36 199 läst ·
110 svar
36k läst
110 svar
Äga hus tillsammans med ex
Tråkigt att höra att ni presis byggt färdigt huset och sen separerarH hajnor skrev:Hej!
Jag och sambon har separerat. Vi har ett barn ihop.
Vi står 50/50 som ägare på en nybyggd villa, som vi flyttade in i februari i år. Vi har gemensamt lån på ca 65% av bostadsvärdet. Villan är idag värderad till ungefär samma som vad den kostade att bygga. (strax över 5 milj)
Jag har stått för HELA kontantinsatsen själv, vi har ett skuldebrev emellan oss för att reglera detta.
Jag har ingen möjlighet att ta över hela lånet själv, jag har däremot råd att bo kvar och stå för alla kostnader.
Sambon har sagt att han kan stå kvar som ägare, i och med att han inte har låst fast några pengar i huset så gör det inte honom så mkt, och han vill gärna att sonen ska få växa upp i huset.
Men hur ska man tänka med ränta, amortering etc? Om jag står för allt själv, hur blir det då vid ev försäljning, då har ju jag amorterat även på hans del av lånet... Ska han amortera på sin egen del, och jag står för resten?
Ska också tillägga att vi ( i alla fall tills vidare) kommit överens om att sonen ska bo 100 % hos mig (exet flyttat 10 mil bort), men att han kommer till oss varje vecka och bor över i gästrummet 1-2 nätter och har då hand om sonen.
Väldigt knölig situation....
Dela upp lånet på två, och sedan kan var och en betala sin del. En lösning där bara en amorterar på ett gemensamt lång skulle bli krånlig eftersom den personens andel skulle öka med varje amortering, vilket kan bli besvärligt att hålla reda på.H hajnor skrev:Hej!
Jag och sambon har separerat. Vi har ett barn ihop.
Vi står 50/50 som ägare på en nybyggd villa, som vi flyttade in i februari i år. Vi har gemensamt lån på ca 65% av bostadsvärdet. Villan är idag värderad till ungefär samma som vad den kostade att bygga. (strax över 5 milj)
Jag har stått för HELA kontantinsatsen själv, vi har ett skuldebrev emellan oss för att reglera detta.
Jag har ingen möjlighet att ta över hela lånet själv, jag har däremot råd att bo kvar och stå för alla kostnader.
Sambon har sagt att han kan stå kvar som ägare, i och med att han inte har låst fast några pengar i huset så gör det inte honom så mkt, och han vill gärna att sonen ska få växa upp i huset.
Men hur ska man tänka med ränta, amortering etc? Om jag står för allt själv, hur blir det då vid ev försäljning, då har ju jag amorterat även på hans del av lånet... Ska han amortera på sin egen del, och jag står för resten?
Ska också tillägga att vi ( i alla fall tills vidare) kommit överens om att sonen ska bo 100 % hos mig (exet flyttat 10 mil bort), men att han kommer till oss varje vecka och bor över i gästrummet 1-2 nätter och har då hand om sonen.
Väldigt knölig situation....
Det bästa vore att köpa ut sambon helt. alt sälja huset och flytta till ett boende du har råd med själv. Barn har normalt inga problem med att flytta och anpassar sig lätt - det är oftare värre för vuxna. Låt inte det stå i vägen för rätt beslut.
Pytt skrev:
Fortfarande ingen av de som fått sådana stora lån helt själva som kan tipsa om vilken bank?!
Jag behövde ju också ett bolån när jag separerade och jag gick igenom ALLA någorlunda kända banker jag kunde komma på för att se vad jag kunde få låna till en villa och de enda som ville erbjuda mig mer än 1,2-1,3 miljoner var Länsförsäkringar; där kunde jag få låna hela 1,5... Då hade jag fast inkomst på ca 36kkr (brutto) i månaden, ca 600kkr till insats, inga barn och inga betalningsanmärkningar.
Pytt skrev:
Fortfarande ingen av de som fått sådana stora lån helt själva som kan tipsa om vilken bank?!
