38 389 läst ·
360 svar
38k läst
360 svar
Bärighet aluminium L-balk
Renoverare
· Kalmar län
· 2 596 inlägg
Kan vi kalla det att taket böjer ned både i längsled och i tvärled?
Jag tror jag förstår principiellt vad du menar. Att montera en upp och ner T-balk känns möjligt och befintligt utseende skulle behållas. Att byta ut befintliga reglar från 120*45 till 170*45 är inga problem.Bernieberg skrev:
Jag tänker mig att en bärlina i denna stilen skulle vara trevlig (sett från kortsidan). Tillsvidare utgår jag från att bjälklaget i tvärledd går att lösa med 170 mm reglar och att man får acceptera att det inte blir superstumt (var det 120 mm i befintligt?)
[bild]
Tänker mig att balken tillverkas av rostfri stålplåt, två remsor och en kälsvets på varje sida. Stålbalken blir ganska integrerad i konstruktionen och endast kanterna blir synliga. Blir ganska trevligt att montera också utan en massa infästningar trä-metall.
Angående dimensioner så är målet tröghetsmoment 1895 cm4 för 15 mm nedböjning enligt tidigare beräkning. Om de två träreglarna skarvas vettigt på längden kan man tillgodoräkna sig dem i styvheten. Då minskar kravet på stålbalken till 1660 cm4 (räknar då med 10 GPa E-modul på trä, antagande). Bottenflänsen kan man välja bredd på lite fritt och så låter man 45 mm sticka ut under den yttre regeln. Kan väljas så att det blir någon standard för plattjärn men säg 120 mm Då behöver plåten vara 12 mm för att nå önskad nedböjning. Har inte räknat med balkens vikt i exemplet, den är ca 250 kg vilket ökar nedböjningen till 20 mm.
Tycker att det blir en väl stöddig att hålla på med kanske, men kanske är rimlig. Nästa steg är om man överhöjer balken. Om man låter svetsa den torde det inte vara så besvärligt mer än att man behöver skära ut balklivet med lite sväng och sen spänna ned flänsen när den svetsas. När det är så här små nedböjningar i förhållande till spännvidden kan man räkna precis likadant även om balken är överhöjd, det blir inga olinjära effekter att tala om. Man får helt enkelt subtrahera överhöjningen från nedböjningen man räknar fram. Så överhöjer man exempelvis 30 mm blir tillåten nedböjning i beräkningen 45 mm istället för 15 mm. I samma exempel kan man då gå ned till en tredjedel i tröghetsmoment. Det blir mindre material men dyrare att tillverka. Har själv ingen känsla för den balansen, det är väl en företagsekonomifråga
Det var lite samlade tankar till idébrasan i alla fall.
Sen blir jag osäker på vad du menar med skära ut i balken och hur man skall lösa infästningen i kortsidorna. Förstår jag dig rätt att balken skall spännas upp i mitten med cirka 30 mm när den svetsas?
Skall det vara en likadan balk i mitten?
Rostfritt, kan man inte måla stålplåten med rostskydd?
Kortsidan svackar inte. Kan se ut så då vi försökt trixa med olika höjder på hjulen.D Derbyboy skrev:Jag tror vi menar samma sak. En rektangel har två sidor. Den ena sidan benämns långsida (iaf om den andra sidan benämns kortsida) I ditt fall är långsidan drygt 8 meter och kortsidan drygt 4 meter. Kortsidan svackar (syns tydligt) utom just längst ut där kortsidan har stöd av hjul.
Du behöver göra om även kortsidan.
Måste man använda rostfritt? Går det inte att rostskydda vanligt ”svartstål”?Violina skrev:
En rostfri "balk" av den där typen med bara kälsvets på en sida kommer bli som en banan och det åt fel håll efter den är svetsad..
Sen är ju frågan om du tänker dig ferritiskt eller austenitiskt rostfritt? E-modulen är nämligen inte samma för dem..
Rikta rostfritt är inte alls samma sak som med svartstål, så nä, ingen bra idé..
