Nu finns det ju vissa tillsynsmyndigheter som kan beordra säljstopp på uppenbart farliga produkter, men det är i princip en stickprovskontroll. Elsäkerhetsverket testade ju exempelvis USB-laddare härom året med ganska avskräckande resultat.prototypen skrev:
Men om det ändå vore så väl att de inte lovar det. Men min erfarenhet är att kineser inte ens har några dubier mot att lova saker de inte kan hålla (i form av att trycka "fejkade" UR eller CE-märkningar på saker som inte uppfyller föreskrivna krav) vilket ju är ännu värre.
De tar ju knappt ens ansvar för om någon i deras eget land dör av deras produkter. Den här mjölkersättningsskandelen för några år sedan var ju också ett exempel på det...
För att återkoppla lite till ämnet, vad är den fackmässiga skillnaden på "relä" och "kontaktor"? Jag trodde i princip att alla reläer som bryter starkström kallades kontaktorer...
Medlem
· Västerbottens län
· 18 024 inlägg
Min skillnad är att relän har ena kontakten sittandes på en fjädrande tunga medan kontaktorn har fasta kontakter och ett bleck som gör kontakt däremellan. Kontaktörn får därmed 2 kontaktpunkter per pol.
Sedan är väl skillnaden som mellan plank och brädor, storleken har betydelse.
Protte
Sedan är väl skillnaden som mellan plank och brädor, storleken har betydelse.
Protte
Just det halvledarreläet måste du först beräkna om du behöver kylfläns till. Om så är fallet så blir det två prylar. Ska du sedan ha en låda så blir det tre och lådorna brukar ju vara svindyra. Jag tycker det är ett plus om man kan använda sin normcentral men det beror ju på om man har en sådan, om man har utrymme och om det går att organisera den med god isolation mellan styr och starkströmsidan. Vet inte hur TS vill ha det vad gäller kapsling.
Edit: Oj vad många svar det kom in emellan....
Edit: Oj vad många svar det kom in emellan....
Eftersom halvledare inte fans när begreppen relä och kontaktor myntades, har man utnyttjat (felaktigt?) ett befintligt begrepp utifrån användningsområdet. Kanske man skulle gett "halvledarapparater" en egen beteckning ?
Historiskt har uttrycket relä främst använts för olika komponenter som ingår i någon form av manöverkrets dvs kopplar funktioner för logiska samband. De behövde inte ens vara elektromagnetiskt styrda (jfr tex Buchholzrelä) som vi oftast numera tänker och då vanligtvis av utförandet prototypen nämnde med en kontaktpunkt per pol.
Kontaktor är då avsedd för kraftkretsar, där finns gamla utföranden som i princip är utförda som förvuxna reläer men ändå kallades kontaktorer. Och omvänt fanns reläkontaktorer dvs gjorda med kontaktbrygga men avsedda att användas i manöverkretsar därav namnet.
Ett enkelt sätt att skilja dem åt än idag är att se på uttagsmärkning, finns tex 1-2, 3-4, 5-6 där är det kontaktor, ett relä eller reläkontaktor bara tex 13-14, 11-12....23-24, 21-22 osv.
Samma skulle kunna användas på kopplarna utan rörliga delar dvs halvledartyper oegentligt historiskt kallade "statiska". I de flesta fall använda för kraftdelen, alltså kontaktor men med samma glidning som där enpoliga reläer även används för kraft i de lägsta effektområdena.
Kontaktor är då avsedd för kraftkretsar, där finns gamla utföranden som i princip är utförda som förvuxna reläer men ändå kallades kontaktorer. Och omvänt fanns reläkontaktorer dvs gjorda med kontaktbrygga men avsedda att användas i manöverkretsar därav namnet.
Ett enkelt sätt att skilja dem åt än idag är att se på uttagsmärkning, finns tex 1-2, 3-4, 5-6 där är det kontaktor, ett relä eller reläkontaktor bara tex 13-14, 11-12....23-24, 21-22 osv.
Samma skulle kunna användas på kopplarna utan rörliga delar dvs halvledartyper oegentligt historiskt kallade "statiska". I de flesta fall använda för kraftdelen, alltså kontaktor men med samma glidning som där enpoliga reläer även används för kraft i de lägsta effektområdena.
Redigerat:
OT, men finns det någon bra sammanfattning av de där kontaktnumreringarna? Det verkar vara standardiserat, har stött på det inom bilel också, men inte hittat någon bra sammanfattning. Helst online....
De kommer som vanligt ur otillgängliga normer tex delar ur IEC 60947 och har sin grund i äldre DIN, det är i den formen jag har tillgång till dem. Men söker du allmänt på uttagsbeteckningar, terminal marking o.dyl kanske du hittar någon vettig sammanfattning.
Och i just detta fallet är det enkelt med de grundläggande huvudpoler kraft 1-2, 3-4, 5-6 dvs enställiga och med hjälpkontakter tvåställiga 13-14, 23-24...11-12, 21-22 osv med första siffran löpande som platsbeteckning och andra siffran för typ brytande, slutande där är 3-4 slutande, 1-2 brytande med specialfallen 5-6 tidigt slutande, 7-8 sent brytande.
Och i just detta fallet är det enkelt med de grundläggande huvudpoler kraft 1-2, 3-4, 5-6 dvs enställiga och med hjälpkontakter tvåställiga 13-14, 23-24...11-12, 21-22 osv med första siffran löpande som platsbeteckning och andra siffran för typ brytande, slutande där är 3-4 slutande, 1-2 brytande med specialfallen 5-6 tidigt slutande, 7-8 sent brytande.