Jag behövde ju också ett bolån när jag separerade och jag gick igenom ALLA någorlunda kända banker jag kunde komma på för att se vad jag kunde få låna till en villa och de enda som ville erbjuda mig mer än 1,2-1,3 miljoner var Länsförsäkringar; där kunde jag få låna hela 1,5... Då hade jag fast inkomst på ca 36kkr (brutto) i månaden, ca 600kkr till insats, inga barn och inga betalningsanmärkningar.
Unikt namn skrev:
Det går väldigt lätt att göra en kalkyl på tex SBAB.se och se ungefär hur mycket man kan låna.
Det som i huvudsak spelar roll är hur mycket du tjänar, vilka fasta utgifter du har (andra lån/krediter, barn, etc) och driftkostnaden på din bostad.
Om du tjänar 36k och bara får låna 1.2 måste du ha andra fasta kostnader som drar ner ditt lånebelopp, eller ett hus som kostar svinmkt i underhåll ( tex är väldigt väldigt stort).
Problemet du har är kontant insatsen , som du ser på vissa och mig är övervärdet huset har jämte lånet, belåningsgraden på egendomen blir låg,,, hur än banken vrider och vänder så har dom en enorm säkerhet i sitt utlånande belopp. även marknadsvärdet och efterfrågan läggs med in i bankens värdering hur du får lån.Pytt skrev:
Fortfarande ingen av de som fått sådana stora lån helt själva som kan tipsa om vilken bank?!
Jag behövde ju också ett bolån när jag separerade och jag gick igenom ALLA någorlunda kända banker jag kunde komma på för att se vad jag kunde få låna till en villa och de enda som ville erbjuda mig mer än 1,2-1,3 miljoner var Länsförsäkringar; där kunde jag få låna hela 1,5... Då hade jag fast inkomst på ca 36kkr (brutto) i månaden, ca 600kkr till insats, inga barn och inga betalningsanmärkningar.
Nu verkar du ju vara inne på att lösa ut sambon eller sälja, vilket även jag håller med om, MEN ..
.. OM han skall vara kvar som ägare måste han även amortera, betala ränta samt halva underhållet av huset. Annars får han del av en investering utan att betala för risken.
Mitt råd är att du INTE försöker lösa upplägget med banker via internet, Mail eller telefon. Boka möten via telefon och uppge så bara att du vill diskutera hur du skall lösa ut exet. Sedan tar du allt vid personligt möte. Alltid personligt möte. Det är så värdefullt. Särskilt i avvikande situationer.
.. OM han skall vara kvar som ägare måste han även amortera, betala ränta samt halva underhållet av huset. Annars får han del av en investering utan att betala för risken.
Mitt råd är att du INTE försöker lösa upplägget med banker via internet, Mail eller telefon. Boka möten via telefon och uppge så bara att du vill diskutera hur du skall lösa ut exet. Sedan tar du allt vid personligt möte. Alltid personligt möte. Det är så värdefullt. Särskilt i avvikande situationer.
Jag håller med. Hann tyvärr inte ringa bankerna igår då det blev lite väl mkt att göra på jobbet.elpaco skrev:
Nu verkar du ju vara inne på att lösa ut sambon eller sälja, vilket även jag håller med om, MEN ..
.. OM han skall vara kvar som ägare måste han även amortera, betala ränta samt halva underhållet av huset. Annars får han del av en investering utan att betala för risken.
Mitt råd är att du INTE försöker lösa upplägget med banker via internet, Mail eller telefon. Boka möten via telefon och uppge så bara att du vill diskutera hur du skall lösa ut exet. Sedan tar du allt vid personligt möte. Alltid personligt möte. Det är så värdefullt. Särskilt i avvikande situationer.
Jag har tänkt mkt de senaste dagarna, och som jag ser det finns det tre alternativ:
1. Lösa ut exet med hjälp av min pappa. Bo kvar på obestämd framtid. Exet kan fortf komma och bo här de dagar han är med sonen, men ska då stå för en förutbestämd % av löpande räkningar. Detta är känslomässigt det mest lockande alternativet, men sätter mig i en ansträngd situation rent ekonomiskt.
