Man pratar ofta om att inflationen kommer att äta upp lånen men det är inte riktigt sant. Det är löneutvecklingen som gör lånen mindre i jämförelse men inflation i sig gör bara allt dyrare. Säg att du om 30 år har samma lön men allt är dubbelt så dyrt. Dina räntekostnad blir procentuellt lägre jämfört med andra utgifter men ingen blir gladare av att allt blir dubbelt så dyrt.

Däremot om lönen ökar i samma eller högre takt som inflationen så kommer bolånet kännas mindre.
 
Suhagg skrev:
Jag kommer bygga för ca 3milj. Ha ca 2milj i lån. Det skulle innebära ca 5500kr i månaden i 30år i amortering om jag skulle betala av lånet. Allt beror väl på vad man tjänar men jag anser det är en hel del pengar men ingen omöjlighet om jag var tvingad. Då skulle jag prioritera om bara.
Om du därtill amorterar det du "tjänat" på att amortera (dvs även amorterar de kronor du slapp betala i ränta eftersom du tidigare har amorterat) så kommer du ha en konstant kostnad men avbetalningen kommer gå betydligt fortare.
 
Nyfniken skrev:
Om du därtill amorterar det du "tjänat" på att amortera (dvs även amorterar de kronor du slapp betala i ränta eftersom du tidigare har amorterat) så kommer du ha en konstant kostnad men avbetalningen kommer gå betydligt fortare.
Stämmer bra det, dessutom kommer nog majoriteten att ha en löneutveckling som gör att det går att öka amorteringen rätt kraftigt i framtiden så de flesta skulle nog inte ha några större problem att amortera av 3 miljoner på 30 år, de mesta då under perioden 20-30år(om man nu skulle prioritera detta).
 
Nyfniken skrev:
Om du därtill amorterar det du "tjänat" på att amortera (dvs även amorterar de kronor du slapp betala i ränta eftersom du tidigare har amorterat) så kommer du ha en konstant kostnad men avbetalningen kommer gå betydligt fortare.
Den delen är intressant det är första gången jag läst och tänkt på det. Tackar.
Just det att jag amorterar extra med de pengar jag slipper i ränta.

Tycker ändå det är svårt i slutändan.
Amortera ner till 50-60% belåning och vara nöjd eller...........
Ska jag leva gott och unna mig saker (pratar inte ny bil och plattTV vartannat år)
eller ska jag snåla så mycket det bara går för att när jag gå i pension glatt klappa mig på bröstet och säga nu är huset betalt nu jävlar ska det levas livet?
 
bra-byggare skrev:
Det är just därför långivarna kräver säkerheter, för att minska risken för kreditförluster. Och det är också därför bankerna har ett intresse av att säkerheterna ligger i paritet med skulden.



Nu hänger jag inte riktigt med. Om värdena på säkerheterna börjar sjunka under de lånens storlek så är det bästa för bankerna att göra... ingenting... ? Om jag hade lånat ut pengar mot en säkerhet och den sjunker i värde så nog banne mig skulle jag agera för att försöka säkra mina pengar i alla fall.



Nej, vi är nog inte oense alls om omfattningen, för jag har ingen uppfattning alls om den. Jag menar bara att belåningsgraden spelar roll. Sjunker värdet för mycket kommer man få ett e-mail från sin bank, oavsett vilken inkomst eller vilka maginaler man har. Hög betalningförmågan ger inte automatiskt möjlighet att ha ej ställa fullgod säkerhet för lånet, framförallt inte i dåliga tider och sjunkande priser.
Bankerna, nåja ett par av dom iaf, har faktiskt explicit tom, i början av finanskrisen, sagt att dom inte kommer börja driva in skulder om säkerheten understiger lånet, så länge dom ser en "tillräcklig betalningsförmåga". Skälet är förstås att sitta stilla i båten och inte utlösa en kris.

Problemet är att om dom börjar driva in för många fastigheter så sänker det i sig själv priserna och får snöbollen att rulla fortare (ngt dom nog lärde sig på 90-talet).
Om dom kommer stå fast vid detta är dock en annan fråga - det kanske kan vara så att dom är "blinda" och i inledningen av ett "ras" så tänker man inte på en samlad effekt utan bara på enskilda fall - men jag uppfattade det som att deras regler numer skulle vara utformade för att minska risken av en eskalerande kris.

Är det däremot så att man blir arbetslös, eller måste byta bostad just under en period (som kan vara både 10,15 och 20 år för allt jag vet) när man har mer lån än värde - då får man nog snabbt stora problem, särskilt om räntan är hög av ngn anledning.

Vad som gäller om alla kriser slår till samtidigt om 10-20 år, inkl. de värsta effekterna av peak-oil, well - DET kan ingen sia om faktiskt. Kanske är den bästa investeringen då att ha en gård som är självförsörjande ? Kanske en välisolerad villa med supereffektiv uppvärmning relativt nära jobben (dvs i närheten av en storstad med bra kommunikationer) rusar upp i pris och visar sig vara den bästa investeringen man kan ha, medans oljevärmda 70-talare i bilberoende trakter rasar som en golfboll släppt från eifelltornet ? Ingen vet...
Eller kommer hela mänskligheten bara ge upp och lägga sig ned o självdö för att "allt" tar slut över en natt (kanske inte så troligt ? :))?
/K
 
Nyfniken skrev:
Om du därtill amorterar det du "tjänat" på att amortera (dvs även amorterar de kronor du slapp betala i ränta eftersom du tidigare har amorterat) så kommer du ha en konstant kostnad men avbetalningen kommer gå betydligt fortare.
Förstår hur du menar men att benämna det som en konstant kostnad blir väl inte helt rätt?

Amorteringen är väl för det första ingen kostnad och har man inte bundit hela lånet så är ju inte heller räntekostnaden konstant.
 
P
loffes skrev:
Förstår hur du menar men att benämna det som en konstant kostnad blir väl inte helt rätt?

Amorteringen är väl för det första ingen kostnad och har man inte bundit hela lånet så är ju inte heller räntekostnaden konstant.
Det ni pratar om kallas annuitetslån.
 
loffes skrev:
Förstår hur du menar men att benämna det som en konstant kostnad blir väl inte helt rätt?
Nej, det blir inte helt rätt. Utgift är ordet sa Bull.
 
P
Nyfniken skrev:
Men är det verkligen det som avses?

Jag skulle i alla fall belåna huset i stället för att ta ett billån. Bara för att komma åt den lägre räntan. Men då skulle jag amortera "billånet" som om det vore ett riktigt billån, dvs på 3-5 år. Jag kan inte se något konstigt i det.
Det jag menar med huset som bankomat är att man har X% belåningsgrad och när huset har ökat i värde och belåningsgraden minskat så tar man upp ett nytt billigt lån och återställer därmed belåningsgraden till X% igen. Pengarna används till ny bil, renoveringar, platt-TV, resor och annan konsumtion. Detta gör att bilindustrin, byggare, byggmarknader, elektronikindustrin, resebranchen och alla andra branscher går för högtryck och alla är glada och nöjda. Men om fastighetspriserna slutar stiga och det införs bolånetak och kanske eventuellt amorteringskrav så kan Svensson inte längre ta upp nya lån eftersom det inte längre sker några värdeökningar som tar ner belåningsgraden och skapar utrymme för Herr och Fru Svensson att ta några nya lån. Så hur gärna familjen Svensson än vill ha det där nya köket med granitbänkskivor och rostfria vitvaror så får de vackert spara ihop pengarna antingen genom att amortera ned belåningsgraden för att sen ta ett nytt lån, eller spara på annat sätt. Bankomaten är stängd! När sparandet ökar och lånen till konsumtion minskar så tappar bilindustrin, byggindustrin, elektronikbranschen m.fl. efterfrågan, arbetslösheten ökar, lågkonjunktur, och så vidare, och så vidare.

Jag förutspår inte armageddon utan försöker bara beskriva ett förlopp som hänger samman med husprisernas ständiga stegring, låga räntor och lättillgängliga krediter som vi har haft ganska länge nu.
 
bra-byggare skrev:
Så hur gärna familjen Svensson än vill ha det där nya köket med granitbänkskivor och rostfria vitvaror så får de vackert spara ihop pengarna antingen genom att amortera ned belåningsgraden för att sen ta ett nytt lån, eller spara på annat sätt. Bankomaten är stängd!
Eller så tar man blancolån i stället. mycket dyrare är det inte.
 
P
Nyfniken skrev:
Eller så tar man blancolån i stället. mycket dyrare är det inte.
Ja, för granitskivorna och de rostfria vitvarorna mååååste man ju bara ha, annars är man ju ingen.;)

Skämt åsido. SEB:s "enkla lånet" har en ränta på 6,01% och ska återbetalas på max 10 år, Swedbanks privatlån har 8,28% effektiv ränta och ska återbetalas på max 12 år. Det blir en ganska mycket större månadsutgift jämfört med t.ex. ett amorteringsfritt SEB:s bottenlån på 3,2% (listpris) som tidigare har "betalat sig själv" via värdeökningen på bostaden (att lånet "betalar sig själv" mha värdeökningen på bostaden är en viktig faktor jag tyvärr missade att ta med i mitt inlägg tidigare om bolånebankomaten).

Njae, om bolånebankomaten slår igen tror i alla fall inte jag att blanco-lånen kommer vara det som alla kommer använda sig av i stället och kommer vara det som upprätthåller konsumtionen.
 
