311 616 läst ·
5 439 svar
312k läst
5,4k svar
Är ni redo för elprischocken som precis startat?
Borde det inte vara ett krav på att man först med detta också eller räcker det med att man hakar på?D djac skrev:
Och på vilket sätt passar den beskrivningen in på Birgersson?
Alternativa mekanismer är ju helt klart hypotetiska.B bjorn.abelsson skrev:
Om det är som du säger att det är broavgifter så lär de väl gå till kapitalkostnaderna för bron. Iaf rimligt att det är så.B bjorn.abelsson skrev:
Men är det skatter så kan det ju gå till garantipension istället.
Går man plus i Stockholm? Jag minns att man inte gjorde det tidigare.
Är det nu när man beskattar de som åker förbi på E4 som man hamnar plus?
Nog är det väl lite absurt att man beskattar de som åker förbi på E4 när man sett till att de inte har något alternativ.
Ser du verkligen att jag talat om att stifta en lag som förbjuder dessa sjukvård?B bjorn.abelsson skrev:
Om inte det står så förfaller du till en så kallad halmgubbe. Och det betyder att du är svarslös i sakfrågan.
Nej det står dig och andra helt fritt att betala för andras sjukvård. Precis som idag. Med den lilla skillnaden att tvånget är borta. Alla som vill ha tvång blir missnöjda med det jag skriver.
Vet inte vad det är för något. Du får konkretisera.P paralun skrev:
Förstår inte vad du skriver. Du verkar ha utelämnat mycket information. Jag hittar ingen logik. Du får försöka på nytt och konkretisera mycket mer. Var tydligt med vilken fakta och logik som gäller.P paralun skrev:
Staten beskattar helt enkelt. Vägägaren tar betalt. Vad vägägaren gör med pengarna är dennes ensak.D daVinci skrev:
Man kan förstås argumentera för att vägar inte ska ägas av staten, men det är en annan sak.
Det är ändå inte "den socialistiska arrangemanget". Precis allt man tycker är dåligt kan man inte etikettera med socialism. Det blir lite väl trubbigt.D daVinci skrev:
Jag lyfte frågan till lite mer allmän finansiering av väger, men var nog lite för otydlig. Ursäkta.D daVinci skrev:
De som kör förbi Stockholm på E4 är väldigt få. Det vore möjligen rimligt att undanta dessa från avgift, som man gjorde med dem som bor på Lidingö och inte skulle till centrala Stockholm.D daVinci skrev:Alternativa mekanismer är ju helt klart hypotetiska.
Om det är som du säger att det är broavgifter så lär de väl gå till kapitalkostnaderna för bron. Iaf rimligt att det är så.
Men är det skatter så kan det ju gå till garantipension istället.
Går man plus i Stockholm? Jag minns att man inte gjorde det tidigare.
Är det nu när man beskattar de som åker förbi på E4 som man hamnar plus?
Nog är det väl lite absurt att man beskattar de som åker förbi på E4 när man sett till att de inte har något alternativ.
Ser du verkligen att jag talat om att stifta en lag som förbjuder dessa sjukvård?
Om inte det står så förfaller du till en så kallad halmgubbe. Och det betyder att du är svarslös i sakfrågan.
Nej det står dig och andra helt fritt att betala för andras sjukvård. Precis som idag. Med den lilla skillnaden att tvånget är borta. Alla som vill ha tvång blir missnöjda med det jag skriver.
Du skrev: Det blir väldigt fel när kollektivet bötfälls (beskattas) för trafikolyckor som några få orsakar.
Vilken är skillnaden mellan detta och att alla ska betala själva för den sjukvård de behöver? Minst hälften av allt behov av sjukvård är självförvållad. Varför ska kollektivet beskattas för detta, men inte för olyckor i trafiken? Jag har svårt att se logiken i detta (om det nu är så du menar).
Extern nytta... Vilken fin uppfinning! Ett sätt att slippa ifrån ansvaret från samhällets sida som jag ser det.B bjorn.abelsson skrev:Självklart tillfaller tidsvinsterna samhället. Det är en samhällsekonomiskt nytta att resenärernas tidsförbrukning minskar - den inbesparade tiden kan användas till aktiviteter som ger större samhällsekonomisk nytta. Detta gäller i synnerhet tjänsteresor; en hantverkare hinner betjäna fler kunder om resorna tar kortare tid. Därför väger restiderna tungt när man beslutar om investeringar i vägnätet.
Men tidsvinsten är ingen extern nytta. Den tillfaller den som gör resan (eller arbetsgivaren, om det är en tjänsteresa). Det krävs därför ingen korrigering av värderingen av tidsvinsten. Resenären väger själv in restiden i sin bedömning av en resas nytta och kostnad.
Effekter som vägunderhåll, buller, luftföroreningar eller klimatpåverkan drabbar däremot också andra människor än den som reser - det är externa effekter som resenären inte väger in i sin bedömning av resans nytta och kostnader. De samhällsekonomiska kostnaderna för dessa externa effekter måste därför återföras till resenären (internaliseras) för att resenärens värdering av nytta och kostnader ska stämma överens med den samhällsekonomiska värderingen.
Det finns en omfattande litteratur om hur man använder samhällsekonomiska kalkyler inom transportsektorn. En lämplig början för den som vill vet mer kan vara Trafikverkets publikation 2012:220: "Introduktion till samhällsekonomisk analys".
Frågan om transportsystemets externa effekter och trafikanternas ansvar för dessa externa effekter väcktes första gången när järnvägarna i USA byggdes ut. Gnistor från ångloken orsakade bränder längs spåren och domstolar slog fast att järnvägsbolagen var skyldiga att betala ersättning till de markägare som drabbade av dessa bränder. Och på den vägen är det.
