Nej, de flesta har nog tillräckliga marginaler för att klara en ränta på 6%. Men för många innebär det nog en del ganska obekväma uppoffringar, särskilt om räntan skulle ligga kvar på 6% under en längre tid. Om sen ytterligare ekonomiska problem dyker upp (arbetslöshet, tex) är det bäddat för problem.FredrikR skrev:
Men det som stör mig är att bostadspriserna verkar följa den rörliga räntan. När räntan tillfälligt var uppe vid 6% sjönk priserna och nu när räntan är i botten är priserna högre än de nånsin har varit. Hur resonerar folk? Fattar de inte att en rörlig ränta är föränderlig? Ett bostadsköp är ju en långsiktig investering. Hur kan man basera det på nåt som kan förändras på ett par månader?
Jag kan bara hålla med dig, en bostad äger de flesta under en eller flera ränteuppgångar och nedgångar så jag har personligen svårt att se att en låg ränta motiverar en något större skillnad vad man är bered att betala för bostaden eftersom fasta kostnader och räntor över tiden ändå jämnar ut sig. Uppenbarligen så har räntenivån en stor påverkan på vad man är beredd att betala för sitt boende och den psykologiska effekten av en låg ränta har uppenbarligen en väldigt stor effekt på priset. Kanske inte så förvånande men rationellt inte särskilt logiskt.lurk12345 skrev:
Som köpare så ska man rimligen köpa när räntan är hög och som säljare ska man sälja när räntan är låg.d^_^b
Priserna stiger/sjunker inte alls lika mycket som räntekostnaderna, så något direkt samband är det ju inte.
Sedan är det ju direkt i början av husköpet som ekonomin är mest ansträngd, de första 5-10 åren kanske.
Sedan är det ju direkt i början av husköpet som ekonomin är mest ansträngd, de första 5-10 åren kanske.
Självbyggare
· Stockholm
· 8 592 inlägg
Hur menar du då ?-MH- skrev:
Många verkar ju inte amortera så mkt, och bor man i en storstadregion så påverkas inte kostnaden så mkt inte ens -om man amorterar...
Och visst kostar en inflyttning ofta lite mer - man renoverar köper möbler osv - men underhållet kommer ju löpande och efter 5-10 år så brukar man ju börja om med de olika rummen igen och renovera upp ytskikten osv iaf...
/K
Med tanke på de senaste årens prisutveckling är det väl sant att de som köpt nyligen har en mer ansträngd ekonomi än de som köpt för 5-10 år senklaskarlsson skrev:
Även om inflationen är låg äter den upp en del. Med en inflation på 1,5% minskar värdet av skulden med 14% på tio år.
Sen verkar det som att folk på landsbygden med små lån amorterar dem medan de som bor i storstäder och har stora lån låter bli att amortera. Jag har lite svårt att förstå hur folk resonerar här. En amorterad krona är ju en amorterad krona, oavsett hur stora lån man har.
Redigerat:
Om man har utrymme att amortera är det bättre att sätta pengarna på fonder eller dyligt istället för att amortera. Amortera då istället en klumpsumma då och då. Som du påpekar så sjunker värdet på lånen via inflationen.(förutsättningsvis att löneutveckligen följer) Men detta kräver att man sätter sig in i fonders utveckling etc. men för en normalbegåvad är det enkelt, en till två timmar i månaden att läsa DI samt följa börsutvecklingar etc. Så gör jag, och det har visat sig mest lönsamt för mig. Detta gör ju också att du är likvid om något händer...lurk12345 skrev:Med tanke på de senaste årens prisutveckling är det väl sant att de som köpt nyligen har en mer ansträngd ekonomi än de som köpt för 5-10 år sen
Även om inflationen är låg äter den upp en del. Med en inflation på 1,5% minskar värdet av skulden med 14% på tio år.
