Ansvar för skaftväg som inte ägaren använder?
Vi har blivit erbjudna en tomt som är styckad från en större tomt och det blir två tomter bakom som får en gemensam skaftväg. Den nya skaftvägen kommer endast att nyttjas av de två nya tomterna och skaftvägen är placerad i högra kanten av den avstyckade tomten.
Det blir servitut för vägen berättade säljaren, men vad innebär detta praktiskt med ansvar och framtida vägförbättringar? Vem har huvudansvar att underhålla skaftvägen eftersom den går över en tomt där ägaren inte kommer använda skaftvägen för eget bruk. Är det något att oroa sig för, eller? Vi har ingen som helst tidigare erfarenhet av servitut för skaftväg.
Det blir servitut för vägen berättade säljaren, men vad innebär detta praktiskt med ansvar och framtida vägförbättringar? Vem har huvudansvar att underhålla skaftvägen eftersom den går över en tomt där ägaren inte kommer använda skaftvägen för eget bruk. Är det något att oroa sig för, eller? Vi har ingen som helst tidigare erfarenhet av servitut för skaftväg.
Enligt min mening så är det väl den som nytjar vägen som bör bygga och underhålla den. Problemet blir väl i så fall om den andra nya tomtägaren inte vill stå för sin del av underhållet, finns ju de som alltid tycker det är bra att andra betalar, och inte vill stå för sina egna kostnader.
Sen hur det är rent juridiskt vet jag inte...
Sen hur det är rent juridiskt vet jag inte...
Servitute innebär att ni får använda området för att anlägga väg. Markägaren(eg. fastigheten) som belöastas av servitutet har ignen skyldighet att gära någonting, mer än att göra det möjligt för dig och din granne att bygga väg.
Precis, och där har du min frågeställning. Eftersom markägaren är en tredje part som inte kommer bry sig, hur hanterar man förhållandet och ansvaret för de två som nyttjar skaftvägen?
Det beror på om ni lyckas hålla sams. Jag har bott vid en skaftväg som vi skötte med gemensamma krafter. En av de närboende med tillgång till traktor skötte plogning och hyvling. Övriga betalade honom en slant för bensin och material. Nån gång om året gick vi man ur huse och rensade diken etc.
Bildar man en förening så blir det så förtvivlat mycket byråkrati. Det ska vara stämmor, årsmöten, bokföring, styrelse, protokoll, revisorer...
Bildar man en förening så blir det så förtvivlat mycket byråkrati. Det ska vara stämmor, årsmöten, bokföring, styrelse, protokoll, revisorer...
Nu, idag, fick jag veta av säljaren att styckningen inte är riktigt klar ännu. De tomtkartor han har visat oss tidigare är kommunens mtrl som ska skickas in. När vi kom hem såg vi att det finns angivet i teckenförklaringen "ny gemensamhetsanläggning".
Vad innebär det då? Det är väl inte samma som servitut, eller?
Vad innebär det då? Det är väl inte samma som servitut, eller?
En samfällighet är det organ som förvaltar en (eller flera) gemensamhetsanläggning(ar). I detta fall planeras alltså vägen bli en gemensamhetsanläggning som då skall förvaltas av en samfällighet (vägförening). Finns ingen existerade samfällighet där den nya vägen kan ingå så kommer rimligtvis en ny samfällighet att bildas där de fastigheter som nyttjar vägen kommer att ingå. Respektive fastighet kommer då att tilldelas ett andelstal av lantmäterimyndigheten och kostnaderna för vägens anläggande och underhåll kommer att debiteras respektive fastighet baserat på andelstalen.
Andelstalen beräknas och fastställs normalt av LM och baseras på respektive fastighets nyttjandegrad. Sådant som vägs in är sträckan på vägen som nyttjas, eventuell verksamhet (uthyrning av hästboxar, ev. anställda, lastbilar, jordbruk) mm. Tonkilometermetoden kallas den beräkningsmodell som brukar ligga till grund för andelstalen.
Finns en gemensamhetsanläggning registrerad behövs inget servitut. En gemensamhetsanläggning har ett än starkare skydd än ett servitut om jag förstått saken rätt.
Andelstalen beräknas och fastställs normalt av LM och baseras på respektive fastighets nyttjandegrad. Sådant som vägs in är sträckan på vägen som nyttjas, eventuell verksamhet (uthyrning av hästboxar, ev. anställda, lastbilar, jordbruk) mm. Tonkilometermetoden kallas den beräkningsmodell som brukar ligga till grund för andelstalen.
Finns en gemensamhetsanläggning registrerad behövs inget servitut. En gemensamhetsanläggning har ett än starkare skydd än ett servitut om jag förstått saken rätt.