Jobbar du på bank eller? För det är ju det de försöker lura i oss. Varför anser du att de som sköter sina bolån ska betala för bankernas evenuella dåliga affärer och hutlösa bonusar om det nu blir så? Varför ska de som har låg belåning, alltid skött sina lån (vilket de flesta gör) drabbas av högre marginaler anser du?Nyfniken skrev:
Och nej, bostadsprisernas utveckling är inte heller den utstakad nedgång. Det finns mycket som talar för att priserna kan gå upp framöver. Reallöneökning på 2,4% 2009 om Riksbankens inflationsprognos om en 12 månaders inflationstakt i dec 2009 blir utfallet (det mesta talar just nu för att inflationen blir lägre ändå och reallöneökningarna större). Löneökningarna ligger runt 4% för 2009. Och räntesäkningarna medför stora kostnadsbesparingar för alla hushåll med lån på bostaden, vi talar om ca 70 000 kr brutto i besparing för en 3 miljonersvilla på räntekostnaderna. Mycket annat går också ned i pris, allt från el till bensin och priset på nya bilar. Så att prisnedgången på bostäder skulle vara så utstakad tror jag inte alls just nu.
Visst är det populärt att gnälla på bonusar just nu, men givetvis är det kunderna som betalar för ett (rimligt framgångsrilkt) företags alla utgifter. Vem skulle annars göra det?Lekkamraten skrev:
Högre marginaler på de som inte sköter sin lån får nog ingen större effekt.
"Drabbas"? Har jag hamnat på aftonbladets insändarsida helt plötsligt?
Jag tycker Lekkamraten har en tydlig poäng. Bolåneinstituten har, under förevändning att det är kris i världen, ökat sina marginaler väsentligt.
Först har bankerna lyckats dra upp räntorna i sina mellanhavanden så att de tjänar mera när de lånar ut, och får betala mer när de lånar. Nollsummespel normalt sett, men med de högre räntorna som ursäkt har man höjt bolåneräntorna. Och eftersom det är kris, elände och kollaps i systemen har man höjt lite till.
Om bankerna tar ut en halv procent mer än de borde så betyder det för ett hushåll med 1,5Mkr i villalån drygt 5.000kr mer i räntekostnader per år, och nästan 2.500kr mindre i statskassan tack vare skattereduktionen. De där fem tusenlapparna skall tas från den ständiga marginalen som alla skall ha, och som ständigt attackeras från alla håll och kanter från de som anser sig ha rätt att ta av den.
Hushållen i Sverige hade vid halvårsskiftet 2.062 miljarder i lån hos banker och bolåneinstitut. En halv procent på det är tio miljarder extra rakt ned långivarnas kassa räknat på årsbasis. Eller 800 miljoner varje månad.
Först har bankerna lyckats dra upp räntorna i sina mellanhavanden så att de tjänar mera när de lånar ut, och får betala mer när de lånar. Nollsummespel normalt sett, men med de högre räntorna som ursäkt har man höjt bolåneräntorna. Och eftersom det är kris, elände och kollaps i systemen har man höjt lite till.
Om bankerna tar ut en halv procent mer än de borde så betyder det för ett hushåll med 1,5Mkr i villalån drygt 5.000kr mer i räntekostnader per år, och nästan 2.500kr mindre i statskassan tack vare skattereduktionen. De där fem tusenlapparna skall tas från den ständiga marginalen som alla skall ha, och som ständigt attackeras från alla håll och kanter från de som anser sig ha rätt att ta av den.
Hushållen i Sverige hade vid halvårsskiftet 2.062 miljarder i lån hos banker och bolåneinstitut. En halv procent på det är tio miljarder extra rakt ned långivarnas kassa räknat på årsbasis. Eller 800 miljoner varje månad.
Haha, nej, jag jobbar inte på bank. Jag tycker tvärtom (förmodligen som du) att bankfolk verkar vara överbetalda. Men banklån fungerar ju som en försäkring (som -MH- skriver). När kunder hamnar i klistret så måste de andra kunderna täcka upp för förlusten.Lekkamraten skrev:
Om du läser mitt inlägg igen så ser du att jag inte skriver att priserna kommer gå ner. Jag tror däremot att risken för prisnedgångar är större nu än jag trodde för t.ex. ett halvår sedan.Lekkamraten skrev:
När Swedbanks VD pratar om nyemission så är det väl mer än tydligt att banken har för låga marginaler?