Sen verkar det som att folk på landsbygden med små lån amorterar dem medan de som bor i storstäder och har stora lån låter bli att amortera. Jag har lite svårt att förstå hur folk resonerar här. En amorterad krona är ju en amorterad krona, oavsett hur stora lån man har.
ps Om man har en generell avkastning på ca: 14%/år på det man satt i fonder, räkna på att man satt undan på fonder det man skulle ha amorterat, sedan amorterat det man sparat i nominellt värde en gång per år.... "do the math" ds
Redigerat:
Jag ser tre faktorer:klaskarlsson skrev:
1) Inflationen, även om den är liten.
2) Yngre människor köper sitt första hus, sedan får de högre lön.
3) Man börjar med att renovera när man flyttar in, sedan avtar lusten.
visst, det vore trevligt.....Nyfniken skrev:Varför 14%? Varför inte 1000%
men man kanske ska vara realist...
14% är förbaskat bra om du kan hålla det konstant....
Men gå inte in i aktie/fondvärlden med att tro som nyfniken...
Nå, att klara 14% avkastning år efter år utan att åka på några smällar är extremt svårt. Är du så bra borde du fundera på att ge upp ditt vanliga jobb och satsa på att bli fondförvaltare. Om du vill att vi ska tro på din berättelse borde du ge mer detaljer, tex hur länge har du hållit på, hur mycket pengar har du satsat, hur mycket har du nu, vilka aktier satsade du på de senaste åren osv.cust3000 skrev:
14% är högt sett i ett långt perspektiv ja, det man måste klara då är att förutse nedgångarna och snabbt agera på dem. I uppgångar är det enkelt att få 14% och ännu mycket mer, se bara hur mycket man har kunnat tjäna i år. Men om man sitter kvar på ett innehav under en nedgång på 50% så krävs det en uppgång på 100% bara för att man ska vara tillbaka där man var innan nedgången.
Men faktum är ju att det har visat sig att en helt orörd men väl fördela aktieportfölj slår samtliga andra sparformer över tiden och ger ofta 10%+ över en period av 15-20 år utan att man parerar för nedgångar. Detta beror till stor del på att man inte blir pungslagen på de avgifter som fonder och andra sparformer har och som är väldigt markanta över tiden, men även på att många fonder, trots att de är förvaltade dito, inte går bättre än index, medan vissa, väl valda aktier alltid går bättre än så.
Min personliga erfarenhet är att jag har aktiesparat i 15 år och hade tills jag var 30 lyckats få ihop ett tillräckligt kapital för att inte behöva låna till vårt nybyggda hus. Det gjorde vi naturligtvis ändå eftersom pengarna förökar sig mycket bättre på börsen.
Men faktum är ju att det har visat sig att en helt orörd men väl fördela aktieportfölj slår samtliga andra sparformer över tiden och ger ofta 10%+ över en period av 15-20 år utan att man parerar för nedgångar. Detta beror till stor del på att man inte blir pungslagen på de avgifter som fonder och andra sparformer har och som är väldigt markanta över tiden, men även på att många fonder, trots att de är förvaltade dito, inte går bättre än index, medan vissa, väl valda aktier alltid går bättre än så.
Min personliga erfarenhet är att jag har aktiesparat i 15 år och hade tills jag var 30 lyckats få ihop ett tillräckligt kapital för att inte behöva låna till vårt nybyggda hus. Det gjorde vi naturligtvis ändå eftersom pengarna förökar sig mycket bättre på börsen.
som jag skrev, 14% är förbaskat bra men absolut inte svårt om man är med och kollar upp börsutvecklingar etc. ca 1-2h/m (med risk för att jag upprepar mig) 14% har jag inte tagit ur luften, utan baserat på vad jag själv klarat i avkastnig, och jag är absolut inget orakel, så det skulle vem som helst klara om man är normalbegåvad. En viktig aspekt som BobbyEwing påpekar är att stå likvid i nedgångar så du inte blåser det du lyckats få avkastat
Redigerat: