K
ion skrev:
Det är ännu viktigare vilka föräldrar man har. Vilka möjligheter man erbjuds under uppväxten.
Det är väl möjligt men det kan bli en lång och komplicerad diskussion :) Oavsett vilka föräldrar man har så är Sverige ett av de bästa länderna i världen när det gäller att ge alla en möjlighet i livet oavsett föräldrar.

/Krille
 
K
mycke_nu skrev:
Väldigt konstigt i så fall, men det är ju inget som hindrar att man tar tar ett lån som tillåter amortering.
Antingen missförstår jag dig eller också har du missförstått reglerna. Reglerna innebär krav på en rak amortering och ger inga möjligheter till annuitetslån som innebär en mindre amortering i början och en större i slutet.

Vad jag vet finns det heller inte bolån som är annuitetslån?

Annars håller jag med om att ett annuitetslån antagligen skulle passa de allra flesta bäst. Låg amortering när man är i början av sin yrkes- och bostadskarriär och antagligen har en hel familj att försörja. Sedan en högre amortering när barnen flyttat hemifrån och lönen antagligen är avsevärt högre i relation till lånet.

/Krille
 
I
Krille4 skrev:
Det är väl möjligt men det kan bli en lång och komplicerad diskussion :) Oavsett vilka föräldrar man har så är Sverige ett av de bästa länderna i världen när det gäller att ge alla en möjlighet i livet oavsett föräldrar.

/Krille
Det beror på vilken plattform man befinner sig, vad man tycker.
Själv är jag så nära verkligheten att jag sett hur lätt en del har det efter utbildningen att få ett toppjobb.
 
I
Sånna där annuitetslån var ju vanliga förr, men jag tror de försvunnit då räntemarknaden blivit livlig, blir kanske svårt att räkna ut vad månadsavgiften ska bli.
Samtidigt tycker jag att med datorers hjälp skulle det inte vara ett oövervinnligt hinder, man kunde ju göra det flexibelt.
Handelsbanken har visst med maxbelopp 150´, undrar om man kunde ta 10 st?
 
Jo men det är ju här man inte skall in och pilla för mycket.
Om marknaden är hyfsat självregelerad så kommer priserna anpassa sig just till "medel".
Det byggs hyresrätter idag också, i Barkarbystaden tex, utanför Stockholm, bygger ett antal privata hyresvärdar ett antal hyreshus.

Problemet är att hyran för en 3a är på drygt 12000 kr/mån och en 4:a på dryga 14000 kr/mån - med dagens ränta är det bra mkt billigare att äga sin bostad då, även om nyproduktionspreiserna för sådana lägenheter i samma område är på över 3 mkr med avgifter på 4000-5000 kr/mån.

/K
 
K
ion skrev:
Det beror på vilken plattform man befinner sig, vad man tycker.
Själv är jag så nära verkligheten att jag sett hur lätt en del har det efter utbildningen att få ett toppjobb.
Som sagt den diskussionen ger jag mig inte in i även om jag också lever nära verkligheten..... Det enda jag kan konstatera är att de allra flesta som utbildar sig, jobbar hårt och prioriterar sitt boende kan bo i hus i Sverige. Detta oavsett vilka föräldrar man har.

Börjar däremot nya regler komma med krav på amortering på t ex 25 år så kommer däremot en stor del av den svenska befolkningen aldrig ha råd med eget hus vid en normal räntenivå.

/Krille
 
I
klaskarlsson skrev:
Jo men det är ju här man inte skall in och pilla för mycket.
Om marknaden är hyfsat självregelerad så kommer priserna anpassa sig just till "medel".
Det byggs hyresrätter idag också, i Barkarbystaden tex, utanför Stockholm, bygger ett antal privata hyresvärdar ett antal hyreshus.

Problemet är att hyran för en 3a är på drygt 12000 kr/mån och en 4:a på dryga 14000 kr/mån - med dagens ränta är det bra mkt billigare att äga sin bostad då, även om nyproduktionspreiserna för sådana lägenheter i samma område är på över 3 mkr med avgifter på 4000-5000 kr/mån.

/K
Jaha, så det har gått så långt att bostadsrätterna sätter nivån på hyran i hyresrätter.
 
Well det handlar väl egentligen om produktionskostnader och anpassning till marknaden.

