Beräkna Zför(förimpedansen) m.h.a Ik3 och Ik1

[GK100]

Nja det är väl OK att ha kortslutningsströmmar upp mot 10kA till en 10kA dvärgbrytare på t.ex. en industri eftersom den då förmodligen inte handhas av lekmän. Hanteras den dock av lekmän är det faktor 0,75 som gäller. Detta gäller dock inte 6kA så Ik3 upp till 6kA är ok att ha framför dem. Jag kommer dock inte ihåg var detta stod...

Faktorn är främst till för att säkerställa att brytaren kan uthärda ett antal kortslutningar utan att degenerera för mycket. Brytarens märkdata Icn ska den givetvis tåla men normen tillåter att den försämras ganska kraftigt vid max Ik.
Det finns ingen anledning att inte följa detta även om det är fackmässigt underhåll, men som du säger ger den marginaler som ska skydda icke fackkunniga.

Faktorn är:
1.0 vid Icn 1.5, 3, 6kA
0.75 vid Icn 10kA
0.5 vid Icn 15, 20, 25kA

Dock är det ju ganska ovanligt att behöva 10kA i en villa eftersom mätarsäkringarna borde begränsa kortslutningsströmmen ganska markant...

Helt riktigt, vid Diazed <= 63A blir det inte aktuellt med annat än 6kA dvärgar om man vill.

Beträffande klen återledare så blir den ju klenare med t.ex. en FKKJ 3x25/16, 3x35/16, 3x50/25 o.s.v.

Förr hade man ännu klenare återledare (jmf AKKJ 240/72 och 240/50) så jag tänkte att det kanske kan vara något sådant som spökar?

Klenare area på återledaren påverkar ju absolut kortslutningsströmmen vid jordslutning eftersom det blir högre impedans på återledaren testa att räkna på en 240/72 och en 240/50 så får ni se...

Oberoende hur man räknar blir det svårt att nå de värden du gav inledningsvis, men inget är ju omöjligt iofs.

 

[spinout]

Står det inte i Elinstallationsreglerna eller i tillverkarens anvisning så är det del av en standard, dvs. bara en rekommendation.
Jag har letat och kan inte hitta något om detta i reglerna.

 

[Akzid]

Till spinout:
Vad tror du elinstallationsreglerna är? Jo en Svensk Standard...
Det du letar efter står också i Svensk standard fast inte i SS 436 40 00.
Elinstallations reglerna är också bara en rekommendation,
Men det står i elsäkerhetsverkets Föreskrifter att du för att följa god elsäkerhetsmässig praxis ska följa just Svensk Standard, avviker du från SS så ska du dokumentera och visa med tex mätningar att din metod är minst lika säker som svensk standard. Detta kan du läsa i ELSÄK:FS 2008:1.
För att göra en riktig elanläggning måste du självklart ha tillgång till fler standarder än SS 436 40 00. Men dessa ingår inte i ELVIS om du inte betalar extra för detta.


2 kap. God elsäkerhetsteknisk praxis
1 § En starkströmsanläggning ska vara utförd enligt god elsäkerhetsteknisk
praxis så att den ger betryggande säkerhet mot person- eller
sakskada på grund av el.
Med god elsäkerhetsteknisk praxis avses tillämpning av dessa
föreskrifter samt av den praxis i övrigt som har etablerats på
elsäkerhetsområdet genom kompletterande standarder eller andra
bedömningsgrunder.
Om svensk standard tillämpas som komplement till föreskrifterna anses
anläggningen utförd enligt god elsäkerhetsteknisk praxis om inget annat
visas. Om en anläggnings utförande helt eller delvis avviker från svensk
standard ska de bedömningar som ligger till grund för utförandet
dokumenteras.

 

[spinout]

Jo SS betyder Svensk Standard, Jag har de flesta andra standader också.
Man har ju bakat in de standarder som omfattar elsäkerhet i reglerna iom. utgåva 2. Reglerna har därmed blivit dubbelt så tjock som den förra.
Om en dvärgbrytare går sönder efter första eller några utlösningar vid hög kortslutningsström anser jag att den trots fyllt sitt syfte. Om den är sönder, hör det till fastighetägarens normala ansvar för elsäkerheten i sin fastighet så tolkar jag reglerna iaf.

 

[Bo.Siltberg]

Ursäkta men vad är det ni diskuterar? Är det vilken kortslutningsbrytförmåga hos dvärgbrytare som man skall välja? Det har GK100 redan besvarat.

