Jag är mycket glad att det inte är så.
 
  • Gilla
Workingclasshero och 8 till
  • Laddar…
Om en samfällighet har fått tillstånd att anlägga en brygga så kan man jämföra det med en båtklubb. Då har man även rätt att sätta upp en grind på bryggan för att skydda båtarna för stöld el. vandalisering
 
Att de har tillstånd att bygga en brygga är inte samma sak som att de har tillstånd att blockera den för allmänheten. Det kan de ha, men det tror jag inte.
 
  • Gilla
least
  • Laddar…
L Lidd skrev:
Det är ju en ganska stor process att få bygglov för bastu vid vattnet, står det något i det beslutet ni kan använda?
Ursäkta att jag inte har svarat tidigare. Byggnadsnämnden har beviljat bygglov av bastu och brygga med anledning av att det är beslutat redan i byggnadsplanen för samfälligheten 1979. Bastu och brygga är placerade på ett markerat område i byggnadsplanen för småbåtshamn och på ett vattenområden som får överbyggas.
 
Jag känner till några liknande gemensamma badbryggor där man lägger en handduk där bryggan börjar för att markera att bryggan är upptagen. Funkar kanske dock inte med "besökare".
På en av dem har det dessutom betydelse hur man lägger handduken, öppen eller hoprullad. Minns inte vilken som är vilken ,men tror öppen=gör gärna sällskap, hoprullad=jag vill helst vara själv
 
Fotografen Fotografen skrev:
Jag ser inte anledningen till "allmänheten" ska ha rätt till att sätta fötterna på varje privatägd kvadratmeter mark och varje privatägd strandmeter. Allemansrätten borde inskränkas till att bara gälla mark som ägs av staten, landstingen, kommuner, kyrkan och stora skogsbolag. Den kommer av att man förr, innan det fanns vägar och publika transportmedel, reste till fots eller möjligen till häst genom terrängen vilket inte är applicerbart på dagens resande. Privata markägare borde själva få ha full rådighet över sin mark och bestämma om allmänhet ska ha tillträde eller inte.
Allmänheten har inte rätt att sätta foten på varje kvadratmeter. Detta är redan reglerat i gällande lagstiftning. Allemansrätten ska absolut inte inskränkas på något vis, börjar man inskränka vissa parametrar så hamnar man snart på ett sluttande plan.

Din historiska beskrivning har ingenting med gällande lagstiftning att göra. Allemansrätten kom till för att man ville främja det fria friluftslivet, och göra naturen tillgänglig för alla.
 
  • Gilla
erre och 15 till
  • Laddar…
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
7 kap 15 § första stycket 2 miljöbalken.
Står väl inget om att sätta dit blommor osv där ?? :)

/K
 
Det tyckte nog domstolarna som tolkat det som att krukväxter och att göra det allmänt hemtrevligt avhåller allmänheten från att komma dit, vilket alltså är otillåtet.
 
  • Gilla
Anna_H
  • Laddar…
L least skrev:
Allmänheten har inte rätt att sätta foten på varje kvadratmeter. Detta är redan reglerat i gällande lagstiftning. Allemansrätten ska absolut inte inskränkas på något vis, börjar man inskränka vissa parametrar så hamnar man snart på ett sluttande plan.
Det sluttande planet lutar tyvärr åt andra hållet. En sak var när allemannsrätten bara gav allmänheten tillträde till mark där den inte störde, om den inte förstörde, men – om vi räknar in strandskyddet i allemansrätten – när det istället är så att allmänheten har starkare rätt än markägaren, så att denne inte får bebygga eller utnyttja sin mark annat än på nåder (och så är det ju sen 1975), då tycker jag att vi har halkat extremt långt utför detta sluttande plan.
 
  • Gilla
zappo.engstrom och 3 till
  • Laddar…
F frinken skrev:
Lagstiftarens mål har varit att skydda våra vatten och vår natur så att såväl Soppilainen och Svensson som Wall Enberg skall kunna ta del av den och så att vi skall slippa blådårar som Zen Ström och Zlat An somnutan tvekan om tillfällle gavs skulle köpa och hägna in varenda kvadratmeter av svenska vattendrag för sitt eget höga privata nöjjes skull.
Man kan fråga sig om det är en ordning som gagnar gemene skattebetalare?
Lagstiftarens mål och vad man faktiskt lyckas uppnå är inte per definition samma sak, så man får också titta på hur lagstiftningen fungerar i praktiken.

I praktiken leder dagens system till att endast de väldigt besuttna har möjlighet att bygga eller bo vid vatten då det är väldigt svårt att få ta ny mark i anspråk för detta ändamål. Och något som många vill ha, men få kan få blir väldigt dyrt. Och detta i ett land där mindre än tre procent av marken är ianspråktagen för bebyggelse.

Är detta ett system som är rimligt och gynnar den enskilde?

För egen del tycker jag att systemet från före 1975 var en rimlig kompromiss, där strandskydd specifikt var tvunget att beslutas om, inte något som fanns överallt. Dagens system finner jag dock förskräckligt, med sin inställning att Sverige i stort är klart. Utvecklings- och förändringsstopp. Fy!
 
  • Gilla
jonmo och 1 till
  • Laddar…
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
Det sluttande planet lutar tyvärr åt andra hållet. En sak var när allemannsrätten bara gav allmänheten tillträde till mark där den inte störde, om den inte förstörde, men – om vi räknar in strandskyddet i allemansrätten – när det istället är så att allmänheten har starkare rätt än markägaren, så att denne inte får bebygga eller utnyttja sin mark annat än på nåder (och så är det ju sen 1975), då tycker jag att vi har halkat extremt långt utför detta sluttande plan.
I sak har du en poäng, vi pratar om samma fråga fast från olika håll.
Du har helt rätt i att man inte ska förhindra byggande kring varje liten tjärn och göl på grund av strandskyddet. I exempelvis Finland kan man och får bygga ett nytt hus med strandtomt (om nån vill sälja tomten till dig), men här är det i stort sett omöjligt att lyckas med detta.

Men, jag tycker att man som allmänhet ska ha rätt att vara på mark som man inte äger, skogen/stranden/fjället ska vara till för alla och där tror jag att vi är överens.
 
  • Gilla
Bettan74 och 3 till
  • Laddar…
Strandskyddet är bara indirekt kopplat till allemansrätten.

Det finns överhuvudtaget ingen rätt att bygga på mark som man råkar äga, spelar ingen roll om den ligger vid en strand eller tio milfrån kusten. Byggrätten regleras i olika typer av planer, som är mer eller mindre lokalt beslutade. Strandskyddet är bara en form av central reglering.

Det finns som med alla lagar gränsfall där strandskyddslagen slår konstigt, men i princip tycker jag att det är bättre såhär, än som det ex. ser ut på italienska rivieran med avgränsade 50 m stränder och inträde med vändkors till varje liten del av stranden.
 
H hempularen skrev:
Det finns överhuvudtaget ingen rätt att bygga på mark som man råkar äga, spelar ingen roll om den ligger vid en strand eller tio milfrån kusten. Byggrätten regleras i olika typer av planer, som är mer eller mindre lokalt beslutade. Strandskyddet är bara en form av central reglering.
Jo, det normala är att man får bygga om det inte är uttryckligt förbjudet. Så länge som man följer detaljplanen (eller om sådan saknas, områdesplanen) måste kommunen godkänna en bygglovsansökan.

Grundläget är alltså att man får bebygga sin mark. Strandskyddet såsom det nu är utformat är tvärtom – grundläget där är att man inte får bygga.

Men för att försöka återvända till sakfrågan, allemansrätten gäller på bryggan.
 
S Sir Duke skrev:
Jo men ordet "uppfattas" som hemfridszon: Det blir ju godtyckligt? Hur avgör man om det ser alltför "trevligt" ut? Det finns ju blommor och planteringar på allmänna lekplatser och i parker...
För att ge exempel har länsstyrelsen de senaste två åren gjort en omfattande översyn av just detta längs våra omfatttande strandlinjer (mil):

Staket/lejdare på hög brygga - ok
Utbyggd brygga - inte ok
Klippt gräsmatta - inte ok
Trall - inte ok
Blommor/planteringar - inte ok
Bänkar/stolar/bord - inte ok
Rensa sly/hög vass - inte ok
Fälla mindre träd/buskar - inte ok
 
  • Gilla
Hyltran från Veglemyren
  • Laddar…
Bravo! Det ska se vilt och igenvuxet ut, kul...
 
  • Gilla
Hyltran från Veglemyren
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.