Gyprocs föreslagna lösning som Snailman länkr till tycker jag verkar lysande. Någon som testat detta i praktiken? Synpunkter på denna lösning?Snailman skrev:
Men jag är extremt velig gällande hur man ska lösa det samt om man ska ha en ångspärr eller inte
Eller ska man resonera som så, att om man låter ångspärren sitta intakt, reglar c/c 300 med 45 mm plåtreglar, skippar 45an isolering, skruvar dubbla lager "humidboard" och sätter tätskikt, så begränsar man ev skada med ev fuktansamling till det tomma utrymmet med plåtreglar i. Dvs man riskerar inte att mögel och fukt sprider sig ut i den bärande konstruktionen som sitter utvändigt ångspärren?
Man kan ju även, som någon vait inne på sätta ventilgaller för detta utrymme och tom en liten inspektionslucka för att se vad som händer i utrymmet över tid?
Man kan ju även, som någon vait inne på sätta ventilgaller för detta utrymme och tom en liten inspektionslucka för att se vad som händer i utrymmet över tid?
Fortsätter att lyftas upp mina funderingar kring detta, någon kanske svarar rätt vad det är 
På sid 13 i BBV står följande att läsa på sid 13 i en inforuta:
"Tatskiktets avslutning mot tak
För att undvika nedsmutsning av tak kan vaggens tatskiktsbehandling normalt avslutas max 10 mm under tak/vaggvinkeln."
Finns det då inte en risk att ånga/fukt tar sig ut i utrymmet bakom tätskikt om inte tätskikt går hela vägen upp i tak (och kanske helst över hela taket)? Har jag då tagit bort ångspärren i vägg, så kommer ju varm/fuktig luft att smyga sig ut i yttervägg och kondensera med tråkigheter som följd?
Om jag har kvar ångspärr så kommer den hindra att fukten kryper vidare ut i ytterväggen, men det kanske inte är att föredra?
På sid 13 i BBV står följande att läsa på sid 13 i en inforuta:
"Tatskiktets avslutning mot tak
För att undvika nedsmutsning av tak kan vaggens tatskiktsbehandling normalt avslutas max 10 mm under tak/vaggvinkeln."
Finns det då inte en risk att ånga/fukt tar sig ut i utrymmet bakom tätskikt om inte tätskikt går hela vägen upp i tak (och kanske helst över hela taket)? Har jag då tagit bort ångspärren i vägg, så kommer ju varm/fuktig luft att smyga sig ut i yttervägg och kondensera med tråkigheter som följd?
Om jag har kvar ångspärr så kommer den hindra att fukten kryper vidare ut i ytterväggen, men det kanske inte är att föredra?
Diversearbetare
· Göteborg
· 11 228 inlägg
Måla taket och längst upp på väggen med vattentät färg (VT). De flesta färgfabrikanter har dessa system.roggabear skrev:
Du kan nog ha en poäng, vad vet jag. Men om man drar det ett steg till, 10mm till faktiskt, så har vi ju taket också... där tätskiktar vi ju inte och glesutrymmet i innertaket är ju oftast öppet mot plastutrymmet i väggen.roggabear skrev:Fortsätter att lyftas upp mina funderingar kring detta, någon kanske svarar rätt vad det är
På sid 13 i BBV står följande att läsa på sid 13 i en inforuta:
"Tatskiktets avslutning mot tak
För att undvika nedsmutsning av tak kan vaggens tatskiktsbehandling normalt avslutas max 10 mm under tak/vaggvinkeln."
Finns det då inte en risk att ånga/fukt tar sig ut i utrymmet bakom tätskikt om inte tätskikt går hela vägen upp i tak (och kanske helst över hela taket)? Har jag då tagit bort ångspärren i vägg, så kommer ju varm/fuktig luft att smyga sig ut i yttervägg och kondensera med tråkigheter som följd?
Om jag har kvar ångspärr så kommer den hindra att fukten kryper vidare ut i ytterväggen, men det kanske inte är att föredra?
Jag känner mig allt säkrare på att min plast förblir orörd.
Ok, VT färg får det bli då.
