Arrendetomt, hyra ut stuga, ok?
Morsans fästman köpte två stugor på arrendemark. Finns 14 stugor där totalt. Detta var 2004
I arrendeavtalet så står det inte någonstans överhuvudtaget att man inte får hyra ut stugorna.
2008 hyrde han ut en stuga och nu i dagarna fick han ett brev från bonden som äger marken där han kräver att han slutar att hyra ut stugan. Förövrigt så försökte han stoppa en renovering och upprustning av stugorna för han ansåg att de blev för stora, detta lyckades dock inte då morsans fästman hade alla papper godkända från byggnadsnämnden. Men nu driver bonden detta tydligen.
Min fråga: KAN bonden kräva att man inte får hyra ut stugorna då det inte står i arrendeavtalet att det är förbjudet? Det nämns överhuvudtaget inte något kring detta. Vi vill gärna veta om det finns det minsta lilla risk att han får rätt i detta?
Vart kan man vända sig till för att få klarhet i detta?
mvh
I arrendeavtalet så står det inte någonstans överhuvudtaget att man inte får hyra ut stugorna.
2008 hyrde han ut en stuga och nu i dagarna fick han ett brev från bonden som äger marken där han kräver att han slutar att hyra ut stugan. Förövrigt så försökte han stoppa en renovering och upprustning av stugorna för han ansåg att de blev för stora, detta lyckades dock inte då morsans fästman hade alla papper godkända från byggnadsnämnden. Men nu driver bonden detta tydligen.
Min fråga: KAN bonden kräva att man inte får hyra ut stugorna då det inte står i arrendeavtalet att det är förbjudet? Det nämns överhuvudtaget inte något kring detta. Vi vill gärna veta om det finns det minsta lilla risk att han får rätt i detta?
Vart kan man vända sig till för att få klarhet i detta?
mvh
Du behöver inte vända dig någonstans alls. Mammas fästman behöver inte ens besvara brevet om han inte vill. Han kan lugnt fortsätta att hyra ut stugorna bäst han vill. Det är istället markägaren som får driva fallet i hyresnämnden (om han nu verkligen vill det). Jordabalken 8 kap, 20 § föreskriver att "Arrendatorn får hyra ut egen byggnad på arrendestället, om det kan ske utan avsevärd olägenhet för jordägaren och ej annat avtalats".
Vad gäller detta med bygglov ska byggnadsnämnden behandla en bygglovsansökan oavsett vem som som äger marken eller byggnaden det gäller. Byggnadsnämnden själv avgör om markägaren ska höras som "sakägare", och hans synpunkter är, isåfall, bara rådgivande. I princip kan faktiskt stugägarna till och med begära och driva igenom detaljplaneläggning av hela området, utan att ö.h.t. be markägaren om lov. Det kostar en slant, men det är det kanske värt.
För att göra saken än mer lustig finns heller inget som hindrar markägaren att begära rivningslov för stugor som han själv inte äger. Han skulle isåfall hamna i problem först den stund när han, kanske med sin traktor, försöker utnyttja sitt rivningslov "ute i verkligheten".
Vad gäller detta med bygglov ska byggnadsnämnden behandla en bygglovsansökan oavsett vem som som äger marken eller byggnaden det gäller. Byggnadsnämnden själv avgör om markägaren ska höras som "sakägare", och hans synpunkter är, isåfall, bara rådgivande. I princip kan faktiskt stugägarna till och med begära och driva igenom detaljplaneläggning av hela området, utan att ö.h.t. be markägaren om lov. Det kostar en slant, men det är det kanske värt.
För att göra saken än mer lustig finns heller inget som hindrar markägaren att begära rivningslov för stugor som han själv inte äger. Han skulle isåfall hamna i problem först den stund när han, kanske med sin traktor, försöker utnyttja sitt rivningslov "ute i verkligheten".
Redigerat:
Stort tack för ditt svar. Det känns bra. Tycker som sagt att det är konstigt att han skulle kunna styra och bestämma över saker som inte står med i arrendetomten. det är ändå mycket pengar man pungar ut för stugorna och att han dessutom skall bestämma vad man skall göra med dem känns befängt. Givetvis hade det varit en annan sak om det stått i arrendeavtaleet men det gör det inte. än en gång ett stort tack.
JO..måste tillägga.
Han hänvisar till denna paragraf där han tolkar det som om man inte får hyra ut utan bara använda sig av byggnaden som bostad.
Jordabalken:
-----------------------------------------------
10 Kap. Bostadsarrende
1 § Bostadsarrende föreligger när jord upplåtes på arrende för annat ändamål än jordbruk samt arrendatorn enligt arrendeupplåtelsen har rätt att på arrendestället uppföra eller bibehålla bostadshus och det ej är uppenbart att upplåtelsens huvudsakliga syfte är att tillgodose annat ändamål än att bereda bostad åt arrendatorn och honom närstående.
-----------------------------------------------
Medans paragraferna nedan som vi stöttar oss på säger...
-----------------------------------------------
Kap 8
"Arrendatorns rätt att upplåta nyttjanderätt
19 § Arrendatorn får ej utan jordägarens samtycket upplåta nyttjanderätt till arrendestället eller del av detta. Han får dock, om ej annat avtalats, hyra ut ledigt utrymme i byggnad eller upplåta område av ouppodlad mark till upplagsplats eller för liknande ändamål, om det kan ske utan olägenhet för jordägaren.
20 § Arrendatorn får hyra ut egen byggnad på arrendestället, om det kan ske utan avsevärd olägenhet för jordägaren och ej annat avtalats."
-----------------------------------------------
Det känns som om "våra" paragrafer är helt klockrena och säger som du hävdat billy, vilket innebär att tolkningen i §1 är felaktigt och måste tolkas så som att man måste uppföra en BOSTAD, vilket det är. För det finns en annan sak där, och det är att resten av stugorna där är sommarstugor och ingen av dessa ägare använder stugorna som sitt "riktiga" boende, då skulle ju alla falla på detta. För vi antar att det är ordet boende som han fastnat på.
Gör du samma tolkning på §1 som jag gör?
Måste även tillägga att morsans fästman tackar dig oerhört mycket då du klockrent svarade vad som gäller och redovisade så direkt mot vilken paragraf du menade osv. Han var riktigt riktigt glad då detta tyngt honom så du är hans gud numera
ha det gött änna.
mvh
JO..måste tillägga.
Han hänvisar till denna paragraf där han tolkar det som om man inte får hyra ut utan bara använda sig av byggnaden som bostad.
Jordabalken:
-----------------------------------------------
10 Kap. Bostadsarrende
1 § Bostadsarrende föreligger när jord upplåtes på arrende för annat ändamål än jordbruk samt arrendatorn enligt arrendeupplåtelsen har rätt att på arrendestället uppföra eller bibehålla bostadshus och det ej är uppenbart att upplåtelsens huvudsakliga syfte är att tillgodose annat ändamål än att bereda bostad åt arrendatorn och honom närstående.
-----------------------------------------------
Medans paragraferna nedan som vi stöttar oss på säger...
-----------------------------------------------
Kap 8
"Arrendatorns rätt att upplåta nyttjanderätt
19 § Arrendatorn får ej utan jordägarens samtycket upplåta nyttjanderätt till arrendestället eller del av detta. Han får dock, om ej annat avtalats, hyra ut ledigt utrymme i byggnad eller upplåta område av ouppodlad mark till upplagsplats eller för liknande ändamål, om det kan ske utan olägenhet för jordägaren.
20 § Arrendatorn får hyra ut egen byggnad på arrendestället, om det kan ske utan avsevärd olägenhet för jordägaren och ej annat avtalats."
-----------------------------------------------
Det känns som om "våra" paragrafer är helt klockrena och säger som du hävdat billy, vilket innebär att tolkningen i §1 är felaktigt och måste tolkas så som att man måste uppföra en BOSTAD, vilket det är. För det finns en annan sak där, och det är att resten av stugorna där är sommarstugor och ingen av dessa ägare använder stugorna som sitt "riktiga" boende, då skulle ju alla falla på detta. För vi antar att det är ordet boende som han fastnat på.
Gör du samma tolkning på §1 som jag gör?
Måste även tillägga att morsans fästman tackar dig oerhört mycket då du klockrent svarade vad som gäller och redovisade så direkt mot vilken paragraf du menade osv. Han var riktigt riktigt glad då detta tyngt honom så du är hans gud numera
ha det gött änna.
mvh
Redigerat:
Jag hade inte klart för mig att markägaren framfört skriftlig "varning". Om så är fallet bör ni genast kontakta hyresnämnden för att reda ut saken där. Meddela därefter markägaren skriftligt att ni tagit denna kontakt. Annars kan motparten senare hävda att arrendatorn visat ohörsamhet.
Att markägaren åberopar 10 kap 1§ istället för 8 kap 20 § gör saken möjligen lite lättare för er. Ni behöver bara svara att uthyrningen är högst tillfällig, och begränsar sig till en liten del av de hus arrendatorn äger. Och detta är inget ni behöver meddela markägaren innan ni träffas i hyresnämnden.
Att markägaren åberopar 10 kap 1§ istället för 8 kap 20 § gör saken möjligen lite lättare för er. Ni behöver bara svara att uthyrningen är högst tillfällig, och begränsar sig till en liten del av de hus arrendatorn äger. Och detta är inget ni behöver meddela markägaren innan ni träffas i hyresnämnden.
Redigerat:
@Tony T
Det är viktigt att du kontrollerar vad som är ändamålet i ert arrendeavtal. Om det står att det är för t.ex. arrendatorn och dennes familj så kan du få problem. Det viktigaste i ett arrendeavtal är vad som anges för ändamål. Att bryta mot ändamålet för arrendeavtalet kan leda till att du förverkar din arrenderätt.
Jag skulle, om jag vore du, driva målet i arrendenämnden först och hyra ut sen. Det är stor skillnad på att ha rätt och att få rätt. Använd det rättsskydd som du sannolikt har i din hemförsäkring.
Om du förverkar din arrenderätt så återstår att riva husen, städa av tomten och återställa den till det skick den var när den uppläts.
Det är viktigt att du kontrollerar vad som är ändamålet i ert arrendeavtal. Om det står att det är för t.ex. arrendatorn och dennes familj så kan du få problem. Det viktigaste i ett arrendeavtal är vad som anges för ändamål. Att bryta mot ändamålet för arrendeavtalet kan leda till att du förverkar din arrenderätt.
Jag skulle, om jag vore du, driva målet i arrendenämnden först och hyra ut sen. Det är stor skillnad på att ha rätt och att få rätt. Använd det rättsskydd som du sannolikt har i din hemförsäkring.
Om du förverkar din arrenderätt så återstår att riva husen, städa av tomten och återställa den till det skick den var när den uppläts.
@ billy_baver
Det kommer inte att vara trovärdigt att år efter annat hyra ut bostaden, så om det är önskan i detta fall kan det inte vara särskilt smart att hävda att upplåtelsen är högst tillfällig.
Det är alltid farligt att försöka komma undan med konstlade argument, då de till sist faller.
Vidare är det väl JB 10kap. som är mest relevant då det är där, i huvudsak, reglerna för bostadsarrende hanteras.
Jag har sett mål där det stod att ändamålet var för att ha ett fritidshus och arrendatorn bosatte sig på stället, i det fallet förverkades arrenderätten. Det står inte något explicit om det i JB, så vitt jag vet, utan ansågs helt enkelt vara ett avtalsbrott som var grovt nog för att anse arrenderätten förverkad.
Lite farligt att ge råd utan att ha läst det berörda arrendeavtalet.
Det kommer inte att vara trovärdigt att år efter annat hyra ut bostaden, så om det är önskan i detta fall kan det inte vara särskilt smart att hävda att upplåtelsen är högst tillfällig.
Det är alltid farligt att försöka komma undan med konstlade argument, då de till sist faller.
Vidare är det väl JB 10kap. som är mest relevant då det är där, i huvudsak, reglerna för bostadsarrende hanteras.
Jag har sett mål där det stod att ändamålet var för att ha ett fritidshus och arrendatorn bosatte sig på stället, i det fallet förverkades arrenderätten. Det står inte något explicit om det i JB, så vitt jag vet, utan ansågs helt enkelt vara ett avtalsbrott som var grovt nog för att anse arrenderätten förverkad.
Lite farligt att ge råd utan att ha läst det berörda arrendeavtalet.
Bestämmelserna JB 8 kap gäller alla typer av arrenden. Vilken juridisk grund markägaren vill åberopa avgör han själv. Vad motparten ska tänka på är bara att i första hand hörsamt besvara hans brev. Det är en god idé att (utan att utfästa annat) hänskjuta saken till hyresnämnden. Där har markägaren bevisbördan, och att tillsammans med motparten och sakkunnig nämnd enas om avtalets innebörd.