2. Exet är kvar som delägare. Han amorterar på sin del av lånet, bor här de dagarna han är med sonen och som i alternativ 1 står för en förutbestämd % av löpande räkningar. Underhåll, eller i vårt fall fortsatt iordningsställande av garageuppfart och trädgård etc, delar vi lika både rent ekonomiskt och praktiskt. Fördelen här är att det inte blir lika tight med pengar för min del. Nackdelen är att fortsatt dela med exet. Vi är inte ovänner, men hans beteende de senaste veckorna får mig att vilja ha så lite 'business' som möjligt med honom.
3. Vi säljer huset nu, eller inom en väldigt snar framtid. Nackdelen är såklart att flytta igen. Fördelen är att det blir en enkel 'exit'. Risken är också att jag inte får igen mina pengar.
Mäklare är bokad till nästa vecka. Jag ska börja boka upp personliga möten på de lokala bankerna också.
Oavsett vilken av ovan alternativ jag/vi väljer så lutar det mer och mer åt att jag kommer flytta hem närmre min familj och bygga ett nytt hus på den tomt jag äger. Detta var min plan innan jag träffade exet. Så det känns som ett naturligt steg.
Helst flytta före sonen börjar förskoleklass (dvs om knappt tre år). Så den processen bör ju inledas snart.
@hajnor
Som hur jag tänker, och uppfattar er situation, så tycker jag du börjar få tankar som enligt mig är helt rätt, och då tycker jag alternativ 2 är sämst.
Men det är noga och viktigt att jag påpekar, och att du tänker på, att jag är inte du, och jag har inte full koll, insyn och insikt i just er situation. Så mina råd och tankar är inte mer värda än så, det man tycker är aldrig 100% rätt för någon annan person.
Men med det sagt, så är sen min tankar att även ifall man känner att man är 100% bundis, ställer upp maximalt för varandra och inga alls moln syns på himlen ... så bör man vara försiktigt med konstruktioner som riskerar bakbinda en framöver.
Och känner man den minsta oro, eller spricka, i det framtida gemensamma åtagandet får man alltså vara mycket mer tveksam och försiktig.
Jag menar att det nu är rätt naturligt att ni båda kommer sträva efter att bygga varsitt nytt eget liv framöver, men dock med något gemensamt som ni alltid kommer dela.
Det betyder att både för dig och för ditt ex så kommer det troligen komma nya "intressenter" med i bilden, och jag kan så gott som lova att det inte kommer att underlätta när fler blir inblandade.
Så jag står fast vid att den bästa inställningen är att avsluta alla relationer som inte är nödvändiga, de riskerar bara att krångla till det, bli grund för utpressning och tandagnisslan.
Men som sagt, det är bara mina åsikter, du måste känna själv, och ta min och andras input som bollplank, inget annat.
Som hur jag tänker, och uppfattar er situation, så tycker jag du börjar få tankar som enligt mig är helt rätt, och då tycker jag alternativ 2 är sämst.
Men det är noga och viktigt att jag påpekar, och att du tänker på, att jag är inte du, och jag har inte full koll, insyn och insikt i just er situation. Så mina råd och tankar är inte mer värda än så, det man tycker är aldrig 100% rätt för någon annan person.
Men med det sagt, så är sen min tankar att även ifall man känner att man är 100% bundis, ställer upp maximalt för varandra och inga alls moln syns på himlen ... så bör man vara försiktigt med konstruktioner som riskerar bakbinda en framöver.
Och känner man den minsta oro, eller spricka, i det framtida gemensamma åtagandet får man alltså vara mycket mer tveksam och försiktig.
Jag menar att det nu är rätt naturligt att ni båda kommer sträva efter att bygga varsitt nytt eget liv framöver, men dock med något gemensamt som ni alltid kommer dela.
Det betyder att både för dig och för ditt ex så kommer det troligen komma nya "intressenter" med i bilden, och jag kan så gott som lova att det inte kommer att underlätta när fler blir inblandade.
Så jag står fast vid att den bästa inställningen är att avsluta alla relationer som inte är nödvändiga, de riskerar bara att krångla till det, bli grund för utpressning och tandagnisslan.
Men som sagt, det är bara mina åsikter, du måste känna själv, och ta min och andras input som bollplank, inget annat.
Klicka här för att svara