Om man har en central ansluten till 4-ledarsystem, borde inte en jordad enfas-apparat få ström till höljet eftersom strömmen som återleds i nollan möter höljets skyddsjord i centralen via sammankopplingen med nollskruven??
Felfri PEN-ledaren förutsätts.
 
Så länge PEN ledaren är korrekt ansluten hela vägen till elverket så är potentialen i den densamma (ungefär) som jordpotentialen. Det går ström i den men den har ingen spänning.
 
PEN-ledaren har samma potential som marken du står på eftersom det är därifrån den tas.
 
PEN-ledaren går inte hela vägen till elverket utan bara till närmaste jordtag.
 
pefo skrev:
PEN-ledaren har samma potential som marken du står på eftersom det är därifrån den tas.
Det stämmer inte, har du en strömförande ledare får du automatiskt ett spänningsfall (ohms lag)

En av nackdelarna med TN-C system!
 
sverre skrev:
Det stämmer inte, har du en strömförande ledare får du automatiskt ett spänningsfall (ohms lag)

En av nackdelarna med TN-C system!
OK, om man ska vara kinkig, i princip samma potential. Jordtagets kvalité och PEN-ledarens induktans kommer naturligtvis att orsaka en viss potentialskillnad. Men vi snackar kanske några volt så länge vi inte fixar en kortslutning utan håller oss inom normala värden på strömstyrkan.
 
4-ledarsystem (TN-C) har ett par nackdelar som gör att man försöker komma ifrån dem:
- brott på en ledare kan ge bestående farliga beröringsspänningar.
- jordledarens potential rör sig vilket leder till t.ex. brum i stereon.
- vagabonderande jordströmmar då återledningen fördelar sig mellan PEN-ledaren och annan jord.
 
Finessen med trefassystemet är att det inte flyter så mycket ström i nolledaren med en vettig fördelning på alla tre faserna. Har man helt jämn fördelning så flyter faktiskt ingen ström alls i nolledaren. Nu har det tillkommit en del elände med 3:e övertonen som gör att strömmen adderas i stället för att subtraheras (vektoriellt) men mycket av denna utrustning kommer att försvinna då kraven på effektfaktorkompensering ökar.

Brott på ledare förs alltid fram som argument, men går PEN av så märks det 100% omedelbart, Går PE av så kommer vi inte att märka så mycket förrän det är för sent. Hur ofta kollar vi våra skyddsjordade uttag och armaturer, en samvetsfråga.

Går N av så drabbas vi ändå av sönderbrända apparater, men vi vet fortfarande inget om kontinuitet på PE.

Brum i stereon beror på, är stereon dubbelisolerad så är det inte TN-C systemets fel. Är två av komponenterna i stereosystemet skyddsjordade så kan man få brum om dessa komponenter ansluts till två olika elcentraler förbundna med 4-ledare och där den "innre" är ojämt belastad. Observera att från gruppcentralen är det ALLTID 5-ledarsystem (TN-S)

Vagabonderand strömmar är ett problem, ja. Lösningen är att inte ordna egna jordtag, att isolera bort möjligheterna till vagabonderande strömmar.

Ska man ha eget jordtag för skydd mot överspänning (åska) så kan man ansluta det via ett överspänningsskydd som maximerar spänningen till 1,5 kV.

Jag förordar inget av systemen, jag kan inte se enbart fördelar med något av systemen, själv har jag en stor anläggning med många centraler och anslutningen mellan är 4-ledare.

Prototypen
 
petersv skrev:
4-ledarsystem (TN-C) har ett par nackdelar som gör att man försöker komma ifrån dem:
- brott på en ledare kan ge bestående farliga beröringsspänningar.
- jordledarens potential rör sig vilket leder till t.ex. brum i stereon.
- vagabonderande jordströmmar då återledningen fördelar sig mellan PEN-ledaren och annan jord.
Alla vilka kan minimeras med en korrekt utförd potentialutjämning.
 
Styrmannen kan du förklara hur en korretkt utförd potentialutjämning ska utföras.

Med en tamp mellan PEN och ett jordspett uppstår garanterat vagabonderande strömmar.

Ett eget jordtag kan invagga oss i en falsk trygghet, vid brott på PEN så kan jordtaget fungera sådär och ge höga beröringsspänningar utan en klar indikering att något är helgalet.

Brummet i stereon förstår jag fortfarande inte, inte är det TN-C systemets fel.

Prototypen
 
Skyddsjord används som signaljord i många apparater. Det är inte så svårt att råka få en rörelse i signaljorden att omvändlas till en falsk signal, ett par mekanismer är möjliga.

Överlägset störst problem med TN-C-S uppkommer om man drar en signal mellan utrustning matad mellan två olika grenar där jordpotentialen inte rör sig lika.

Jag tror jag har ett whitepaper liggandes någonstans om olika typer av störningar på jorden och deras inverkan. Ska se om jag hittar det.
 
Petersv har en poäng i att många hemmastereoprylar har chassit mer eller mindre direkt anslutet till signaljord. Är någon burk sedan jordad eller om man ansluter tv/satellitmotagare som har en jord från antennen så kan man brum eller andra störningar. Min personliga favorit är en gammal Cyrusförstärkare som skall anslutas som slavförstärkare till en vanlig förstärkare. Ansluts den tilll en förstärkare som har signaljord som skyddsjord och båda förstärkarna är anslutna till skyddsjord eller om båda chassina på annat sätt står i elektrisk kontakt (fysisk) med varandra, brinner Cyrusen upp. Humor. Det tog ett par reparationsvändor innan man kom på detta.
 
  • Gilla
RSRC
  • Laddar…
prototypen skrev:
Styrmannen kan du förklara hur en korretkt utförd potentialutjämning ska utföras.

Med en tamp mellan PEN och ett jordspett uppstår garanterat vagabonderande strömmar.

Ett eget jordtag kan invagga oss i en falsk trygghet, vid brott på PEN så kan jordtaget fungera sådär och ge höga beröringsspänningar utan en klar indikering att något är helgalet.

Brummet i stereon förstår jag fortfarande inte, inte är det TN-C systemets fel.

Prototypen
En potentialutjämning innebär inte bara ett jordspett. Med potentialutjämning menas, som namnet säger, att man jämnar ut potentialen mellan olika objekt. Men det visste du säkert redan.

Vi säger att du har en tvättmaskin på ena sidan av dig och en torktumlare på andra sidan av dig.
Ett isolationsfel insträffar i tvättmaskinen och farlig beröringsspänning uppstår innan felet bortkopplas. En potential (med kanske över 50v) finns då mellan tex. tvättmaskinen och torktumlaren.
Om man nu anordnat en potentialutjämningsledare på tex. vattenröret så hade både tvättmaskinen och torktumlaren varit förbundna och torktumlarens utsatta del antagit samma potential som tvättmaskinens utsatta del även vid feltillfället. Detta är dock INGEN jordpotential. Spänningen mellan tvättmaskin och torktumlare är vid alla tillfällen (inkl. feltillfället) ungefär lika med noll (Jordpotentialen kan däremot vara en annan). Detta innebär att ingen farlig beröringsspänning kan uppstå. Detta kan användas då tiden för utlösning ej kan uppfyllas praktiskt.

Samma princip om ett avbrott i PEN-ledaren skulle uppstå. Rent teoretiskt skulle då inga farliga beröringsspänningar kunna uppstå om alla utsatta delar var anslutna via potentialutjämingen eller kompletterande potentialutjäming. Spänningen mellan utsatta delar skulle förbli ungefär noll medans som sagt jordpotentialen kan variera.

Allt detta kanske du redan visste?

Vad beträffar vagabonderade strömmar så kan de öka men oftast marginellt. Dock så öker de magnetiska fälten pga. av dessa strömmar.
Där har du helt rätt.
 
  • Gilla
RSRC
  • Laddar…
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.