Om vi har en nytta på säg 2 timmar per dag, genom att en arbetsresa kan genomföras snabbare än ett alternativ, så drar det med sig en massa samhällsekonomiska nyttor, som inte tillfaller den enskilde (om vi av någon anledning inte får räkna in den fantastiska nyttan en enskild har av att få hela 2 timmar mer fritid varje arbetsdag).
Och det kan vara nyttan av att arbetsgivaren hittar kompetent och duglig arbetskraft (men det ska vi kanske se som en intern nytta bara för arbetsgivaren, så det kn vi ju också skita i)
Sedan kan det vara själva möjligheten för den enskilde att bo kvar trots att jobbet på hemorten försvann pga en effektivisering hos arbetsgivaren, istället för att företaget tvingades lägga ner (men det är väl inget att bry sig om för bra företag klarar sig genom att erbjuda bra löner så de kan finnas var som helst.)
Sedan har vi hemkommunen som slipper se utflyttning av alla i arbetsför ålder som inte orkar sitta 2 timmar varje dag och slösurfa och pga det "väljer att bosätta sig nära jobbet".
(Men vänta nu, det är ju snarast en intern nytta för alla enskilda i en kommun som slipper få höjd skatt?)
Slutligen har vi skatterna, pga den enskilde (+ alla förhatliga verksamheter som får sin utkomst av biltrafik) fortsatt har jobb och rent av en karriär som ger ännu mer inkomster för både stat o kommun istf för att gå arbetslös resten av livet så bidrar han till staten med miljoner årligen, istället för att kosta bidragspengar och kanske kriminalitet.
Jo, den stora paradoxen är ju marknadsliberala partier som M som till varje pris ska ha fri konkurrens för all elhandel vilket då gör att inget kraftbolag kan bygga dyrare elproduktion.D daVinci skrev:
Sol samt vind förstör ju sedan alla förutsättningar och då får vi stå där under vinterhalvåret med för lite planerbar elproduktion.
Du får läsa på litet om hur man inom samhällsekonomin beräknar nyttor och kostnader och vilka nyttor och kostnader som är externa respektive interna. Resenärens restid är en intern kostnad. Kortare restid minskar resenärens interna kostnader, men är samtidigt en samhällsekonomisk nytta. Därför ska kortare restider räknas in i nyttan av ett vägprojekt. Men resenären ska inte dubbelkompenseras genom att dels få kortare restid, dels få räkna in värdet av denna kortare restid som en betalning för de externa kostnader som resan orsakar.K karlmb skrev:Extern nytta... Vilken fin uppfinning! Ett sätt att slippa ifrån ansvaret från samhällets sida som jag ser det.
Om vi har en nytta på säg 2 timmar per dag, genom att en arbetsresa kan genomföras snabbare än ett alternativ, så drar det med sig en massa samhällsekonomiska nyttor, som inte tillfaller den enskilde (om vi av någon anledning inte får räkna in den fantastiska nyttan en enskild har av att få hela 2 timmar mer fritid varje arbetsdag).
Och det kan vara nyttan av att arbetsgivaren hittar kompetent och duglig arbetskraft (men det ska vi kanske se som en intern nytta bara för arbetsgivaren, så det kn vi ju också skita i)
Sedan kan det vara själva möjligheten för den enskilde att bo kvar trots att jobbet på hemorten försvann pga en effektivisering hos arbetsgivaren, istället för att företaget tvingades lägga ner (men det är väl inget att bry sig om för bra företag klarar sig genom att erbjuda bra löner så de kan finnas var som helst.)
Sedan har vi hemkommunen som slipper se utflyttning av alla i arbetsför ålder som inte orkar sitta 2 timmar varje dag och slösurfa och pga det "väljer att bosätta sig nära jobbet".
(Men vänta nu, det är ju snarast en intern nytta för alla enskilda i en kommun som slipper få höjd skatt?)
Slutligen har vi skatterna, pga den enskilde (+ alla förhatliga verksamheter som får sin utkomst av biltrafik) fortsatt har jobb och rent av en karriär som ger ännu mer inkomster för både stat o kommun istf för att gå arbetslös resten av livet så bidrar han till staten med miljoner årligen, istället för att kosta bidragspengar och kanske kriminalitet.
Överföringskostnader som är rimliga ifh till slitage är helt OK. Skatt på min egen el? Nej.M Martin Lundmark skrev:
Jfr flöde av information i bredbandsnät.
Det kan man ju vara överens om, men om man ser till hur många personkm eller tonkilometer som transporteras på vägnätet så blir nog helt säkert den sammanlagda nyttan dividerat med kostnaderna betydligt större än för cykelbanor och järnväg och flyg tillsammans. Eller har du siffror som visar motsatsen?B bjorn.abelsson skrev:Vad gäller mängden infrastruktur för olika färdmedel så är infrastrukturen för biltrafik den särklassigt största. både räknat i kvadratmeter och i kostnader. Sverige har 10 000 mil statliga vägar, 7 000 mil enskilda vägar med statsbidrag och drygt 4 000 mil kommunala gator och vägar. Dessutom finns ett omfattande vägnät utan statliga eller kommunala bidrag, i huvudsak vägar för skogsbrukets behov. Till detta kommer ungefär 20 miljoner P-platser för bilar. Så nog finns det gott om infrastruktur för bilister.
Nej... hur skulle det se ut om någon fick något till skänks?B bjorn.abelsson skrev:
Varför kommenterade du inte de övriga nyttorna jag räknade upp?