Marknadsanpassade hyror är troligen det enda som kan få igång produktion av hyresrätter och numer finns det tydligen ngt slags undantag som gör att vid nyproduktion så kan hyresvärden sätta mer marknadsanpassade hyror - till skillnad från bef hyresrätter där det är mer reglerat

Men annars finns det ju bara två alternativ:
1. Inga hyresrätter byggs
2. Man subventionerar hyresrätterna (mao de som bor på andra sätt betalar för dom som bor i hyresrätt)

/K
 
Redigerat:
I
klaskarlsson skrev:
Well det handlar väl egentligen om produktionskostnader och anpassning till marknaden.

Marknadsanpassade hyror är troligen det enda som kan få igång produktion av hyresrätter och numer finns det tydligen ngt slags undantag som gör att vid nyproduktion så kan hyresvärden sätta mer marknadsanpassade hyror - till skillnad från bef hyresrätter där det är mer reglerat

Men annars finns det ju bara två alternativ:
1. Inga hyresrätter byggs
2. Man subventionerar hyresrätterna (mao de som bor på andra sätt betalar för dom som bor i hyresrätt)

/K
Annars får man göra det till en statlig angelägenhet att se till att unga människor får lust att flytta ihop och skaffa barn.
Det gnälls ju till och från om att det föds för lite i vårt land.
 
Krille4 skrev:
Antingen missförstår jag dig eller också har du missförstått reglerna. Reglerna innebär krav på en rak amortering och ger inga möjligheter till annuitetslån som innebär en mindre amortering i början och en större i slutet.

Vad jag vet finns det heller inte bolån som är annuitetslån?

Annars håller jag med om att ett annuitetslån antagligen skulle passa de allra flesta bäst. Låg amortering när man är i början av sin yrkes- och bostadskarriär och antagligen har en hel familj att försörja. Sedan en högre amortering när barnen flyttat hemifrån och lönen antagligen är avsevärt högre i relation till lånet.

/Krille
Nej jag förstår reglerna, tänkte bara inte på att det inte går ihop med annuitetslån.

Eftersom jag bodde i USA i närmare tjugo år där praktiskt taget alla huslån är annuitetslån och "balloon mortgages" är väldigt ovanliga, tog jag för givet att alla icke-amorteringsfria lån i Sverige är annuitetslån.

Amerikanernas inställning att huslånen självklart måste vara betalda innan pensionen färgar väl också mina åsikter.
 
Redigerat:
K
mycke_nu skrev:
Nej jag förstår reglerna, tänkte bara inte på att det inte går ihop med annuitetslån.

Eftersom jag bodde i USA i närmare tjugo år där praktiskt taget alla huslån är annuitetslån och "balloon mortgages" är väldigt ovanliga, tog jag för givet att alla icke-amorteringsfria lån i Sverige är annuitetslån.

Amerikanernas inställning att huslånen självklart måste vara betalda innan pensionen färgar väl också mina åsikter.
Ett annuitetslån är per definition inte amorteringsfritt.Tyvärr tror jag inte att USA:s inställning och upplägg kring huslån de senaste 10-20 åren är något att ha som förebild då detta redan orsakat en global finanskris genom s k subprimelån.

Ett större gemensamt ansvarstagande från låntagare och långivare där man tar hänsyn till så många faktorer som möjligt tror jag är enda långsiktiga lösningen. Ett huslån på 3 mkr med 2% ger banken en marginal på minst 30 000 kr per år och då tycker jag att banken borde lägga en timme eller två på att gå igenom hushållets ekonomi innan de beviljar lånet. Istället vill bankerna göra det så enkelt som möjligt för sig själva och hoppas på mer generella regler som gör att de kan maximera vinsten med minimal arbetsinsats.

Jag förstår t ex inte varför vår bank aldrig frågat om vilka försäkringar vi har? Vi har t ex inkomst-, sjuk- olycksfalls- sjukvårds- och livförsäkringar som spelar en avsevärt mycket större roll för vår betalningsförmåga än om räntan går upp till 10%.

/Krille
 
Krille4 skrev:
Ett annuitetslån är per definition inte amorteringsfritt.
Jag hoppas att jag inte skrivit det någonstans..

Krille4 skrev:
Tyvärr tror jag inte att USA:s inställning och upplägg kring huslån de senaste 10-20 åren är något att ha som förebild då detta redan orsakat en global finanskris genom s k subprimelån.
Just subprimekrisen handlar inte om amortering utan att man ger tillfälligt rabatterade lån till folk som inte klarar en högre ränta. Efter tre år upphörde rabatten, räntorna gick upp, och det hela gick åt skogen.

