tompax
useless useless skrev:
Har du någon mer information som stödjer att husen skulle bli sämre just av att plastas in? I de allra flesta fall sätter man dit plasten i samband med renovering, tilläggsisolering, ändrad användning och byte av värmekälla. Sen skyller man på plasten när det blir fel...
Exakt vad som blir fel med att plasta antar jag är olika från fall till fall, beroende på konstruktionen sedan innan, var i landet huset finns, vad för inomhusklimat man har, samt andra faktorer som isoleringsmaterial man använder osv.
Men man har ju hört och läst mycket om hus som har blivit dåliga efter att man har ändrat de ursprungliga förutsättningarna vid renoveringar. Sen exakt vad som ligger bakom, plast eller annat, det är väl olika.

Men min poäng var att över 100 år gamla trähus som är byggda med naturliga material som ren trä och som kan buffra fukt osv. står än idag och är oftast friska.
 
tompax
W witten skrev:
För att de är tunn isolering i dem, väggen är varmare rakt igenom.
D Daniel 109 skrev:
Det är stor temperaturskillnad över väggen.
Trät kan hantera mycket fukt innan det blir så fuktigt att möglet trivs
Eldstäder drar ut mycket luft vilket ger undertryck i huset och ventilerar ut fukten.
Det beror inte på att de saknar tätskikt.
Men ni menar att nybyggda hus med cellulosaisolering och ingen plast, utan enbart ångbroms och asfaboard som vindskydd, att dessa hus skulle vara en riskkonstruktion och mögla även dessa, pga att det är tjock isolering jämfört med gamla trähus som inte har isolering alls?
 
Så länge ångbromsen är tillräckligt tät kommer det att funka. Vad jag menar är att det inte finns fördelar med ångbroms i jämförelse med fuktspärr. Snarare motsatsen. Men det kommer att funka även med ångbroms om det är vettigt dimensionerat.
 
tompax
D Daniel 109 skrev:
Vad jag menar är att det inte finns fördelar med ångbroms i jämförelse med fuktspärr. Snarare motsatsen.
Ok, jag säger inte emot. Men varför skall det vara ångbroms istället för ångspärr enligt cellulosaisoleringstillverkarna?

Jag har själv byggt enligt den metoden och det skulle vara ångbroms enligt tillverkaren, inget annat. Det var också ok att man använde ångbroms av annat fabrikat, bara den överensstämde med tillverkarens egen vad gäller specifikationer.
 
Det finns massor av missförstånd när det gäller broms vs spärr etc. Det första är väl att i de flesta fall är båda ruskigt täta och ingen helt tät, det handlar alltså alltid om en skala av täthet.
Den andra viktiga biten är just gamla hus där man normalt saknar tex luftspalt på utsidan. Inga problem så länge ingen idiot målar huset med modern tät skräpfärg. Men att ha broms i detta fall gör att man undviker att få en helt tät vägg, vilket är förödande.
Att plast/spärr är tabu i gamla hus handlar nog ofta om just kombinationen plast på insidan och plast (färg) på utsidan.
 
J JohanN03 skrev:
Mögel enbart på gipset eller även isolering? Nu vet vi ju inte förutsättningarna men kan vara intressant ändå.
Det var ju lättast att se på den ljusa gipspappen.
Om det var mögel inne i cellulosan också och om det byttes ut vet jag inte.
Men det är väl troligt att möglet även växte i det yttersta lagret av isoleringen.
 
Sen kan man inte jämföra olika hus och byggnationer heller. Även om en har gjort på ett sätt så betyder inte det att det kan göras till en norm. Alla hus blir nästan individuella om inte all bygger exakt lika. Hur luften vandrar i ett hus kan man ju bara ta reda på genom noggranna studier över lång tid och det görs för närvarande inte. I dagens läge bygger man alltså på vedertaget sätt. Då behöver man inte fundera över nåt. Då skippar man mer eller mindre fuktvandringen i vägg och ventilerar bort det istället.
vill man skita i plasten så får man naturligtvis göra det men då blir det ju mer att man tar konsekvenserna själv och man bör ju då veta vad man gör och välja material därefter. Man kan inte skita i plast bara för att de inte hade nån för 100 år sen..........
 
  • Gilla
kulle
  • Laddar…
useless useless skrev:
En annan missuppfattning är att alla hus var bättre förr. Visst, dom som har stått i 100 år har nog en del kvaliteter, men det betyder ju inte att alla hus från förr var mycket bättre och förskonade från problem med fukt och röta.

[länk]
Jämfört med 70 och 80 talet var nog de flesta husen bättre förr men allt som inte underhålls går till slut åt skogen.
Fast idag har vi onekligen bra byggstandard och sannolikt kommer dagens hus stå i sina hundra år med rimligt underhåll.
 
