I ouppvärmda byggnader brukar man väl varken sätta ångbroms eller -spärr.tompax skrev:
Jag får ändå inte ihop det här.
Om jag bygger till så ökar jag totala volymen i huset. Om tillbyggnaden byggs helt ångtät men befintlig kåk har i princip raka rör igenom väggen bör ju den extra volymen luft i huset som håller fukten öka fuktbelastningen på den diffusionsöppna gamla byggnadens konstruktion. Att jag har lämplig ventilation förhindrar ju inte ångtransport genom väggen.
Hjälp mig tänka rätt
Om jag bygger till så ökar jag totala volymen i huset. Om tillbyggnaden byggs helt ångtät men befintlig kåk har i princip raka rör igenom väggen bör ju den extra volymen luft i huset som håller fukten öka fuktbelastningen på den diffusionsöppna gamla byggnadens konstruktion. Att jag har lämplig ventilation förhindrar ju inte ångtransport genom väggen.
Hjälp mig tänka rätt
Ett känsloargument som kan vara ok att ha själv men inte pracka på andra. Vi har inte ett problem med fuktskador på grund av ångspärrar i det här landet, vi började tvärt om att bygga med dem för att slippa fuktproblem.A ArneTW skrev:
Pracka...W witten skrev:
Att en vägg med ångbroms på insidan, träfiberisolering och asfaboard på utsidan på nått sätt skulle vara sämre för väggens hälsa håller jag inte med om... Jag förstår inte er som sjunger plastens lov i väggen att det skulle vara hälsosamt och inte ha några problem håller jag inte med om...
Hur ser kurvan för tätare hus plottat mot allergi/astma ut?
/ATW
Ursprungliga konstruktionen ska inte röras. Den har ju fungerat bra i hundra år.useless skrev:
Jag tänker som så att fukten inomhus styrs ju i högre grad av utomhusluftens egenskaper via tilluft som varierar stort över året än de som bor där.
Volymen i byggnaden ökar vid tillbygge vilket ger större tillgänglig fuktmängd i luften men den totala diffusionsöppna arean är konstant.
Om man istället bygger den nya delen diffusionsöppen ökar den totala väggarean och isoleringen i gamla delen belastas mindre. Fortfarande feltänk?
Men det måste vara ett scenario som sker enbart vid undertryck i byggnaden. Annars har vi ju alltid en fuktvandring mot yttre delen av väggen. Att skapa konstant undertryck i en gammal kåk är inte möjligt.
Sedan kan jag tänka mig(snarare gissar här) att fuktvandring sker olika grad över väggens höjd och i taket?
Du kanske blev orättvist beskylld men det var någon som skrev att det MÅSTE vara ångbroms. Det finns ett par fall där det måste vara det men det är inte de vi pratar om här. Plast hälsosamt? Menar du att det är ohälsosamt? Ångbroms är för övrigt också gjord av plast.A ArneTW skrev:
Den sista raden hänger jag inte med på? Insinuerar du att allergi ökar om man har en plastfolie i väggen som har extremt högt ångmotstånd (ångspärr) men inte om man har en plastfolie som bara har högt ångmotstånd (ångbroms)? Allergier tror man väl beror på minskad exponering för smuts och bakterier.
Det byggdes med en del olämpliga tekniker i samma tidsperiod som plasten blev standard. Men jag har inte hört talas om något samband mellan byggplast och allergier. Har du någon typ av belägg för den åsikten?
De kanske menar byggnader som periodvis är uppvärmda?KnockOnWood skrev:
Det står: "Särskilt lämplig för användning i stugor och fritidshus som står ouppvärmda under långa perioder."
Redigerat: