Alternativ FTX-lösning
Hej!
Funderar lite på möjligheter att hitta en effektiv lösning för uppvärmning av mitt hus!
Vi har vattenburen elvärme och ett ventilationssystem med till och frånluft samt viss (ca 50-60%) värmeåtervinning på från frånluften till tilluften.
Hade jag haft ett vanligt frånluftssystem hade jag definitivt undersökt möjligheten att installera en Comfortzone frånluftsvärmepump (eller liknande).
Men eftersom jag även har tilluftskanal så funderar jag på om man kan kombinera en Comfortzone med ett tilluftsaggregat med vattenbatteri (visst heter det så när man utnyttjar vattnet att värma upp tilluften?) eller el.
Finns det någon som har erfarenhet av frånluftsvärmepump i kombination med tilluftsaggregat med uppvärmning?? Fungerar det? Hur fungerar det?
Funderar lite på möjligheter att hitta en effektiv lösning för uppvärmning av mitt hus!
Vi har vattenburen elvärme och ett ventilationssystem med till och frånluft samt viss (ca 50-60%) värmeåtervinning på från frånluften till tilluften.
Hade jag haft ett vanligt frånluftssystem hade jag definitivt undersökt möjligheten att installera en Comfortzone frånluftsvärmepump (eller liknande).
Men eftersom jag även har tilluftskanal så funderar jag på om man kan kombinera en Comfortzone med ett tilluftsaggregat med vattenbatteri (visst heter det så när man utnyttjar vattnet att värma upp tilluften?) eller el.
Finns det någon som har erfarenhet av frånluftsvärmepump i kombination med tilluftsaggregat med uppvärmning?? Fungerar det? Hur fungerar det?
Jag tror det finns "kombi" frånluftsvärmepumpar som prioriterar att värma tilluften och när det finns överskott, framförallt under sommaren, så beredas varmvatten. Det kan en FTX förstås inte. Då får du kanske hälften av din varmvatten uppvärmd till förmånliga vp kostnader, ungefär 1/3 av elpriset, plus en i genomsnitt lite varmare tilluft. Det är frågan om lösningen är ökonomiskt. Vet ej tillverkare.
Comfortzone kan förmodligen inte värma tilluften, enbart vatten. Fördelen är dock att den är kraftfullare/effektivare än andra vp genom att frånluften kyls ner till -15 grader innan den blåsas ut. Med vp som värmar bara vatten (Comfortzone) kan du eventuellt förvärma tilluften med en extra värmebatteri, en slags värmeväxlare som får värme från vattenburen värme och genomströms av luften. Igen frågan är om alla investeringar som krävs då, löner sig. Driftkostnader för vattenburen elvärme borde du kunna minska avsevärd.
Comfortzone kan förmodligen inte värma tilluften, enbart vatten. Fördelen är dock att den är kraftfullare/effektivare än andra vp genom att frånluften kyls ner till -15 grader innan den blåsas ut. Med vp som värmar bara vatten (Comfortzone) kan du eventuellt förvärma tilluften med en extra värmebatteri, en slags värmeväxlare som får värme från vattenburen värme och genomströms av luften. Igen frågan är om alla investeringar som krävs då, löner sig. Driftkostnader för vattenburen elvärme borde du kunna minska avsevärd.
Ja varför inte...du får gärna förklara varför din tanke är bättre än en Comfortzone med ett tilluftsaggregat.poiu skrev:
Fick svar på just frågan om Comfortzone i kombination med tilluftsvärmeaggregat är nått som brukar levereras. Svaret: "ja, det finns standardlösningar för detta. Vi rekommenderar tilluftaggregat från IVT eller Aircoil, men det finns andra som fungerar också."
Men som sagt jag är långt ifrån övertygad. Jag har förstått att Comfortzone värmepumpen är väldigt effektiv och ger stora besparingsmöjligheter.
Men som sagt kan någon övertyga mig att det är billigare över en tidsperiod på 20 år att investera i en luft/vatten värmepump och ett nytt effetikvare FTX- aggregat så är jag såklart öppen för förslag.
Poiu - jag har läst några av dina svar och jag måste säga att du förutsätter väldigt mycket att andra har din kunskap om sånt här. När du kastar ur dig en "varför inte si eller så.." - eller "du ska ju välja den.." så måste du förklara varför du säger så annars är det ju meningslöst att du svarar - vi fattar ju ändå inte varför vi ska göra som du säger det blir bara ett ännu större frågetecken av såna svar.
Egentligen handlar frågan om uppvärmning och mindre om ventilationen.
Luft/vatten värmepump är klart billigast i anskaffning. Nackdelar är:
- vp tapper effekt just när det är kallast ute och man behöver effekten. Till följd används mer dyr elvärme i jämförelse med andra slags vp som har samma "norm"effekt och når den konstant över året.
- har en utomhusdel som eventuellt bullrar relativt mycket, stör estetiskt, ett extra hål genom väggen måste göras.
