Då kan du ju inte räkna bort markvärdet från de försäljningarna.
 
A Aahusen skrev:
Kvar av miljonen som arrendestugorna såldes för är då 500 tkr, som i ett sådant fall väl kan anses vara värdet på själva stugan/lösöret, eller? Gör jag någon tankevurpa eller vad?
Ja, jag tycker att du gör två små vurpor -
1. Historiska försäljningar måste inte nödvändigtvis visa dagsvärdet. Men denna osäkerhet får man leva med även med professionella värderingar, eftersom också dessa faller tillbaka på passerad tid. Problemet i ert fall blir troligen att antalet jämföra objekt är begränsat. Det kan vara länge sedan de senast såldes.
2. Arrendestugans värde är sannolikt lägre än mellanskillnaden, därför att processen att friköpa innehåller ett antal osäkerheter. Exempelvis är markägaren inte tvingad att sälja tomten även om husägaren önskar förvärva den.
 
harry73
Men du ärver stugan och resten ärver du och din bror tillsammans. Det borde betyda att du ärver mer än hälften.
Nu är jag rätt så oerfaren i arvsrätt, men om din far har testament är arvslotten som du och din bror tillsammans har rätt till 50% av arvet. Resten kan din far testamentera bort till vem han vill.
Så om din bror ärver minst 25%, borde du kunna ärva resten.
Sedan kan det vara rättvist att dela 50/50 med din bror, men då borde det räcka med din tolkning av stugans värde.
Jag föreslår att ni pratar med en jurist.
 
B billy_baver skrev:
Ja, jag tycker att du gör två små vurpor -
1. Historiska försäljningar måste inte nödvändigtvis visa dagsvärdet. Men denna osäkerhet får man leva med även med professionella värderingar, eftersom också dessa faller tillbaka på passerad tid. Problemet i ert fall blir troligen att antalet jämföra objekt är begränsat. Det kan vara länge sedan de senast såldes.
2. Arrendestugans värde är sannolikt lägre än mellanskillnaden, därför att processen att friköpa innehåller ett antal osäkerheter. Exempelvis är markägaren inte tvingad att sälja tomten även om husägaren önskar förvärva den.
De historiska försäljningarna var ju på atederad mark som jag förstod det. Så det värdet bör vars korrekt utan avdrag.
 
Med samma friskrivning som @harry73 men ändå tänker jag såhär: I första hand säger er fars testamente att ni ska få lika delar i andra hand att du ska få stugan. Kan du inte ersätta din bror för underskottet som uppstår i hans arvslott måste stugan säljas och ni delar då istället på överskottet efter försäljningen.

En sådan försäljning skulle ju inte få med din befintliga äganderätt till tomten, så den ska ni lämna uanför vid värderingen.

För att få fram värdet på stugan är det inte ovanligt att man i liknande situationer tar in några mäklare och låter dem värdera stugan. Kom bara överens innan om hur ni ska tolka värderingarna! Vad händer om en sticker ut? Om alla känns oskäligt låga? Jag skulle betala för värderingarna och vara tydlig med att ni bara ska värdera, inte sälja. Finns det någon misstro mellan dig och din bror skulle jag se till att ni träffade värderarna gemensamt.

När ni fått en värdering drar ni av latent skatt och uteblivna försäljningskostnader. Sen har ni ett värde på stugan att tillföra dödsboet. Är det så enkelt att det är den enda tillgången av värde ska du helt enkelt ersätta din bror med halva det framräknade värdet.
 
Att uttryckligen i testamente nämna viss egendom som ska tillfalla en bestämd arvtagare kallas "legat". Legatets värde får INTE utgöra så stort värde att det inkräktar på den andre bröstarvingens laglott. Om så är fallet eller ej vet man alltså inte utan en värdering av både legat och resten av dödsboets egendom.

Om brodern anser att hans laglott äventyras kan han göra klokast i att klandra testamentet istället för att reglera saken vid det senare arvskiftet.
 
  • Gilla
KnockOnWood
  • Laddar…
Det är ju mer än broderns laglott som är i spel här, då TS också skrivit att testamentet säger att dödsboet ska delas lika.

Jag tycker det verkar som om TS och brodern vill uppfylla både önskan om att TS ska få stugan och att de ska få lika värde, men jag kan förstås ha tolkat det fel.

Att ett testamente är lite självmotsägande är nog inte så ovanligt, men oftast kan man ganska väl utröna vad viljan faktiskt var, och försöka uppfylla den i samförstånd. Jag skulle nog här hävda att likadelningen av värdet går före legatet, men det är förstås en sak man kan tvista om, det är trots allt ett värde på ett par hundratusen som beroende på tolkning skulle tillfalla den ena eller andra parten.
 
Menas det inte att de ska dela lika på arvet - sett till värdet.
Och att inom ramen för det så ska TS tillskiftas stugan (med kompletterande betalning för att kompensera överskjutande värde.)
I vart fall verkar de ju överens om att tolka det så?
 
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.