 6 eller PN 10.
För elastiska pexrör gäller tillverkarens anvisning då dom gärna vill svälla annars.
Pannan du nämner skulle jag absolut proppa bort innan provtryckning.
Info finns i vvsföretagens teknikhandbok sid 329-334 där finns även reglerna för provtryckning med luft och gas.
För elastiska pexrör gäller tillverkarens anvisning då dom gärna vill svälla annars.
Pannan du nämner skulle jag absolut proppa bort innan provtryckning.
Info finns i vvsföretagens teknikhandbok sid 329-334 där finns även reglerna för provtryckning med luft och gas.
Arbetsgången vid tryck- och täthetskontroll
Enligt föreskrifterna i VVS AMA (YTC.1521 och YTC.156) skall rörledningar i tappvattensystem och värmesystem tryckkontrolleras med ett tryck som är 1,3 gånger högre än beräkningstrycket. Konstruktören av rörsystemet skall ange uppgifter om de olika rörsystemens beräkningstryck i beskrivningens inledning för det aktuella systemet under rubriken Tekniska förutsättningar.
Efter det att den del av rörledningssystemet som skall provas helt har fyllts med vatten och avluftats ökar man trycket i rörsystemet med hjälp av en provtryckningspump tills tryckmätaren på provningsanordningen visar att trycket stigit till 1,3 gånger beräkningstrycket. Provtryckningspumpen och vattentillförseln stängs därefter av.
Provtiden skall enligt VVS AMA vara minst 2 timmar vid tryckkontroll. För att provningen skall bli godkänd får det föreskrivna kontrolltrycket, som avläses på tryckmätaren, inte sjunka märkbart.
Yttre temperaturförhållanden kan inverka på provningsresultatet. Det finns därför skäl att låta temperaturen på tryckmedium och ledningssystem stabilisera sig innan provningen påbörjas.
En tryckminskning indikerar att någon del eller komponent i det provade rörledningssystemet inte håller ställda krav på hållfasthet och täthet.
Täthetskontrollen innebär att man synar ledningen för att undersöka om det finns synlig läcka eller fuktindikering någonstans på ledningssystemet. Om så är fallet måste detta givetvis åtgärdas innan täthetsprovningen är godkänd. Något krav på tid för täthetskontroll anges inte i AMA. Denna tid är ju helt beroende av installationernas omfattning och rörledningarna förläggningssätt.
Elastiska material
När det gäller rörsystem av vissa plastmaterial är inte alltid metoderna i VVS AMA lämpliga. Dessa rör är något elastiska. När de utsätts för invändigt övertryck kommer rörväggen att bukta ut. Det uppstår en ”ballongeffekt”. Detta gör att trycket sjunker i ledningen under täthetsprovningen. Läs mer om detta i faktaruta 3.
Temperaturen måste särskilt beaktas vid provning av plaströr. Plaster är mycket temperaturkänsliga och längdutvidgningskoefficienten är flera gånger större än för metaller.
Metoder som föreskrivs av fabrikanter av PEX- och PP-rör innebär att systemet trycksätts med vatten till 1,5 gånger drifttrycket. Detta tryck skall upprätthållas under en viss tid, samtidigt som systemets fogar skall okulärbesiktas.
Därefter skall trycket sänkas till ett lägre tryck. Om trycket därefter stiger till en högre nivå tyder detta på att systemet är tätt. Den återgående ballongeffekten och eventuell uppvärmning av det instängda vattnet i systemet orsakar denna tryckökning.
För att ytterligare säkerställa tätheten skall detta tryck behållas en längre tid. Om trycket faller för mycket under den tiden indikerar det läcka i systemet.
Dessa metoder överensstämmer i stort med den som föreslås i förslaget ”Provning med över- och undertryck”.
När det gäller rörsystem av elastiska material och med stora volymer, till exempel markförlagda rörledningar, bör provtryckningen utföras på annat sätt. En lämplig metod beskrivs i Svenskt Vattens publikation P78 ”Anvisningar för täthetsprovning av tryckledningar tillverkade av polyolefiner”.
I publikationen anges att provtrycket skall vara en faktor 1,3 gånger ledningens nominella tryckklass. Enligt den nya standarden för PE-rör bestäms tryckklassen med säkerhetsfaktorn 1,25.
Det är alltså inte säkert att rören klarar provningstrycket. Enligt tillverkare utgjorde trycket tidigare inget problem eftersom man då hade en viss överdimensionering
Enligt föreskrifterna i VVS AMA (YTC.1521 och YTC.156) skall rörledningar i tappvattensystem och värmesystem tryckkontrolleras med ett tryck som är 1,3 gånger högre än beräkningstrycket. Konstruktören av rörsystemet skall ange uppgifter om de olika rörsystemens beräkningstryck i beskrivningens inledning för det aktuella systemet under rubriken Tekniska förutsättningar.