Även jag är mer och mer inne på att lämna plasten i yttervägg orörd. Men jag har nog vänt 180 grader i mina åsikter i detta ämne ett flertal ggr de senaste veckorna. Bevakar denna tråd för att se om ngt mer intressant kommer upp. Ska inte skruva skivor på väggarna i badrummet riktigt än...
Även jag är mer och mer inne på att lämna plasten i yttervägg orörd. Men jag har nog vänt 180 grader i mina åsikter i detta ämne ett flertal ggr de senaste veckorna. Bevakar denna tråd för att se om ngt mer intressant kommer upp. Ska inte skruva skivor på väggarna i badrummet riktigt än...
jag har väl fortfarande tänkt sätta plast och den kommer väl dit de närmaste dagarna då väggarna snart är färdigisolerade...
angående tak/vägg så har man ju plasten ovan glespanelen och sedan någon skiva i taket på badrummet och den får man väl sedan måla med VT färg men i taket har man ju ingen isolering mellan glespanelen åtminstone...
undrar hur man gör om man vill ha panel i taket, när började fundera vidare på det så uteslöt jag panel pga att jag inte kunde förstå hur man då skulle göra
nuvarande badrum i befintligt hus kan man sticka in ett papper vid taklisten och få ut detsamma i sovrummet bredvid men det byggdes ju för 20 år sen så var väl inte samma täthetskrav då..:x.
angående tak/vägg så har man ju plasten ovan glespanelen och sedan någon skiva i taket på badrummet och den får man väl sedan måla med VT färg men i taket har man ju ingen isolering mellan glespanelen åtminstone...
undrar hur man gör om man vill ha panel i taket, när började fundera vidare på det så uteslöt jag panel pga att jag inte kunde förstå hur man då skulle göra
nuvarande badrum i befintligt hus kan man sticka in ett papper vid taklisten och få ut detsamma i sovrummet bredvid men det byggdes ju för 20 år sen så var väl inte samma täthetskrav då..:x.
Glöm inte att det är en avsevärd skillnad på vägg som är utsatt för fritt vatten (vid duschen) och andra ytor som endast får vattenånga mot sig.
När man vattenbegjuter en kaklad vägg så suger fogen direkt in vatten till fixet bakom plattorna. Efter 10-15 minuters duschande så är fixet bakom plattorna mättat med flytande vatten som tar flera månader att torka ur.
En ej vattenbegjuten del av badrummet får endast aningens förhöjd rH, ej fritt vatten, under tiden det duschas. Och har man dessutom en riktig ventilation så ska det det knappt bli något märkbar förhöjning av rH i fixet. Utan rH bör hålla sig på ett ungefär vid ett långtidsmedelvärde.
När man vattenbegjuter en kaklad vägg så suger fogen direkt in vatten till fixet bakom plattorna. Efter 10-15 minuters duschande så är fixet bakom plattorna mättat med flytande vatten som tar flera månader att torka ur.
En ej vattenbegjuten del av badrummet får endast aningens förhöjd rH, ej fritt vatten, under tiden det duschas. Och har man dessutom en riktig ventilation så ska det det knappt bli något märkbar förhöjning av rH i fixet. Utan rH bör hålla sig på ett ungefär vid ett långtidsmedelvärde.
Regel=trä eller metall? Metall känns ju tryggare för att undvika ev mögel om temperaturen i väggen skulle ändras och kondens fälls ut (eller om det är/blir otätt någonstans och det slinker in fuktig luft).nino skrev:
Går i byggplaner och är nyfiken på tråden. Har gått en passivhuskurs vid Passivhuscentrum i Alingsås. Där belyste de problemet med dubbel fuktspärr. Om jag inte minns fel var deras lösning denna:
Eftersom husets lufttäthet är väldigt viktig körde diffspärr/plast precis som vanligt. I våtrummen satte de metallreglar som jag nämnde ovan. Isolering, ja. Allt annat precis som vanligt.
Är inte helt 100, måste dubbelkolla utbildningspärmen och anteckningar. Så ta mig inte på orden. Återkommer...
vill bara påminna om att BKR är bara rekommendationer, inte regler överhuvud taget.
Ni som kan och vet, läs bkr, det är ganska lustigt hur dom kan säga emot sig själva så mycket som dom gör.