Om en dvärgbrytare går sönder efter första eller några utlösningar vid hög kortslutningsström anser jag att den trots fyllt sitt syfte. Om den är sönder, hör det till fastighetägarens normala ansvar för elsäkerheten i sin fastighet så tolkar jag reglerna iaf.

Går dom sönder så att det märks då? Dom får väl i första hand ändrade egenskaper som t.ex högre utlösningsström. Det tror jag inte fastighetsägaren upptäcker. Men dimensionerar man dvärgbrytaren enligt GK100 tabell så ska dom hålla sig inom godtagbara gränser.

 

[Akzid]

Jo SS betyder Svensk Standard, Jag har de flesta andra standader också.
Man har ju bakat in de standarder som omfattar elsäkerhet i reglerna iom. utgåva 2. Reglerna har därmed blivit dubbelt så tjock som den förra.
Om en dvärgbrytare går sönder efter första eller några utlösningar vid hög kortslutningsström anser jag att den trots fyllt sitt syfte. Om den är sönder, hör det till fastighetägarens normala ansvar för elsäkerheten i sin fastighet så tolkar jag reglerna iaf.

Som elinstallatör får du göra hur du vill men frångår du SS måste du dokumentera detta oavsett vilken SS du frångår...

 

[Styrman_jansson]

Hej,

Fick tag på nätägaren idag och mycket riktigt har jag fått felaktiga värden. Fick tala med en annan handläggare och han konstaterade att den föregående hade tittat i "fel" ände på en kabel när han gjorde beräkningen. Numera ligger Ik3 på mer moderata 3,15kA...

 

[Mikael_L]

Kan man mäta Ik (tre mätningar) och sen räkna ut Ik3, eller ev tvärtom?

 

[GK100]

Kan man mäta Ik (tre mätningar) och sen räkna ut Ik3, eller ev tvärtom?

Man gör en mätning mellan faser och kan då räkna ut Ik3 ur Ik2 (faktor √3/2 ca:1.15), det är inte direkt relaterat till Ik1 L-N som oftast är närmast identiskt med Ikj sprunget ur Zför. I den långa ElDim-tråden var det uppe via krillew som fått uppgifter av nätägaren.

Det du fått där Krillew är nog mer än vanligt och även mer än man kan kräva av leverantören.
Om du ska lägga till mer i din första flik kan vi ta ett ex så du ser hur det hänger ihop.

Från nätbolaget:

Data för beräkning av maxvärden. (Utgår från temp 20&#8451.

Plusföljdsystem Rk - 0.627 Ohm Xk - 0.151 Ohm => Zk - 0.645 Ohm
Nollföljdsystem R0 - 2.324 Ohm X0 - 0.142 Ohm => Z0 - 2.329 Ohm

Detta ger sedan maxvärden:

Förimpedans Zför = ((2 x Zk) + Z0) / 3 -> ((2 x 645) + 2329) / 3 = 1206mΩ
Kortslutningseffekt Sk = Uh² / Zk -> 400² / 645 = 248kVA
Trefasig kortslutning Ik3 = Uh / (√3 x Zk) -> 400 / (√3 x 645) = 0.358kA
Tvåfasig kortslutning Ik2 = Uh / (2 x Zk) -> 400 / (2 x 645) = 0.310kA
Enfasig jordslutning Ikj = Uh / (√3 x Zför) -> 400 / (√3 x 1206) = 0.191kA

Data för beräkning av minvärden. (Som du ser är bara R uppräknat till högre temp här 20->50&#8451.

Plusföljdsystem Rk - 0.695 Ohm Xk - 0.151 Ohm => Zk - 0.711 Ohm
Nollföljdsystem R0 - 2.596 Ohm X0 - 0.142 Ohm => Z0 - 2.600 Ohm

Detta ger sedan minvärden:

Förimpedans Zför = ((2 x Zk) + Z0) / 3 -> ((2 x 711) + 2600) / 3 = 1341mΩ
Kortslutningseffekt Sk = c x Uh² / Zk -> 0.85 x 400² / 711 = 191kVA
Trefasig kortslutning Ik3 = c x Uh / (√3 x Zk) -> 0.85 x 400 / (√3 x 711) = 0.276kA
Tvåfasig kortslutning Ik2 = c x Uh / (2 x Zk) -> 0.85 x 400 / (2 x 711) = 0.239kA
Enfasig jordslutning Ikj = c x Uh / (√3 x Zför) -> 0.85 x 400 / (√3 x 1341) = 0.146kA

Du får börja med avsäkring och belastning för olika förläggningssätt också, annars hamnar vi snart i överkurs vad gäller nätberäkningar.[bild]