Efter det att den del av rörledningssystemet som skall provas helt har fyllts med vatten och avluftats ökar man trycket i rörsystemet med hjälp av en provtryckningspump tills tryckmätaren på provningsanordningen visar att trycket stigit till 1,3 gånger beräkningstrycket. Provtryckningspumpen och vattentillförseln stängs därefter av.
Provtiden skall enligt VVS AMA vara minst 2 timmar vid tryckkontroll. För att provningen skall bli godkänd får det föreskrivna kontrolltrycket, som avläses på tryckmätaren, inte sjunka märkbart.
Yttre temperaturförhållanden kan inverka på provningsresultatet. Det finns därför skäl att låta temperaturen på tryckmedium och ledningssystem stabilisera sig innan provningen påbörjas.
En tryckminskning indikerar att någon del eller komponent i det provade rörledningssystemet inte håller ställda krav på hållfasthet och täthet.
Täthetskontrollen innebär att man synar ledningen för att undersöka om det finns synlig läcka eller fuktindikering någonstans på ledningssystemet. Om så är fallet måste detta givetvis åtgärdas innan täthetsprovningen är godkänd. Något krav på tid för täthetskontroll anges inte i AMA. Denna tid är ju helt beroende av installationernas omfattning och rörledningarna förläggningssätt.
Elastiska material
När det gäller rörsystem av vissa plastmaterial är inte alltid metoderna i VVS AMA lämpliga. Dessa rör är något elastiska. När de utsätts för invändigt övertryck kommer rörväggen att bukta ut. Det uppstår en ”ballongeffekt”. Detta gör att trycket sjunker i ledningen under täthetsprovningen. Läs mer om detta i faktaruta 3.
Temperaturen måste särskilt beaktas vid provning av plaströr. Plaster är mycket temperaturkänsliga och längdutvidgningskoefficienten är flera gånger större än för metaller.
Metoder som föreskrivs av fabrikanter av PEX- och PP-rör innebär att systemet trycksätts med vatten till 1,5 gånger drifttrycket. Detta tryck skall upprätthållas under en viss tid, samtidigt som systemets fogar skall okulärbesiktas.
Därefter skall trycket sänkas till ett lägre tryck. Om trycket därefter stiger till en högre nivå tyder detta på att systemet är tätt. Den återgående ballongeffekten och eventuell uppvärmning av det instängda vattnet i systemet orsakar denna tryckökning.
För att ytterligare säkerställa tätheten skall detta tryck behållas en längre tid. Om trycket faller för mycket under den tiden indikerar det läcka i systemet.
Dessa metoder överensstämmer i stort med den som föreslås i förslaget ”Provning med över- och undertryck”.
När det gäller rörsystem av elastiska material och med stora volymer, till exempel markförlagda rörledningar, bör provtryckningen utföras på annat sätt. En lämplig metod beskrivs i Svenskt Vattens publikation P78 ”Anvisningar för täthetsprovning av tryckledningar tillverkade av polyolefiner”.
I publikationen anges att provtrycket skall vara en faktor 1,3 gånger ledningens nominella tryckklass. Enligt den nya standarden för PE-rör bestäms tryckklassen med säkerhetsfaktorn 1,25.
Det är alltså inte säkert att rören klarar provningstrycket. Enligt tillverkare utgjorde trycket tidigare inget problem eftersom man då hade en viss överdimensionering
Provning med luft kräver ackreditering om inte.
Kontrolltrycket är 0,03 bar eller lägre
Kontrolltrycket är högst 3 bar och produkten av kontrolltrycket i bar multiplicerat med anordningens volym i liter (bar X liter( är högst 30.
Kontrolltrycket är 0,03 bar eller lägre
Kontrolltrycket är högst 3 bar och produkten av kontrolltrycket i bar multiplicerat med anordningens volym i liter (bar X liter( är högst 30.
Intressant. Här omnämns tex Uponors sätt att testa tätheten (1,5ggr drifttrycket etc) och jag tolkar texten som att man accepterar detta som en duglig metod? Det är ju bra för då kan man fortsätta att trycksätta mha kommunalt vattentryck vilket gör att man som hemmafixare klarar sig utan extra pump etc.
gick en kurs i nya reglerna för tryckprovning förra våren !Jenzza skrev:
tror det heter tryckkärlsförordningen,, har papprena på jobbet så jag får kolla en annan dag,
Stopp broms backa bandet,,
fel av mig det gäller endast vid provtryckning med gas, vid provning med vatten gäller AMA
Redigerat:
Tänkte provtrycka med vatten.
vilket tryck ska man provtrycka med? ska visst vara drifttrycket gånger 1,5...
Någon som provat att tömma sin golvvärme inför vintern med tryckluft, som kan berätta hur man bör göra?
vilket tryck ska man provtrycka med? ska visst vara drifttrycket gånger 1,5...
Någon som provat att tömma sin golvvärme inför vintern med tryckluft, som kan berätta hur man bör göra?
Lyfter den här tråden. Det är just det, hur vet jag vilket driftstryck jag kommer att ha i mina rör? Det blir ju absolut inte högre än det kommunala vattentrycket (skulle i så fall bli riktigt jobbigt att fylla slingorna)... Tror iofs att det sitter en manometer i aggregatet (fjärrvärme) som visar trycket i resten av värmesystemet, så om man kör samma tryck i PEX-rören som i resten av huset skulle jag ju kunna utgå från det?
Jag vet inte helt säkert, men det är ju en radiatorkrets, som brukar ha ett tryck på något mellan 0,5 och 1,5 bar, typ.
Och slangen klarar ju betydligt mer, så kör du på 2-3 bar något, så blir det nog bra.
Har du en sol och väderexponerad grund, med slingor i?
När jag gjorde grunden upptäckte jag vilken enorm verkan lite solljus och värme hade på trycket.
Det är inte osannolikt att 1 bar i tryck under natten betyder över 10bar på dan under strålande sol.
Så se upp så du inte får tryck högre än slangens maxtryck.
Och slangen klarar ju betydligt mer, så kör du på 2-3 bar något, så blir det nog bra.
Har du en sol och väderexponerad grund, med slingor i?
När jag gjorde grunden upptäckte jag vilken enorm verkan lite solljus och värme hade på trycket.
Det är inte osannolikt att 1 bar i tryck under natten betyder över 10bar på dan under strålande sol.
Så se upp så du inte får tryck högre än slangens maxtryck.
Resten av systemet kör normalt på 2 bar, så 3 bar vid provtryckningen borde bli rätt. Har en säkerhetsventil på fjärrvärmeaggregatet som löser ut om trycket går för långt över 2 bar, plus att mina golvvärmerör är i ett källargolv, så temperaturen borde inte bli något problem.
Något som däremot gett mig lite ångest nu under natten är kopplingarna. Kör med euro-cone-kopplingar och har väl gjort så gott jag har kunnat. På med mutter, klämring och därefter kona så långt intryckt på röret som jag kunnat, därefter montera upp alltihop mot fördelaren. Det verkar ju tätt så här långt (ett par andra läckande skarvar avslöjades däremot under påfyllningen och åtgärdades) och jag har tagit upp systemet till 2 bar. Nu är det dags att beställa provtryckning, som jag utgår från kommer att gå bra. Men är det någon som har varit med om att en euro-cone-koppling börjat läcka med tiden, trots godkänd provtryckning? Vad gör man om en läcka skulle uppstå där efter att man har gjutit golvet? Vad kan få en euro-cone-koppling att läcka?
Något som däremot gett mig lite ångest nu under natten är kopplingarna. Kör med euro-cone-kopplingar och har väl gjort så gott jag har kunnat. På med mutter, klämring och därefter kona så långt intryckt på röret som jag kunnat, därefter montera upp alltihop mot fördelaren. Det verkar ju tätt så här långt (ett par andra läckande skarvar avslöjades däremot under påfyllningen och åtgärdades) och jag har tagit upp systemet till 2 bar. Nu är det dags att beställa provtryckning, som jag utgår från kommer att gå bra. Men är det någon som har varit med om att en euro-cone-koppling börjat läcka med tiden, trots godkänd provtryckning? Vad gör man om en läcka skulle uppstå där efter att man har gjutit golvet? Vad kan få en euro-cone-koppling att läcka?
Medlem
· Västra Götaland
· 1 697 inlägg
Jag ansluter till denna tråden då jag snart ska gjuta och sitter med 10 golvvärmeslingor utlagda ovanpå armeringen.
Om man nu ska trycktesta innan, så inser jag att det enda vettiga blir att köpa fördelarskåpet redan nu, och koppla på alla slangar permanent. Att istället hantera 20 lösa ändar som spretar åt alla håll och sätta på ändar på alla dem, samt koppla ihop dem, känns inte rimligt. Eller vad anser ni?
Har sett Mattias bild på hur man kopplar en trädgårdslang på systemet. Men det är kallt på nätterna nu så vill inte vattenfylla, hur gör man på liknande sätt med en vanlig kompressor?
Och är det verkligen så viktigt det här? Att göra det innan driftsättning senare är självklart, men redan nu?
Om man nu ska trycktesta innan, så inser jag att det enda vettiga blir att köpa fördelarskåpet redan nu, och koppla på alla slangar permanent. Att istället hantera 20 lösa ändar som spretar åt alla håll och sätta på ändar på alla dem, samt koppla ihop dem, känns inte rimligt. Eller vad anser ni?
Har sett Mattias bild på hur man kopplar en trädgårdslang på systemet. Men det är kallt på nätterna nu så vill inte vattenfylla, hur gör man på liknande sätt med en vanlig kompressor?
Och är det verkligen så viktigt det här? Att göra det innan driftsättning senare är självklart, men redan nu?