Jag skulle ha behållit plasten i ytterväggar.
Ni som kan och vet, läs bkr, det är ganska lustigt hur dom kan säga emot sig själva så mycket som dom gör.
Jag skulle ha behållit plasten i ytterväggar.
Bkr är lika mkt rekommendationer som alla andra inom våtrum. Skillnaden är att BKR och GVK (till viss del MVK) är de branschanvisningar och "rekommendationer" som svenska försäkringsbolag kräver att man följer för att ersättning för våtrumsskada skall kunna komma ifråga. På samma sätt som säker vatten lär gälla för nån som kröker rörkrökarör skrev:vill bara påminna om att BKR är bara rekommendationer, inte regler överhuvud taget.
Ni som kan och vet, läs bkr, det är ganska lustigt hur dom kan säga emot sig själva så mycket som dom gör.
Jag skulle ha behållit plasten i ytterväggar.
Var det inte just pga detta som kravet på våtrumsskivor kom?
När det var aktuellt så hade plasten i en del fall ett högre ånggenomgångsmotstånd än tätskiktet och detta ledde till att kartonggipsen möglade, eller minns jag fel?
Mao så borde de som säger att det är ok med plast idag pga de moderna täta dukbaserade tätskikten ha ganska bra koll på läget!?
När det var aktuellt så hade plasten i en del fall ett högre ånggenomgångsmotstånd än tätskiktet och detta ledde till att kartonggipsen möglade, eller minns jag fel?
Mao så borde de som säger att det är ok med plast idag pga de moderna täta dukbaserade tätskikten ha ganska bra koll på läget!?
Citat:"Och så vitt jag vet kan man knappast skapa fukt med enbart värme och kyla, fukt måste väl ändå tillföras till luften eller materialet.Thomas Lundquist skrev:Med duksystemet så spelar det ingen roll säger schönox talesman.
Jag har rivit ett flertal fuktskadade badrum med "tvåtätskiktssystem" som varit ok trots plugg och skit som borrats in.
Och så vitt jag vet kan man knappast skapa fukt med enbart värme och kyla, fukt måste väl ändå tillföras till luften eller materialet.
Men jag är bara byggare och bara kanske kan ha fel
Jag har alltid skippat plasten i yttervägg då jag bygg lösvirkeshus. Jag isolerar alltid med ekofiber och har då vindpapp på insidan.
Där jag renoverat har jag skurit bort den befintliga plasten.
Jag tycker att du ska ha plast med den känslan du har.
Men jag är bara byggare och bara kanske kan ha fel
."Nä precis, fukt måste tillföras.
Och inget tätskiktssystem är helt 100.000000000% tätt, ingen diffusionstät plast heller.
Inne i badrummet har vi relativt fuktigt, särskilt bakom plattorna i duschen (räkna med 100%rH).
På andra sidan ångspärren (om man/jag låter den vara kvar) så är det relativt sett lågt rH (eller åtminstone lägre).
Detta innebär alltså att det blir ett ångtryck (vattenångans partialtryck) som driver fukt innifrån badrummet genom tätskiktet och sen genom diffusionsspärren. Detta iom att de fukttäta skikten inte är helt fukttäta.
Och då blir det alltså farligt om diffusionspärren är tätare än tätskiktet, för då blir det långsamt allt fuktigare i mellanrummet.
Så är diffspärren lite mer genomsläpplig (eller tas bort helt) så ska det ju funka bra.
Så om jag rent praktiskt kollar på just de material som blir i mitt fall så uppger LIP system25 ha minst 2.500.000 s/m i ånggenomgångsmotstånd och T-tät ÅB-plast uppges ha 2.000.000 s/m.
Så det låter ju tryggt.
Men själv tycker jag det är för liten marginal, ty den ÅB-plasten ligger ju lite längre ut i konstruktionen och har ev ett lägre drivande ångtryck, samt att det blir för liten marginal mot ev missar och felaktigheter.
Så jag tänker mig en ventilerad spalt istället. Men den är ju inte lätt att "räkna" på.
Men jag är bara en allmän diversearbetare, och har kanske fel...
Vad är det som är tryggt med det?Mikael_L skrev:
MVH Stickan