S Stefan1972 skrev:
Sen kan man inte jämföra olika hus och byggnationer heller. Även om en har gjort på ett sätt så betyder inte det att det kan göras till en norm. Alla hus blir nästan individuella om inte all bygger exakt lika. Hur luften vandrar i ett hus kan man ju bara ta reda på genom noggranna studier över lång tid och det görs för närvarande inte. I dagens läge bygger man alltså på vedertaget sätt. Då behöver man inte fundera över nåt. Då skippar man mer eller mindre fuktvandringen i vägg och ventilerar bort det istället.
vill man skita i plasten så får man naturligtvis göra det men då blir det ju mer att man tar konsekvenserna själv och man bör ju då veta vad man gör och välja material därefter. Man kan inte skita i plast bara för att de inte hade nån för 100 år sen..........
Här håller jag inte med dig. Man kan absolut jämföra olika hus. Det är inte heller någon typ av magi med hur fukt i byggnader uppför sig. Det går att förutse relativt väl.
 
tompax
S Stefan1972 skrev:
Sen kan man inte jämföra olika hus och byggnationer heller. Även om en har gjort på ett sätt så betyder inte det att det kan göras till en norm. Alla hus blir nästan individuella om inte all bygger exakt lika. Hur luften vandrar i ett hus kan man ju bara ta reda på genom noggranna studier över lång tid och det görs för närvarande inte.
D Daniel 109 skrev:
Här håller jag inte med dig. Man kan absolut jämföra olika hus. Det är inte heller någon typ av magi med hur fukt i byggnader uppför sig. Det går att förutse relativt väl.
Det stämmer faktiskt att man inte kan jämföra hus och dra alla av samma typ över en kam. Har läst studier där det tydligt framkommer att t.o.m om man tar två identiska hus, byggda efter exakt samma ritningar, exakt samtidigt, med exakt samma typ av material, så skiljer resultaten för hur dessa blir drabbade, lite beroende på var de finns belägna. För det enda som inte kan vara samma, är var de är placerade.
Två hus kan inte stå på exakt samma ställe.
Det räckte tydligen med att de var placerade i olika väderstreck. Sedan beror resultatet väldigt mycket på var i landet huset finns. Finns det nära kusten? Finns det i inlandet? Hur är markförhållandena? Hur högt ligger huset? Är huset beläget på ett öppet fält där det blåser? Eller mitt i en skog? Mitt bland andra hus kanske?
Om jag inte minns fel handlade studien först och främst om luftspalt eller ej i taket och olika takkonstruktioner.

Så det som är rätt på ett ställe, kan vara helt fel på ett annat. Vad gäller luftspalt eller icke i cellulosaisolerings-isolerade tak, så finns det inget rätt eller fel. En luftspalt kan likväl tillföra mer fukt och förstöra underlagstaket. Avsaknad av luftspalt kan göra samma sak, under vissa förhållanden.

Det bästa borde väl i så fall vara att helt enkelt följa tillverkarens rekommendationer, för då kanske man åtminstone är säkrad i form av försäkringar osv. För då har man byggt enligt föreskrifterna.
 
tompax tompax skrev:
Det stämmer faktiskt att man inte kan jämföra hus och dra alla av samma typ över en kam. Har läst studier där det tydligt framkommer att t.o.m om man tar två identiska hus, byggda efter exakt samma ritningar, exakt samtidigt, med exakt samma typ av material, så skiljer resultaten för hur dessa blir drabbade, lite beroende på var de finns belägna.
Det är exakt detta som inträffar vid riskkonstruktioner, det funkar ibland och ibland inte. Modern byggteknik har eliminerat de flesta äldre riskkonstruktioner med hjälp av bland annat platta på mark med underliggande isolering, ångspärr framförallt i tak samt hela säker vatten-reglementet. Med moderna erkända lösningar är det inte ett lotteri om det funkar eller inte, är det inte felbyggt funkar det oavsett plats.
 
tompax
W witten skrev:
Det är exakt detta som inträffar vid riskkonstruktioner, det funkar ibland och ibland inte. Modern byggteknik har eliminerat de flesta äldre riskkonstruktioner med hjälp av bland annat platta på mark med underliggande isolering, ångspärr framförallt i tak samt hela säker vatten-reglementet. Med moderna erkända lösningar är det inte ett lotteri om det funkar eller inte, är det inte felbyggt funkar det oavsett plats.
Och i så fall åter till topic om ångbroms vid träfiberisolering:
1. är cellulosaisolering med asfaboard som vindskydd och ångbroms på insidan en "modern erkänd lösning"?
2. ångbroms eller ångspärr för cellulosaisolering?

Frågan är relevant eftersom cellulosaisolering/träfiberisolering med alla dess lösningar säljs för fullt idag och sägs vara en ekologiskt sund lösning, och bra för hälsan och allt vad som nu påstås.
 
Ångspärr är definitivt en vedertagen metod som man vet fungerar. Ångbromsen funkar säkerligen den med. Den är så pass tät att det inte är mycket fult som kommer ut i väggen.
 
tompax tompax skrev:
Och i så fall åter till topic om ångbroms vid träfiberisolering:
1. är cellulosaisolering med asfaboard som vindskydd och ångbroms på insidan en "modern erkänd lösning"?
2. ångbroms eller ångspärr för cellulosaisolering?

Frågan är relevant eftersom cellulosaisolering/träfiberisolering med alla dess lösningar säljs för fullt idag och sägs vara en ekologiskt sund lösning, och bra för hälsan och allt vad som nu påstås.
Ja visst det skulle jäg säga om båda lösningarna. Alla isoleringsmaterial fungerar med en vägg med luftspalt på utsidan och ångspärr (eller ångbroms) på insidan. Dvs materialet är av underordnad betydelse ur fuktteknisk synpunkt. Sen finns det isoleringsmaterial som är producerade med mer hållbara material och det är bra ur den aspekten, men det påstås väldigt mycket övrigt som du säger och det är mycket som inte kan backas upp med källor.

Ångbromsen är bara en plast som en något mer genomsläpplig än 0,2 mm PE-folie. Den används där man riskerar att stänga in fukt mellan två täta skikt, som tex badrumsytterväggar med ett inre installationsskikt.. Då har den till syfte att släppa ångan utåt genom väggen.
 
  • Gilla
-MH- och 1 till
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.