9 526 läst ·
62 svar
10k läst
62 svar
Bergvärme OCH Jordvärme
Nä det har jag ingen aning om det måste du fråga en geolog. Det finns formler för att räkna ut det men som sagt är jag röriga och inte ingenjör. Skillnaderna är dock väldigt små, och som skrivet tidigare var det oftast i början av detta tillvägagångssätt som detta var ett problem för folk gjorde på fel sätt. Har du en ordentlig installation så ska det som sagt räcka med en slinga, men man kan föredra två om man har stora anläggningar.
Ett torrt borrhål måste naturligtvis fyllas med vatten. Det är många borrhål de flesta skulle jag tro som inte har strömmande vatten utan värmen kommer från berget och det funkar bra om det är rätt dimensionerat men visst strömmande vatten i borran är bättre om man får välja. När det gäller jordvärme så är det ju inte strömmande vatten runt slangen och det funkar även i rätt torr mark om det dimensioneras rätt alltså mera slang om det är torr mark.
I dag är det väl rätt vanligt att man lägger dubbla slingor eftersom man inte brukar vilja lägga mera än 400 meter om det rör sig om en enkel slinga och många anläggningar kräver mera slang än så.Tommor skrev:Nä det har jag ingen aning om det måste du fråga en geolog. Det finns formler för att räkna ut det men som sagt är jag röriga och inte ingenjör. Skillnaderna är dock väldigt små, och som skrivet tidigare var det oftast i början av detta tillvägagångssätt som detta var ett problem för folk gjorde på fel sätt. Har du en ordentlig installation så ska det som sagt räcka med en slinga, men man kan föredra två om man har stora anläggningar.
Det är klart det funkar, men det är inte så det är tänkt. Och ett borrhål på 220meter som är torrt har inte samma möjlighet att återhämta sig och du hade ett 220 meters hål med strömmande vatten..
Och då har du risk att få problem med fruset hål och dåliga värden med tiden.... Om man har ett torrt hål som du manuellt behöver fylla så tror jag att man ska fundera över annan uppvärmning.....(personlig åsikt)
Och då har du risk att få problem med fruset hål och dåliga värden med tiden.... Om man har ett torrt hål som du manuellt behöver fylla så tror jag att man ska fundera över annan uppvärmning.....(personlig åsikt)
Det är inte många borrhål som återhämtar sig från vattnet som strömmar förbi de flesta borrhål återhämtar sig genom att berget är varmare en bit i från borran och när effektuttaget minskar så smyger värmen från berget närmare borran och vips så har tempen stigit. Vet några som har haft torra borrhål och deras brine temp ligger normalt så jag vet att det funkar bra.Tommor skrev:Det är klart det funkar, men det är inte så det är tänkt. Och ett borrhål på 220meter som är torrt har inte samma möjlighet att återhämta sig och du hade ett 220 meters hål med strömmande vatten..
Och då har du risk att få problem med fruset hål och dåliga värden med tiden.... Om man har ett torrt hål som du manuellt behöver fylla så tror jag att man ska fundera över annan uppvärmning.....(personlig åsikt)
Eftersom vi halkade in på detta, är det någon som vet mer i detalj hur COP varierar med brinetemperaturen?smurfen72 skrev:
Det finns givetvis andra parametrar såsom framledningstemperaturen, men det vore intressant att få en uppskattning av hur det ser ut i intervallet 0 till +15 C.
Jag har sett uppgifter på 3-5% bättre COP per grad brinetemp, vilket skulle betyda 40-50% förbättring under sommaren och ca 20% vår/höst för en jordvärmeslinga.
En fundering gällande dina uppmätta värden. Är det inte snittsiffror du ser, dvs tiden när pumpen står stilla långa tider är det faktorn som ger dina höga in-temperaturer. Och så fort pumpen börjar arbeta sjunker brinetempen ganska snabbt när till kanske 4-5 grader sommartid och håller sig där under tiden pumpen går, det är åtminstone vad jag kan se när vår vp arbetar.mycke_nu skrev:
Så när pumpen går varierar inkommande temp inte så många grader över året sett då temperaturen i normalfallet är ganska konstant när det gäller borrade hål.
På Gotland är det antagligen hyffsat varmt i berget också ligger kanske på minst 8 grader på sommaren gissar jag. Jag brukar ha runt 6 grader in på sommaren beroende på att den går så kort tid så brine hinner inte snurra mera än ett varv men på vintern sjunker det till nollan eller ev lite minus när vp går i stort sett konstant nån dag vid riktig kyla. Har hört siffror runt 3% effektökning per grad ökning av brine men det kan säkert skilja lite mellan vilka temperaturer det ökar en grad och om det är en kolv eller scroll kompressor.
Men det mesta av effektförbättringen sommartid försvinner då behovet av värme är minimalt. I vårt fall producerar pumpen enbart varmvatten mellan juni-augusti och vilket väl också påverkar effektiviteten då den enbart ska producera högre temperaturer för varmvattnet vilket inte ger optimala COP-förhållanden, dvs producera temperaturer mellan från dryga 40 grader och varmare. På vår pump så minskar diffen på inkommande och utgående brine med någon grad när varmvatten produceras.
Det är uppmätt under drift, dvs under VV-produktion på sommaren, vilket syns på utgående temperatur.AndersS skrev:En fundering gällande dina uppmätta värden. Är det inte snittsiffror du ser, dvs tiden när pumpen står stilla långa tider är det faktorn som ger dina höga in-temperaturer. Och så fort pumpen börjar arbeta sjunker brinetempen ganska snabbt när till kanske 4-5 grader sommartid och håller sig där under tiden pumpen går, det är åtminstone vad jag kan se när vår vp arbetar.
Så när pumpen går varierar inkommande temp inte så många grader över året sett då temperaturen i normalfallet är ganska konstant när det gäller borrade hål.