Det är exakt samma sak som kan hända här, även om mekanismen är lite annorlunda.

Krille4 skrev:
Ett större gemensamt ansvarstagande från låntagare och långivare där man tar hänsyn till så många faktorer som möjligt tror jag är enda långsiktiga lösningen. Ett huslån på 3 mkr med 2% ger banken en marginal på minst 30 000 kr per år och då tycker jag att banken borde lägga en timme eller två på att gå igenom hushållets ekonomi innan de beviljar lånet. Istället vill bankerna göra det så enkelt som möjligt för sig själva och hoppas på mer generella regler som gör att de kan maximera vinsten med minimal arbetsinsats.

Jag förstår t ex inte varför vår bank aldrig frågat om vilka försäkringar vi har? Vi har t ex inkomst-, sjuk- olycksfalls- sjukvårds- och livförsäkringar som spelar en avsevärt mycket större roll för vår betalningsförmåga än om räntan går upp till 10%.

/Krille
Precis så har det alltid fungerat i USA, dvs innan subprimelånen dök upp. Man var ytterst noggranna med att kolla alla aspekter av låntagarnas ekonomi, försäkringar, betalningsförmåga, etc, etc.. När man övergav detta och började sälja subprimelån till dem som egentligen inte hade råd gick det mycket riktigt åt helskotta.

Där kan vi verkligen lära oss något av USA.
 
Vi har ganska hårda krav här, vi måste redovisa vår inkomst och hur länge vi haft jobb och man får låna max 80-90% av behovet (infördes efter senaste kraschen). Så man måste kunna spara ihop en klumpsumma först.

Sen baserat på det så går vi igenom lånets storlek och hur mycket vår ekonomi klarar av att betala tillbaka per månad tillsammans med bankmannen. En försäkring kan man också ta, ifall en av oss dör eller blir sjuk så betalas vår del av lånet till fullo, fanns dyrare som täckte arbetslöshet också men vi tog den första.

Vi tog också det första året amorteringsfritt.
 
DennisCA skrev:
Vi har ganska hårda krav här, vi måste redovisa vår inkomst och hur länge vi haft jobb och man får låna max 80-90% av behovet (infördes efter senaste kraschen). Så man måste kunna spara ihop en klumpsumma först.

Sen baserat på det så går vi igenom lånets storlek och hur mycket vår ekonomi klarar av att betala tillbaka per månad tillsammans med bankmannen. En försäkring kan man också ta, ifall en av oss dör eller blir sjuk så betalas vår del av lånet till fullo, fanns dyrare som täckte arbetslöshet också men vi tog den första.

Vi tog också det första året amorteringsfritt.
Problemet är väl att även om storbankerna har rätt strikta riktlinjer så har inte alla banker det.
85% max belåning gäller ju per lag (man kan dock låna resten in blanco om ngn långivare är ok med det). Sen har bankföreningen rekommendationen, som storbankerna för det mesta följer även om man efter individuell prövning säkert kan få andra villkor, 7% ränta och 50 års amortering på allt över 70%, fast anställning och en schablon (har för mig att det är 12500 kr per vuxen) som man skall ha över efter att lånen är betalda.

Men sen finns det ju massa andra långivare, bluestep, danske bank, forex bank mfl mfl - dom har ofta högre räntor men slappare regler.

/K
 
Vi har vårt lån hos en liten byabank, och detta är lagen alla banker oavsett storlek måste följa såvitt jag vet i Finland, dom fick inte göra annat ens fast dom ville erbjuda 100% finansiering.

Klart allt går att komma runt men vi likt majoriteten av befolkningen föredrar att hålla oss inom regelverket. Sen ska andra lån du tar via en annan bank isåfall även amorteras tillbaka, så du behöver ändå ha ekonomin i skick och klara av att amortera två lån. Det går även att få tilläggslån från samma bank om utgifterna går över det du uppskattade. Man ger dock inte den första finansieringen till 100% eftersom det är ett exempel på att du kan hushålla med ekonomin att ha sparat ihop en viss procent själv, det är varför gränsen finns. Slutmålet är ju ändå här att du ska betala lånet, inte betala ränta tills du dör.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.