Redigerat av moderator:
P
Suhagg skrev:
Renovera och öka husets värde är väl helt okej.
Att köpa bil på huset och gå från 80% belåningsgrad till 90% så är det Lyxfällan nästa.
Varför är det okej att renovera men inte okej att köpa bil, man höjer ju faktiskt sin bilparks värde enligt samma resonemang?
 
bra-byggare skrev:
Varför är det okej att renovera men inte okej att köpa bil, man höjer ju faktiskt sin bilparks värde enligt samma resonemang?
Hur menar du då? Om jag köper en bil för 200 000 och lånar pengar till den genom att höja huslånet, och bilen sedan minskar i värde på det sätt bilar gör, hur har jag då höjt värdet på bilen genom att låna på huset?

När jag renoverar mitt kök och badrum för samma summa har jag förhoppningsvis VARAKTIGT höjt värdet på huset med minst den summan.

Peronligen tycker jag ändå att man kan låna till bilen via huset, MEN man bör givetvis amortera i takt med värdeminskningen, just för att undvika "Lyxfällan". Det var ju ett avsnitt med nån som resonerade som du: han bytte bilar då och då för att hålla värdet uppe. Men han hade ju kvar de gamla billånen, utan att ha kvar värdet i de gamla bilarna. Din matematik funkar inte alls.
 
P
Anna_H skrev:
Hur menar du då? Om jag köper en bil för 200 000 och lånar pengar till den genom att höja huslånet, och bilen sedan minskar i värde på det sätt bilar gör, hur har jag då höjt värdet på bilen genom att låna på huset?
Jag menar att du har höjt värdet på bilparken med 200 000 genom att köpa en till bil för just 200 000kr på samma sätt som du har höjt värdet på huset med 200 000 kr genom att renovera för samma summa.

Anna_H skrev:
När jag renoverar mitt kök och badrum för samma summa har jag förhoppningsvis VARAKTIGT höjt värdet på huset med minst den summan.

Peronligen tycker jag ändå att man kan låna till bilen via huset, MEN man bör givetvis amortera i takt med värdeminskningen, just för att undvika "Lyxfällan". Det var ju ett avsnitt med nån som resonerade som du: han bytte bilar då och då för att hålla värdet uppe. Men han hade ju kvar de gamla billånen, utan att ha kvar värdet i de gamla bilarna. Din matematik funkar inte alls.
Jorå, min matematik fungerar visst. Värdehöjningen på bilparken är ungefär lika varaktig (eller ovaraktig om du så vill) som värdeökningen på ditt hus.

Värdet på huset är 200 000 kr mer än innan renoveringen när du betalar byggarens faktura och tackar för gott arbete med din köksrenovering. Bilen är också värd 200 000kr den dagen du får nycklarna av bilförsäljaren.

Lagom när bilen går till skroten och du måste köpa en ny bil för 200 000 kr är det också dags att renovera ditt kök igen för 200 000 kr så värdeökningarna har varit lika varaktiga.

Du konsumerar både din bil och din renovering.

(Man kan diskutera att köket faktiskt är värt något (restvärde) trots att det är gammalt medan bilen går till skroten och är värd noll och att man köper bilar oftare än man renoverar kök, osv, men du hajar principen misstänker jag)
 
Redigerat av moderator:
bra-byggare skrev:
Jag menar att du har höjt värdet på bilparken med 200 000 genom att köpa en till bil för just 200 000kr på samma sätt som du har höjt värdet på huset med 200 000 kr genom att renovera för samma summa.



Jorå, min matematik fungerar visst. Värdehöjningen på bilparken är ungefär lika varaktig (eller ovaraktig om du så vill) som värdeökningen på ditt hus.

Värdet på huset är 200 000 kr mer än innan renoveringen när du betalar byggarens faktura och tackar för gott arbete med din köksrenovering. Bilen är också värd 200 000kr den dagen du får nycklarna av bilförsäljaren.

Lagom när bilen går till skroten och du måste köpa en ny bil för 200 000 kr är det också dags att renovera ditt kök igen för 200 000 kr så värdeökningarna har varit lika varaktiga.

Du konsumerar både din bil och din renovering.

(Man kan diskutera att köket faktiskt är värt något (restvärde) trots att det är gammalt medan bilen går till skroten och är värd noll och att man köper bilar oftare än man renoverar kök, osv, men du hajar principen misstänker jag)
'

Och poängen, i båda fallen, är ju egentligen att betalar man inte av lånen i takt med att det man köpte tappar värde så har man höjt sina lån och har en högre belåning än innan (oavsett vad huset har för värde).

Håller med om resonemanget, men ni missar ändå en sak båda två: Varken bilen, eller köket behöver ha det värde man köpte de för.
Bilen förlorar ju i princip 50000 kr så fort man får nyckeln.
Köket kan vara värt både mer och mindre- renoverar du huset med ett 200kkr kök, och marknaden just då inte är intresserade av kök, eller du kanske har en udda smak - så kan du tom sänka värdet på ditt hus !

Du skulle också, mha köket, kunna höja värdet, i marknadens ögon, men mkt mer än 200 kkr :)

Problemet med husbelåning, särskilt nu, är dock att det är osäkert om marknadsvärdet står sig, om 6 mån kanske ditt hus har gått ned 5% trots nytt kök...

/K
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.