Dessutom gör längdutvidgningskoefficienten i det rostfria stålet att det måste tas stor hänsyn till valet av dimension på de bitarna som ska svetsas ihop, samt svetsföljd..
Jag skulle säga att kostnaden för denna lösning kommer bli väldigt dyr..
Renoverare
· Kalmar län
· 2 596 inlägg
Jag tänker mig en lösning med den förstärkta bärlinan på ena sidan och att du behåller bärlinan på andra långsidan som den är nu. Bara en bärlina på varje långsida och ingen i mitten. Istället ska alla reglar som löper på tvären vara kontinuerliga mellan bärlinorna. Dimension på dem verkar med höjden i åtanke vara lämplig att sätta till 170 men kan behöva dubblas eller sättas tätare än cc600 för att få ok nedböjning i tvärriktningen.Huggedugge1 skrev:
Jag tror jag förstår principiellt vad du menar. Att montera en upp och ner T-balk känns möjligt och befintligt utseende skulle behållas. Att byta ut befintliga reglar från 120*45 till 170*45 är inga problem.
Sen blir jag osäker på vad du menar med skära ut i balken och hur man skall lösa infästningen i kortsidorna. Förstår jag dig rätt att balken skall spännas upp i mitten med cirka 30 mm när den svetsas?
Skall det vara en likadan balk i mitten?
Rostfritt, kan man inte måla stålplåten med rostskydd?
När jag pratade om att skära i balken menar jag vid tillverkning ifall man väljer en överhöjd balk. Då tänkte jag att man skär ut livet (den stående delen av balken) så den får en halvmåneform obelastad och därefter svetsar dit flänsen. Detta som alternativ till att utgå från en rak färdig balk som ska krökas.
Ser inga större problem med infästningar oå kortsidan? Stålbalken kan integreras genom att man gör hål i den och sen skruvar i ena regeln, genom hålet i balken och in i nästa regel. Sen fäster man övrigt trä i 170-regeln som ligger mot balken.
För nedböjningens skull spelar det ganska liten roll om det är rostfritt eller vanligt stål vanligt stål är till och med något styvare men marginellt. Rostfritt föreslog jag för att allt vid en pool brukar vara rostfritt men det kanske bli väl dyrt. Kan man skydda vanligt stål mot korrosion så går det lika bra och är kanske än rimligare väg framåt.
Svårt med barn och hundar tyvärr samt poolväggen i betong. Däremot var vi inne på att svetsa på räls och slipa den för att bygga en ”kulle” som skulle lyfta upp poolsidan. Men tror inte det fungerar.Dowser4711 skrev:
Jag skulle överväga att angripa problemet från ett helt annat håll.
Att den sviktar när den rullar ut är ju ”egentligen” inget problem förrän den når andra sidan och slår i.
Om man då skulle sätta en liten ”ramp” i form av en kil mitt på, förslagsvis med en serie kullagrade hjul och en liten ”slityta” i form av stål eller en en plast med gott slitmotstånd så skulle ju det lösa så att skyddet lyftes upp när det närmade sig sin slutgiltiga position.
Nackdelen blir att du får en utstickande del mitt på kortsidan av taket.
Ett alternativ skulle vara att ha någon mekanism i kanten för att lyfta upp taket när det kommer.
Säg att du har ett L-format bleck där den undre delen av L’et sticker in under taket när de når fram.I samband med att taket når fram så att ”kant går mot kant” börjar L’et rotera bakåt, så att underdelen av L’et lyfter upp taket och är helt upp och ned när taket är i rätt höjd för att rulla vidare. Enklast borde vara att ha två L som sitter rygg mot rygg (som ett stelt Z eller ett halvt hakkors) med en axel i mitten. Då kan du ha en motor eller liknande som roterar det ett halvt varv i rätt takt för att matcha utrullningen.
Vill man minska risken för att fastna i det under övriga tider kan man antingen ha ett skydd över som fälls bort eller låta hela mekanismen skjutas ut i samband med att taket skickas ut.
2x170 på en spännvidd av drygt 4 meter fungerar inte. Kommer svaja.Bernieberg skrev: