Beräkna tryckfall i anläggningen
Hej,
fick fantastisk hjälp igår så jag provar igen med ett par nya frågor.
Håller som sagt på med projekteringen av mitt FTX system. Just nu skall jag beräkna tryckfallen.
1. Har jag förstått principen för beräkning av tryckfall rätt....? Har satt ihop ett litet exempel nedan. Verkar detta rimligt...?
2. Om exemplet ovan verkar rimligt... är det bara att summera totallistan för hela rör systemet (både till och frånluft) för att få anläggningens totala tryckfall? Skall jag även räkna med rörkonstruktion för inkommande och utgående luft?
3. Om räkneexemplet är rimligt har jag räknat ut tryckfallet för längsta och kortaste ledningen i mitt tilluftssystem. Kortaste har ca 3 Pa och längsta 12 Pa. Är detta en stor eller liten skillnad...? Kommer det bli problem att justera in detta flödesmässigt eller är det tvärt om väldigt bra siffror? Har ingen bakomliggande kunskap så jag vet inte hur jag skall tolka sifforna. Känns onödigt att fortsätta att lägga tid på att räkna om antingen räkneexemplet är felaktigt uträknat av mig eller skillnaden är för stor för att man skall kunna få detta att fungera.
4. Sista frågan för idag - tror jag. Kan någon tipsa om en bra och kunnig konsult i Göteborg / Trollhättan / Vänersborgs - området som skulle kunna åta sig att ganska min konstruktion och komma med konstruktiv feedback hur jag kan få den ännu bättre?
Tack på förhand!
fick fantastisk hjälp igår så jag provar igen med ett par nya frågor.
Håller som sagt på med projekteringen av mitt FTX system. Just nu skall jag beräkna tryckfallen.
1. Har jag förstått principen för beräkning av tryckfall rätt....? Har satt ihop ett litet exempel nedan. Verkar detta rimligt...?
2. Om exemplet ovan verkar rimligt... är det bara att summera totallistan för hela rör systemet (både till och frånluft) för att få anläggningens totala tryckfall? Skall jag även räkna med rörkonstruktion för inkommande och utgående luft?
3. Om räkneexemplet är rimligt har jag räknat ut tryckfallet för längsta och kortaste ledningen i mitt tilluftssystem. Kortaste har ca 3 Pa och längsta 12 Pa. Är detta en stor eller liten skillnad...? Kommer det bli problem att justera in detta flödesmässigt eller är det tvärt om väldigt bra siffror? Har ingen bakomliggande kunskap så jag vet inte hur jag skall tolka sifforna. Känns onödigt att fortsätta att lägga tid på att räkna om antingen räkneexemplet är felaktigt uträknat av mig eller skillnaden är för stor för att man skall kunna få detta att fungera.
4. Sista frågan för idag - tror jag. Kan någon tipsa om en bra och kunnig konsult i Göteborg / Trollhättan / Vänersborgs - området som skulle kunna åta sig att ganska min konstruktion och komma med konstruktiv feedback hur jag kan få den ännu bättre?
Tack på förhand!
Hej!J JDA skrev:
Både ja och nej. Jag fick inte något dirket svar på hur man genomför beräkningarna och om skillnaderna var ett problem eller inte, men jag fick dock kontakt med en väldigt hjälpsam kille på Brion som kollade på min ritning och efter 30 sekunder var han helt övertygad om att detta kommer fungera utmärkt, och det gjorde det. Väldigt lätt att justera och supernöjd med hur det blev. Har ett system som är så gott som helt tyst. Du får verkligen anstränga dig för att uppfatta suset i donen (undantaget när köksfläkten används och FTXen kompenserar, då hör man lite sus).
Det som verkligen hjälpte mig var appen "Vent tools" från Lindab. Här kan man ställa in aktuellt luftflöde i en specifik kanal och sedan sätta in max tillåtna lufthastighet. Appen talar då direkt om vilken dimension på rör som behövs för att inte överstiga denna lufthastighet. Jag sätte själv ett krav på att alltid ha rördimensioner som inte tog mig över 3 meter / sekund i lufthastighet (vid normal drift), och det har verkligen gett ett grymt resultat.
Utan att veta bättre skull jag påstå att så länge du har lite koll på just lufthastigheten (att det blir relativt jämt samt lågt i hela systemet) kommer det inte bli några problem. Mitt egna krav på 3 m/s är troligtvis väldigt hårt satt men jag var också väldigt angelägen om att få ett tyst system som inte susar och stör.
Jag har teknisk dokumentation över mitt system om det skulle kunna ge dig lite inspiration och funderingar. Hör av dig om du vill ha en kopia.
Kan såhär i efterhand kommentera att 9 Pa skillnad mellan två kanaländar inte är något stort problem. System i villor är så pass små att det sällan blir några bekymmer med tryckfall. När man beräknar systemets tryckfall är det kanalvägen till det "sämsta" donet tryckfallsmässigt som avses. I ditt fall 12 Pa plus tryckfallet i donet. Man adderar alltså inte ihop tryckfall från flera grenar.AnKaThn skrev:
Kul att det blev bra och att du är nöjd! 😀
Oj, hade helt missat att du svarat. 😅
Jag köpte faktiskt en bok i ämnet - Projektering av VVS-installationer, läste igenom den, bollade lite snabba frågor med en VVS-projektör jag stötte på på jobbet och diskuterade lite med ChatGPT en helkväll.
Och jag kom fram till typ samma sak som du - 1,5-3m/s på till/frånluft i en villa så verkar det bli tyst, fackmannamässigt och inte så farligt dyrt.
överallt i kanalsystemet pratar vi då tryckfall i storleksorningen 0-2Pa/m och det framstår för mig som obefintligt jämfört med tryckfall över aggregat och don. Blir det ojämnt får man väl bara kompensera med ett spjäll, tänker jag.
Ett par frågor har jag dock ännu inte riktigt fått svar på:
-Hur ska man tänka kring ljuddämpare, utan att överdriva så att det sticker iväg i pris? Vilka längder är bör man köra på för att uppnå¨någon slags balans mellan ljudnivå och kostnad utan att överdriva åt något håll?
Jag har inga direkt biutrymmen där installationen inte kommer synas, så flexibla dämpare går nog bort for min del.
-Vilka don vill man ha, och vilken dimension (100/125) passar till vilket luftflöde?
Du får jättegärna dela med dig av din dokumentation! 😃
Jag byggde ett helt nytt hus så jag hade alla möjligheter att gömma installationen i bjälklag och kattvindar. Med det sagt körde jag med 1200 mm långa flexibla dämpare på alla ställen där så var möjligt, Där det inte gick (tex vid en T koppling i bjälklaget) använde jag mig av traditionella ljuddämpare. Alla don är försedda med en ljuddämpare.J JDA skrev:
Vad gäller don köpte jag Tilluftsdon DTS i lackad plåt från Ventilation.se. Känns stabila och killen som genomförde OVK gav tummen upp då dom var lätta att justera och låsa, MEN han informerade mig om att det kommer bli en rund ring av smuts och partiklar runt själva donet i taket, och mycket riktigt, så blev det också. Han påtalade att man inte skall gå på med något blött och försöka tvätta bort det utan istället borsta bort det med en ren pensel. Han påtalade även att detta inte har något med smuts i ventilationskanalerna att göra utan att det blir en sådan effekt när luften cirkulerar i rummet. Om det finns andra don som är mer förlåtande och skapar mindre ringar i taken vet jag inte, men det kanske är värt att googla på...
Skicka över din mailadress så kan jag skicka min dokumentation.
Är inte helt säker på om jag kommer ihåg rätt, men jag har för mig att jag såg till att komma under 1,5m/s i rören till alla rum, stamledningen typ 2,2m/s
Fyrkantig 1200mm ljuddämpare och sen 1200mm flexdämpare innan tilluftsdon, jag har för mig att dom dämpar frekvenser lite olika.
Vi har även kyla i tilluften och för att hålla 20-21 grader när det är 32 grader ute så går aggregatet på ca 65%, och det är typ helt ljudlöst.
Fyrkantig 1200mm ljuddämpare och sen 1200mm flexdämpare innan tilluftsdon, jag har för mig att dom dämpar frekvenser lite olika.
Vi har även kyla i tilluften och för att hålla 20-21 grader när det är 32 grader ute så går aggregatet på ca 65%, och det är typ helt ljudlöst.