J justusandersson skrev:
Hej justjustusandersson! Tack för ett väldigt informativt svar! Det låter som att plyfa har väldigt bra egenskaper och det kanske trots allt är värt att jämföra kostnaden för detta med kostnaden för golvspån. I detta fall är det cirka 3,8 m i avstånd mellan upplägget för golvbjälkarna som är av måtten 195x45 mm på cc 60 cm. I dina rekommendationer, bör jag hellre förstärka bjälklaget med cc 30 cm eller liknande, eller ger det likvärdig styrka med en kombination av undergolv (plyfa eller golvspån) och spontat furugolv på cirka 30mm? Själva höjden på ny golvlösning spelar mindre roll, gäststugan har en takhöjd på cirka 2,60 m idag och det gör inget för vår del att höja golvhöjden med i alla fall 10 cm. Då har vi fortfarande 2,5 m i takhöjd.
//MVH ,GS
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Nej, här var fingrarna snabbare än hjärnan. Man kan givetvis inte bortse från yttröghetsmomentet. Man bör använda böjstyvheten, IE (produkten av yttröghetsmoment och elasticitetsmodul), som jämförelsemått. En 22 mm plywood är 4 gånger så styv som en 22 mm spånskiva. En 22 mm spånskiva bör motsvaras av en 14 mm plywood om jag räknat rätt.
Jonatan79 skrev:
Hej! Golvet känns en aning svajigt. Frågan är mer ställd om det är värt att ta bort, alternativ komplettera, nuvarande golvspån och ersätta med k-plyfa. Tanken är att ordna upp golvet ordentligt nu när vi ska lägga nytt furugolv som översta golvlager. Vi vill inte behöva riva upp det igen inom närtid utan ordnar hellre till det nu direkt från början, så att säga.
En tilläggsfråga; om jag behåller nuvarande golvspån hur ska jag då skruva furugolvet? Det ska läggas tvärsöver bjälklaget som är cc 60 cm. Förutom att pricka in så att skruvar kan dras in i bjälklaget, ska man då också skruva in i golvspånet? Dvs, mellan bjälklaget finns inget annat än golvspånet att fästa i så att säga.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Det är en komplex situation. Om golvbjälkarna har rätt dimension med hänsyn till spännvidden behövs ingen skiva som undergolv om man använder golvbrädor med tillräcklig tjocklek mht c/c-avståndet (ca 26 mm vid c/c 600 mm). Är golvbjälkarna för klena så kan en skruvlimmad skiva hjälpa upp situtionen. Med ett undergolv av skivmaterial behöver inte golvbrädorna vara tjockare än 14 mm.
Tycker du att golvet är svajigt så måsta man börja med att granska golvbjälkarna, dimensioner och spännvidd.
Tycker du att golvet är svajigt så måsta man börja med att granska golvbjälkarna, dimensioner och spännvidd.
@justusandersson läser jag tabellerna rätt om jag säger att 21mm plywood verkar ligga i närheten av vad 45x190 har?
(Om TS gör som han först föreslog, sätter 24mm plyfa ovanpå reglarna för att sedan lägga 30mm furugolv ovanpå det lär det oavsett om man skarvar på regel eller använder falsade skivor så borde det inte vara något problem att bjuda in den lokala sumo-föreningen på besök...)
(Om TS gör som han först föreslog, sätter 24mm plyfa ovanpå reglarna för att sedan lägga 30mm furugolv ovanpå det lär det oavsett om man skarvar på regel eller använder falsade skivor så borde det inte vara något problem att bjuda in den lokala sumo-föreningen på besök...)
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
I vilket avseende?Dowser4711 skrev:
Hej igen! Om jag uppfattar dig korrekt så kan man då i stället förstärka bjälkarna med att skruvlimma k-plyfa direkt på bjälken. Jag antar att man då behöver kapa ut remsor från en k-plyfa skiva på 250cm. Hur gör man då när bjälken är längre, i detta fall nästan 4m. Skarvar man då även skarven där de två k-plyfa remsorna möter varandra på bjälken med en ytterligare bit k-plyfa som man skruvlimmar över skraven? Eller skulle ni då föreslå en ytterligare bjälkar (antigen tätare CC och/eller grövre bjälkar)?J justusandersson skrev:
Jag förstår inte problemet.
Vad menas med att golvet sviktar (för mkt)?
45x195 mm med cc60 cm och spännvidd 3,80 m funkar ju hur bra som helst. Ja, man kan känna vibrationer när man går, men mer än så är det inte. Om det är mer än så så är jag tveksam till att bjälklaget är som det ska, och isf bör man nog ta upp det befintliga spånet och titta efter.
Med ett massivt spontat trägolv 30 mm tjockt på bjälkar med cc60 cm finns det ingen som helst anledning att ha ngt undergolv öht.
Vad menas med att golvet sviktar (för mkt)?
45x195 mm med cc60 cm och spännvidd 3,80 m funkar ju hur bra som helst. Ja, man kan känna vibrationer när man går, men mer än så är det inte. Om det är mer än så så är jag tveksam till att bjälklaget är som det ska, och isf bör man nog ta upp det befintliga spånet och titta efter.
Med ett massivt spontat trägolv 30 mm tjockt på bjälkar med cc60 cm finns det ingen som helst anledning att ha ngt undergolv öht.
Bästa svaret
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Konstruktionsstandarden innehåller ett sviktkriterium som förenklat innebär att en punktlast på 100 kg mitt på en bjälke inte ska leda till större nedböjning än 1,5 mm oberoende av spännvidd. Detta kriterium har till skillnad från mycket annat i normerna en klar vetenskaplig grund. Kortlingar och olika former av golvmaterial innebär att punktlastens inverkan kan fördelas på flera golvbjälkar vars effekt man själv får bedöma. Ska man ge råd till någon som bygger nytt bör man följa standarden. Ytterst är det en smaksak. Gamla hus kan ha betydande golvsvikt utan att det stör. Med 30 mm spontade golvbrädor kommer punktlasten att fördelas till omgivande bjälar. Jag skulle tro att 45x195 C 24 + 30 mm spontade golvbrädor klarar sviktkriteriet om spännvidden är max 3,6 m.
Det finns andra sätt att få golvet mindre svajigt. Du kan t.ex. spiklimma en 45-regel uppe och nere på varje befintlig golvbjälklag, så att det blir som en U-balk. Det kommer att i det närmaste fördubbla yttröghetsmomentet, alltså att varje golvbjälke kommer att svikta hälften så mycket.G gunsven skrev: