Enligt en klassisk armerings specifiaktion från konstruktör som har specat upp en sådan.. Rätt ovanligt om det inte rör större kvantiteter och ej heller särskillt lönsamt om det är få järn. Men nog så najs att slippa jiddra med bocknyckel och shite...Snailman skrev:
Annars bockar du dina egna byglar rätt snabbt.
Hyr en bock eller bygg en sådan här, (funkar bra upp till 10mm järn)
http://www.byggahus.se/forum/verktyg-maskiner-fordon/99889-egentillverkad-armeringsbock.html
Hyr en bock eller bygg en sådan här, (funkar bra upp till 10mm järn)
http://www.byggahus.se/forum/verktyg-maskiner-fordon/99889-egentillverkad-armeringsbock.html
Kan man inte bara dra ut armeringsnätet över kantbalken och fästa 2 armeringsjärn i, och lägga 2 i botten på balken i sk armeringsdistanser?
Eller fyller villabygeln någon ytterligare funktion än att koppla samman kantbalkens armering med plattan?
Eller fyller villabygeln någon ytterligare funktion än att koppla samman kantbalkens armering med plattan?
Villabygeln hjälper till att motverka vridning i kantbalken, då väggens vikt ofta verkar i ytterkant av kantbalken isf centrerat på.
Det blir ju en starkare armering med ett bockat obrutet järn istället för två olika som ska använda mellanliggande betong som sammanfogning.
Det blir ju en starkare armering med ett bockat obrutet järn istället för två olika som ska använda mellanliggande betong som sammanfogning.
Men om nätet går ut över kantbalken är det ju mer järn som är obrutet ut över kantbalken?
Använder man en för liten bygel i kantbalken utnyttjas inte tvärsnittet fult ut ,alltså kunde vouten varit mindre och man hade sparat betong, armeringsnät 5mm stång och ruta 200mm x 200mm är normalt i platta för bostad.
Allvarliga fel man ser ibland är att längsgående järn i kantbalk skarvas i samma sektion utan tillräckligt överlapp och hörn utan att järnet är bockat 90 grader.
Allvarliga fel man ser ibland är att längsgående järn i kantbalk skarvas i samma sektion utan tillräckligt överlapp och hörn utan att järnet är bockat 90 grader.
ser att de finn en del finns som upprepas på detta forumet och även i denna tråden.
de nämns att större armeringsdimension är bättre en mindre, detta är helt felaktigt så liten armeringsdimension som möjligt är de bästa. och man dimensionerar alltid med minsta möjliga.
att krympsprickor inte är farliga och sättsprickor är farliga.
detta är generellt felaktigt, krympsprickor är farligt för konstruktionen och sättsprickor oftast helt ofarliga
de nämns att större armeringsdimension är bättre en mindre, detta är helt felaktigt så liten armeringsdimension som möjligt är de bästa. och man dimensionerar alltid med minsta möjliga.
att krympsprickor inte är farliga och sättsprickor är farliga.
detta är generellt felaktigt, krympsprickor är farligt för konstruktionen och sättsprickor oftast helt ofarliga
Medlem
· Västerbottens län
· 18 047 inlägg
Fler klena stänger är bättre än få och grova.
Jag använder inte grövre järn än jag kan klippa med stor bultsax och det är 8-10 mm.
Bygeln ska hålla ihop den övre delen av kantbalken med den undre.
Har man inte bygel utan bara armering upptill och nertill så spricker kantbalken vågrätt vid överbelastning.
Kantbalk är nog ibland onödigt, grannens Myresjöhus har bara en slät platta.
Protte
Jag använder inte grövre järn än jag kan klippa med stor bultsax och det är 8-10 mm.
Bygeln ska hålla ihop den övre delen av kantbalken med den undre.
Har man inte bygel utan bara armering upptill och nertill så spricker kantbalken vågrätt vid överbelastning.
Kantbalk är nog ibland onödigt, grannens Myresjöhus har bara en slät platta.
Protte
Jag köpte också konstruktion och materialet från tjäldens och fick i princip samma ritning som gnilrub, med skillnaden att jag har 5150 nät istället för 5200 gubbarna som gjöt kommenterade att det var onödigt tätt nät, de använde alltid 5200.
Min platta ska även tåla punklast på 25 kN.
Min platta ska även tåla punklast på 25 kN.
Är det någon som vet vilka linjelaster en vanlig platta med 300 mm S100 isolering tål utan vot?
prototypen skrev:
bygeln har två användingsområden, dels fungerar den som monteringsarmering dels som tvärkraftsarmering.
alltså tar upp skjuvkrafter som du nämner
Och bygeln tar även upp vridande moment på kantbalken, så kantbalken inte kan vridas utan hålls emot av plattan och villabygeln ser till att betongen inte spricker mellan kantbalk och platta.hul skrev:
På bilden i inlägg #11 är det tydligt illustrerat. Väggen står helt på yttre halvan av betongkantbalken, längs väggen förs det ner hela byggnadens vikt och snölast, och denna kraft vill vrida kantbalken.
Ja just det, det har jag också fått för mig.
Att armeringen även skiljer beroende på vilken betong man har.
Att armeringen även skiljer beroende på vilken betong man har.