- pga av stora temperaturskillnader ute som måste hanteras och utomhusdelen finns det förutsättningar att livslängden är kortare än andra slags vp
- berättigar inte till bidrag
Berg- eller jordvp kostar väl grovt lika mycket som Comfortzone, men borrning/grävning kommer till, kostnader (minst 50000, upp till 100000?), även besväret med detta.
Comfortzone och andra frånluftsvp berättigar inte till bidrag (?, är osäker).
Alla värmepumpar fungerar bra om din nuvarande vattenburen uppvärmning klarar relativt låg temperatur i framledningen, helst inte mer än 50 grader. Annars borde det eventuellt göras förbättringar även där.
Lösningar ordnad, ringsta anskaffningskostnader och största framtida driftkostnader först:
gör ingenting, luft/vatten vp (eventuellt med ny FTX), vanligt frånluftsvp med vvberedning, Comfortzone med ett tilluftsaggregat, berg/jordvp (eventuellt med ny FTX)
Att avgöra om en högre investering nu löner sig inom ett visst antal år är nästan omögligt eftersom framtidens elpriser är okända. Allmänt, ju högre din elförbrukning nu, ju mer sannolikt är investeringar i elsnålare uppvärmning lönsamma. Ur magen skulle jag rekommendera din ursprunglig tanke, Comfortzone med en vattenbatteri för tilluften.
Luft/vatten värmepump är klart billigast i anskaffning. Nackdelar är:
- vp tapper effekt just när det är kallast ute och man behöver effekten. Till följd används mer dyr elvärme i jämförelse med andra slags vp som har samma "norm"effekt och når den konstant över året.
- har en utomhusdel som eventuellt bullrar relativt mycket, stör estetiskt, ett extra hål genom väggen måste göras.
- pga av stora temperaturskillnader ute som måste hanteras och utomhusdelen finns det förutsättningar att livslängden är kortare än andra slags vp
- berättigar inte till bidrag
Berg- eller jordvp kostar väl grovt lika mycket som Comfortzone, men borrning/grävning kommer till, kostnader (minst 50000, upp till 100000?), även besväret med detta.
Comfortzone och andra frånluftsvp berättigar inte till bidrag (?, är osäker).
Alla värmepumpar fungerar bra om din nuvarande vattenburen uppvärmning klarar relativt låg temperatur i framledningen, helst inte mer än 50 grader. Annars borde det eventuellt göras förbättringar även där.
Lösningar ordnad, ringsta anskaffningskostnader och största framtida driftkostnader först:
gör ingenting, luft/vatten vp (eventuellt med ny FTX), vanligt frånluftsvp med vvberedning, Comfortzone med ett tilluftsaggregat, berg/jordvp (eventuellt med ny FTX)
Att avgöra om en högre investering nu löner sig inom ett visst antal år är nästan omögligt eftersom framtidens elpriser är okända. Allmänt, ju högre din elförbrukning nu, ju mer sannolikt är investeringar i elsnålare uppvärmning lönsamma. Ur magen skulle jag rekommendera din ursprunglig tanke, Comfortzone med en vattenbatteri för tilluften.
Okey.
Ett hus behöver värme för att:
* Värma tilluft=Kompensera för förluster pga frånluften
* Kompensera för förluster genom klimatskalet tak,väggar osv.
* Värma varmvatten.
Hur fördelningen ser ut mellan de olika komponenterna beror på huset.
Ett hus får värme från:
* Människor
* Aparater typ TV.
* Solen
* Värmeanläggning.
Lågenergihus klarar sig med passivuppvärmning av huset (de tre första punkterna) och ÅV på ventilationen. Varmvatten värms för sig på önskat sätt.
En frånlufts VP kan inte plocka ut mer värme ur frånluften än det finns att hämta=det som krävs för att värma tilluften plus lite till plus drivenergin.
Har man höga förluster genom klimatskärmen eller hög Vvatten förbrukning täcks resten av elpatron.
Man måste alltså räkna på de aktuella förutsättningarna.
Ett hus behöver värme för att:
* Värma tilluft=Kompensera för förluster pga frånluften
* Kompensera för förluster genom klimatskalet tak,väggar osv.
* Värma varmvatten.
Hur fördelningen ser ut mellan de olika komponenterna beror på huset.
Ett hus får värme från:
* Människor
* Aparater typ TV.
* Solen
* Värmeanläggning.
Lågenergihus klarar sig med passivuppvärmning av huset (de tre första punkterna) och ÅV på ventilationen. Varmvatten värms för sig på önskat sätt.
En frånlufts VP kan inte plocka ut mer värme ur frånluften än det finns att hämta=det som krävs för att värma tilluften plus lite till plus drivenergin.
Har man höga förluster genom klimatskärmen eller hög Vvatten förbrukning täcks resten av elpatron.
Man måste alltså räkna på de aktuella förutsättningarna.
Tack för det mer uttömmande svaret Poiu (läste just det jag skrev om dig och insåg att det var lite hårt skrivet - ber om ursäkt för det). Det jag efterfrågade var ju egentligen lite mer uttömmande svar och det fick jag nu!
Tack - tror jag förstår vad du vill säga!
Tack - tror jag förstår vad du vill säga!
Tyvärr är ekvationen fysikaliskt inte korrekt. Det finns hur mycket som helst värme att plocka ur frånluften. Till exempel, om man kyler frånluften ner till -50 grader i stället till -15 grader (Comfortzone) eller +4 grader (många frånlufts VP) innan den blåses ut som utluft så erhålls nästan 10 kW effekt vid samma luftflödet som i exemplet på Comfortzones websida. Det skulle räker till de flesta tänkbara värmebehov av ett vanligt hus. Värmen i luften (och allt annat) tar slut vid -273 grader!poiu skrev:
En frånlufts VP kan principiellt mycket väl täcka alla förluster genom klimatskärmen eller hög Vvatten förbrukning. Som alla VPar behöver den dock (driv)energi för att producera värme, i praktiken elenergi. Avgett värmeffekten i förhållande till VPs förbrukade eleffekt anges av tillverkerna som COP. Den brukar ligga vid 3-4 under flesta förhållande (luft/vatten hamnar under, när uteluften är kallt, berg/jordvärme något över enligt tillverkernas uppgifter).
Sista meningen i citatet stämmer bara, om man har en effektiv värmeåtervinning ur frånluften, typ FTX, och annars enbart uppvärmning genom elpatron/direkt el. Som sagt, stämmer ej för frånlufts VP.
Stephanb, COP beror starkt av temperaturerna. Du har definitivt inga COP 3-4 vid -50* C snarare 1,5 om jag räknade rätt. Dessutom klarar du dig knappast med en enstegkompressor med temperatursving på 100 grader eller mer.
Följaktligen så kan inte en frånluftsVP täcka höga förluster eller stor tappvatten förbrukning, vare sig rent tekniskt eller ur driftsekonomisk synvinkel.
Följaktligen så kan inte en frånluftsVP täcka höga förluster eller stor tappvatten förbrukning, vare sig rent tekniskt eller ur driftsekonomisk synvinkel.
Exemplet med -50 grader är ju bara för att visa principiellt att det finns tillräkligt värme i frånluften för att täcka husets alla förluster, inkl "klimatskålet" och i avloppet försvinnande varmvatten.
Högsta nårbar COP vid T1=-50 grader och uppvärmning till T2=55 grader varmt vatten är 3.12 (T2/(T2-T1), man måste räkna Kelvin inte Celsius, dvs räknar från -273 C). Alla praktiska värmepumpar ligger långt under teoretiska gränsen angående COP, och det är tekniska lösningar och ingenjörskonsten som bestämmer vilken COP nås.
En Comfortzone leverar enligt tillverkaren 5.1 kW värmeeffekt vid 1.7 kW eleffekt, dvs COP är 3. Värmeeffekten räker då normalt att täcka stora delar av husets förluster, i alla fall tydligt mer än förlusterna genom ventilationen.
Jag själv har ingen relation till Comfortzone eller andra frånlufts VP tillverkare. Men jag kan bedömer att beräkningar på deras websidan är fysikaliskt korrekta (med undantag att de skriver felaktig "El energi är: 1,7 kW", korrekt våre Eleffekt är: 1,7 kW)
Högsta nårbar COP vid T1=-50 grader och uppvärmning till T2=55 grader varmt vatten är 3.12 (T2/(T2-T1), man måste räkna Kelvin inte Celsius, dvs räknar från -273 C). Alla praktiska värmepumpar ligger långt under teoretiska gränsen angående COP, och det är tekniska lösningar och ingenjörskonsten som bestämmer vilken COP nås.
En Comfortzone leverar enligt tillverkaren 5.1 kW värmeeffekt vid 1.7 kW eleffekt, dvs COP är 3. Värmeeffekten räker då normalt att täcka stora delar av husets förluster, i alla fall tydligt mer än förlusterna genom ventilationen.
Jag själv har ingen relation till Comfortzone eller andra frånlufts VP tillverkare. Men jag kan bedömer att beräkningar på deras websidan är fysikaliskt korrekta (med undantag att de skriver felaktig "El energi är: 1,7 kW", korrekt våre Eleffekt är: 1,7 kW)
Skilnaden mellan COP och Carnot är mellan tummen och pekfingret 1:2 i konventionella kyl/VP. Vid låga temp. sämre, vid stora anläggningar bättre.
Att diskutera hur mycket värme det finns rent teoritiskt i frånluften är ju ganska meningslöst. Principiellt så finns där E=m*c^2.
Vad som är interessant är vad som är praktiskt tillgängligt. Om det då räcker med frånluften beror på huset, och i de flesta praktiska fall räcker inte frånluften till.
Att diskutera hur mycket värme det finns rent teoritiskt i frånluften är ju ganska meningslöst. Principiellt så finns där E=m*c^2.
Vad som är interessant är vad som är praktiskt tillgängligt. Om det då räcker med frånluften beror på huset, och i de flesta praktiska fall räcker inte frånluften till.