Självklart inte! Man kan jämföra det med vilken verksamhet som helst. Du ska göra en affär med företag 1 eller 2. Företagen gör exakt samma jobb (vilket i bolåneräntefallen är extremt enkelt att likställa). Företag 1 erbjuder dig ett pris på 40 000 kr medan företag 2 som gjort dåliga affärer med helt andra kunder anser att de måste ha 45 000 kr betalt. Företag 2 är dessutom vänliga och upplyser om att det är pga av deras andra kunder som de vill ha mer betalt. 5000 kr vid ett tillfälle kanske inte spelar så stor roll idag, men varför ens betala 5 tkr för exakt samma prestation från motparten?Nyfniken skrev:
Bolån är en årligen återkommande affär så länge du bor kvar. Skillnaden på 5 tkr per år i räntekostnad kan tyckas vara liten (motsvarar 0,5% ränteskillnad per 1 mkr i lån), men eftersom den är årligen återkommande är det väldigt stora betalningsströmmar vi talar om på ett relativt fåtal år. 2 år=10 000 kr, 5 år=25 000 kr, lägger vi till att en bostad i många fall kostar bra mycket mer än 3 mkr blir det istället 75 000 kr på 5 år. De pengarna kan man ha väsentlgt roligare för och torde räcka för i alla fall en semestervecka per år för de flesta hushåll.
Jag skulle då aldrig välja att anlita företag 2, skänker hellre pengar till välgörenhet.
Och jag undrar varför du anser det? Pga av vad som står i tidningar som inte gör annat än säljer skräck och har gjort så sedan klickjournalistiken blev ett faktum, eller har du några anda kvantifierbara skäl för det? Ex att lägre räntor och därmed lägre boendekostnader innebär lägre priser!?Nyfniken skrev:
Det finns gott om alternativ till Swedbank som inte ligger särskilt väl i bolånekonkurransen, se räntetabellen ovan. De liknar i det mesta företag 2 i min beskrivning ovan, så varför ska du göra affär med dem?
Men byt bank då?!Lekkamraten skrev:
Nu handlar det ju om att alla banker ska ha 5.000 kr extra.
Det kan du läsa om här:Lekkamraten skrev:
http://www.byggahus.se/forum/priser...spriser-upp-eller-ner-snillen-spekulerar.html
Den korta versionen: Om ett-två år så tror jag husen kommer vara billigare än idag. Varför? Jag har tyckt att bostäder varit övervärderade i flera år. Att det kommer en (större) nedgång är jag säker på. Mer restriktiv kreditgivning kommer minska tillflödet längst ner i pyramiden och en sjungande lågkonjunktur på det gör saken än värre. Skulle jag ha fel så kanske en röd regering kommer vända uppgången. (Kvantifierbara? nja.. men vi har ju haft stigande ränta sen 2005 och det fick ju inte priserna att sjunka direkt, så den korrelationen känns ju inte direkt benhård.)
När det vänder upp igen? Det har jag också en teori om, men den behåller jag för mig själv.
Det säger faktiskt mycket, men jag försöker att inte argumentera efter eget tycke utan hur marknaderna fungerar.Nyfniken skrev:
Det lustiga i sammanhanget att om att man de senaste åren läst argument om varför priserna skulle ha gått ned tidigare år så har det alltid motiverats med att räntorna blir högre. När räntorna nu sänks ser man många pessimistiska inlägg som hoppas på lägre priser att räntornas nedgång har ingen betydelse alls plötsligt.
Sanningen ligger förmodligen mittemellan. Högre räntor har en prisdämpande effekt på prisbilden och lägre räntor lyfter priserna.
Men framför allt tror jag att det som drivit prisuppgången är de goda reallöneutvecklingen under de senaste 10 åren i och med att folk faktiskt fått det bätre, dvs man har kunnat köpa en dyrare bostad utan att göra avkall på så mycket annat (grunden till denna utveckling är faktiskt ett fackligt avtal med idag över 10 år på nacken). När nu reallöneökningarna ser ut att bli så stora nästa år tror jag också att det tillsammans med lägre räntor mycket väl kan ge högre priser på många ställen där det råder ett efterfrågandeöverskott, dvs typiska städer med bostadsbrist som Stockholm.
Men nu är det inte det strängen handlar om utan bankernas oskäliga marginaler. Nej, alla har inte de högsta marginalerna och det är det som är min poäng och tro att bankerna kommer att tvingas överge dessa. Förr eller senare måste bankerna börja övertrumfa varandra, de lever på tillväxt.
Swetrot har en väldigt klockren uppfattning avseende SBABs roll. De bidrar faktiskt till att minska skatteintäkterna till staten på låntagarnas bekostnad. Det kan knappast ligga i tiden att göra det.
Redigerat: